Under min och Magnusarnas resa till Denver för ett par veckor sedan var vi ju inte bara på en, utan två ölfestivaler under loppet av en vecka. Den ena av dessa, den lite mer exklusiva och kanske lite mindre kända, festen heter What the Funk?! och fokuserar på sur- och vildöl (även om ett fåtal bryggerier hade med sig andra ölstilar med).
Detta var en väldigt intressant festival som var betydligt mer överskådlig än vad GABF var. Runt 50 bryggerier fanns, jämför med GABF som serverade öl från runt 700 bryggerier.. Ja, siffrorna talar för sig själv.
Det bästa med att den var så mycket mindre var att man hade lite mer tid på sig att prova fler öl från bryggerier man inte provat något från tidigare, och jag hittade flera nya favoriter. Wicked Weed, Destihl, TRVE, Yazoo och 10 Barrel var några av dessa. Små bryggerier med en äkta passion för sin öl, sina fans och sin verksamhet, det smakades i varenda droppe. Men ibland kan saker och ting få en snabb vändning..
Det är nämligen så att förra veckan blev ett av dessa bryggerierna, 10 Barrel, uppköpt av superdraken Anheuser-Busch InBev, eller AB Inbev som det brukar förkortas. Ni känner kanske främst igen detta monster för att dom är USA’s tredje största bryggerikoncern och deras flaggskepp är inget mindre än allas vår Budweiser. Ni kanske också känner igen namnet för att dom år 2011 köpte upp Goose Island, och det då blev ett jävla rabalder rent ut sagt.
Nu har förvisso Goose Island fortsatt producera kvalitativ öl i form utav sin Bourbon County-serie, detta för att AB Inbev “enbart” brygger deras standardsortiment (Honkers, IPA, 312 Wheat, etc), men det är fortfarande ett faktum att dom ägs av ett bryggeri som enbart är ute efter att tjäna pengar.
Och nu är även 10 Barrel det. Om man tittar på deras sidor på diverse sociala medier så ser man en övervägande del fans som är minst sagt upprörda, mig själv inräknad. Jag förstår att bryggeriet är deras leverbröd, och jag förstår att det är gött att tjäna pengar.. Vad jag inte förstår är hur man kan sälja sin själ på det här sättet. Ett bryggeri ska man starta för att man älskar att brygga öl, inte för att man älskar pengar.
Det allra farligaste i hela den här kråksången är att AB Inbev och andra stora aktörer ser hela craft beer-revolutionen som ett hot och sakta men säkert börjar köpa upp sitt eget imperium av duktiga bryggerier. Långsamt rör vi oss mot samma tragiska öde som ölproducenterna på 80-talet mötte, sanna mina ord. Men den här gången kan vi stoppa det. Hoppas jag.
För mer ingeånde läsning skrev Ezra Johnson-Greenough på The New School ett långt inlägg om alltihop här, mycket läsvärt.
Kristopher njuter av livet. Som den äkta skåning han är har han en stor kärlek till god mat, musik, öl, bourbon, cocktails och allt annat som förgyller vår tid här på jorden, och det kommer ni bli varse om!
