Då jag på grund utav jobb missade To Øl och Omnipollos XXL-provning i Uppsala vart jag desto gladare att jag kunde “unna” mig själv ett besök dagen efter på Bishops Arms Linnegatan i Stockholm där det hölls en To Øl-special under torsdagkvällen. To Øl, med ett namn som är en ordlek på namnen på vännerna och bryggarna Tobias Emil Jensen och Tore Gynther startade runt 2005 då de råkade ha en annan känd dansk bryggare som lärare på sin gymnasieskola. För Mikkel Borg Bjergsø är väl ett inte 
alltför okänt namn? Efter att ha bryggt på skolan och sedan i föräldrarnas källare blev det runt 2010 dags att börja brygga kommersiellt. Här två år senare sitter vi nu tillsammans och dricker deras öl och har en pratstund om öl och livet i allmänhet. För min del började dock kvällen med en god vän där vi provade den provbricka som erbjöds med killarnas öl, en väldigt fokuserad blandning av öl. Därför delar vi upp kvällen i två delar där vi först går igenom lite av deras öl för att i del 2 gå in mer på mitt samtal med killarna.
American pale ale’en Reparationsbajer har vunnit flera priser och är verkligen en utsökt och lättdrucken öl där man verkligen inte kan känna av de 5.8%’en. Istället är det lite av en favorit för många att börja och avsluta kvällen med då du kan dricka 4-5 stycken av den och tycka att den första likt den sista är lika god (lite som Mikkeller American Dream). Friska humlesorter som fungerar utmärkt för att ge lika bra arom som smak väljs genom den blommiga Amarillon som samsas med den lika friska Nelson Sauvinhumlen medan Centennial ger en råare smak för att ge mer skjuts i smaken. Tillsammans ger det en uppfriskande öl som håller smak- och arom från första till sista stunden. Frisk APA med lagom beska vilket ger stor drickbarhet. Återställaröl finns det inte gott om, men jag tror att om den här hade funnits på Systembolaget (mer om det i nästa del) så hade den sålt riktigt bra, vilket den också gör på krog då den brukar ta slut rätt snabbt när det ryktats om att den kopplats på på diverse krogar.
Vill du gå steget upp går du då in på First Frontier, en kraftfull IPA i amerikansk stil med aningar från tidigare nämnda APA men med större humleprofil, högre beska och alkoholstyrka men med samma lättdruckenhet och friska smak av citrus, grape och blommighet. Centennial, Warrior och Simcoe har använts som humle men trots att man inte sparat på mängden humle så har den inte en för kaxig beska utan smakerna och intrycken får utrymme. Med ungefär samma humleprofil (2 av 3 humlesorter är densamma, Warrior har bytts ut mot Columbushumle)) men med än steget högre alkoholhalt provas sen Final Frontier, deras dubbelipa. Lite mer av allting jämfört med First Frontier, men det jag alltid har imponerats av hos de här ölen är att jag tycker det finns en röd tråd. Columbus är en humlesort med hög alfasyra och hjälper till att boosta upp beskan utan att behöva ha mer humle i själva ölet varpå man fortfarande kan bibehålla den trevliga smak- och doftmixen du får från Centennial och Simcoen. Båda ölen fick höga betyg på Stockholm Beer and Whisky Festival och har sedan dess inte gjort mig besviken då jag valt dem, de är inga extrema öl eller spelar vilt som vissa amerikanska kusiner men är inte tama för det. Provar man dem dessutom sida vid sida så är det svårt att välja vilken man föredrar mest.
Den vetgirige undrar troligen om Final Frontier har några Sci-Fi-referenser, vilket det delvis har. Men Tore förklarar att det snarare är en referens till en existentiell uppfattning människan har, om sökandet efter den yttersta gränsen. Oavsett om det är att flyga till världens ände eller att bestiga ett berg så är denna gräns alltid en abstrakt illusion. Men så länge du vill söka efter den, så länge kommer du fortsätta söka och fortsätta finna nya gränser – vilket deras Frontiers visar.
Två av killarnas mörka öl var också delaktiga i den provbricka som betades av – Black Ball Porter och Goliat. Om man tycker att det är en röd tråd i många av ölen så finns den även här. Black Ball Porter är en imperial porter bryggd med mörk cassenad och samma humlebas (centennial och cascade) som i iporna. Detta märks då det påminner om en brown IPA mer än en porter, utan att för den delen bli en black ipa. Mörka lättrostade maltsorter med en tydlig och passande humling gör den mer lättdrucken än vad den borde vara med tanke på sina 8%. Rostat kaffe, lite choklad och skvätt rökighet ger ändå de portertoner som behövs för att den inte ska sväva iväg för mycket tack vare humlingen. En öl som likt t.ex. Mohawk Black Rocket Porter kan drickas färsk eller låtas ligga och som likt Beer Here Höst Citra spänner lite mellan olika öltyper tack vare humlens karaktär.
Den enda av de fem provade ölen som därför inte påminner alls om e övriga är Goliat, deras imperial stout som bryggts med kaffe. Starkast av dem alla på 10.1% så har den aningar av den sötma jag brukar finna i lite av Mikkellers imperial stouts, så det märks vilken läromästare de har haft, samtidigt märks det också att killarna har gått sin egen väg. För här finns en mer komplex blandning av smaker, såklart med stora mängder kaffe och en lite viskös ton som går riktigt bra in i sötman. Lika lättdrucken som de fyra tidigare ölen men ändå potent och fyllig nog för att inte bli mjäkig. Första gången jag drack den mindes jag den som balanserad men lite enkel. Nu med en mer fokuserad koll på den så märker jag av lite mer, dess halvtorra och lite bittra slut, mer av kaffens inslag mot ölets sötma och hur allting tillsammans gör den till ännu en fokuserad öl av väldigt hög klass.
Så hur kan vi sammanfatta de här ölen? Detta är deras standardsortiment om man väljer att säga så, sedan finns det ett par till öl och snart kommer Southern Frontier, gjord på majs och med en twist. Man har också bryggt lite med Mikkeller, bland annat Overall IIPA – en IIPA med amarillo, centennial och simcoe vilket gett den en fräsch fruktig och blommig karaktär. Samtidigt har man också gjort en saison i Snowball Saison så nog finns det en vilja att prova på lite mer än vanligare öltyper. Därför tror jag nog att vi tar och avslutar här för att i nästa del höra oss för mer om själva tanken bakom To Øl och deras syn på lite av vardera.
