Nyligen fick jag chansen att slå ihop två teman jag länge har velat skriva om – lagrade öl och hur öl påverkas beroende av vilket glas som det dricks ur. Huruvida öl uppfattas eller rentav blir annorlunda beroende på vilket typ av glas det dricks ur har debatterats men jag tycker att Magnus Bark på Ofiltrerat går igenom det rätt bra. Glaset spelar roll men att t.ex. Krusovice skulle ha “funnit det perfekta ölglaset” höll han inte riktigt med om. När så onlinebutiken för dryckesdon Sejdelshoppen av en slump hörde av av sig och frågade om jag skulle vilja prova något av deras glas var det en perfekt chans att kunna göra mina egna små glastester. Valet av glas föll på två av mina personliga favoritglass – det apsnygga Tekuglaset (99kr/styck), ett glas inte bara snyggt utan som med sin böjda kant också låter ölet riktas in lite längre in på tungan samtidigt som öppningen koncentrerar dofterna något. Dels valde jag också att prova Viticole provsmakingsglas (55kr/styck), ett litet mindre glass som i ett snäppet mindre utförande vanligen används för viner men som här är utmärkt även för öl. Utmärkt för provningar eller för att koncentrera smak och doft i en mindre dryckesbehållare som inte släpper in lika mycket syre och där du lätt kan stänga in din näsa i glaset.
Mitt första öl att prova med de här glaset föll på Traquair House Traquair 2010, ett Barley Wine på 10% alkoholstyrka som släpptes på Systembolaget 2010 och som sedan har fått ligga i närmare tre och ett halvt på lagring hemma hos mig. Ölet, även kallat 2020 släpptes för att fira det första decenniumet på tvåtusentalet och skulle drickas före det andra hade börjat. Skotska Traquair Brewery skryter om hur de huserar i landets äldsta fortfarande beboliga hus och att ölet minsann har fått ligga på 200 år gamla ekfat, självfallet utan att ange hur länge. Jag minns ölet från 2010 som väldigt gott och fullt med doft, kraft och smak så när vi nu kikar på det igen så är det både för att se vad ett par år i fångenskap har gjort ölet, men även för att jämföra glasen.
Traquair 2010
Utseende: Mörkt nötbrun färg på ölet med ett beigebrunt skum som somnar till som en tunn, fläckig skumhinna.
Doft: Matt choklad och nötskalsaromatisk mörk brittisk ale med aningar av torkad frukt, slutar lite torrare. Ger du liv till doften dyker en fyllig, likörchokladbetonad arom fram med mer fruktighet, trevligt.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Lite lättare i kroppen än förväntat men en direkt smak av choklad, russin, brittiska dessertpajer och mörk kolasås.
Betyg? – Bra+. Ett par år har gjort den gott och den är lite mildare, mogen och mer sammanväxt nu kan jag tycka även fast jag verkligen gillade kraften i den när den var ung. Jag kanske inte hade låtit den ligga i 4-5 år till men den har inte tappat under åren den varit undangömg och till en god dessert kan den nog göra sig ännu lite bättre.
Skillnader mellan glasen:
Utseende: Skummet dör märkbart mycket snabbare i Tekuglaset och ser smutsigare ut när det faller isär medan det i det mindre provningsglaset hålls ihop längre och snyggare. Något som kan påverka vissa typer av öl i och me att en kompakt skumkrona håller kvar flyktande aromer. 1-0 till provningsglaset.
Doft: Det mindre provningsglaset samlar aromerna mer koncentrerat och det är svårare att finna nyanser i doften på en öl som är mer komplex än vad man först anar. Tekuglaset låter dig stoppa ned näsan längre, virvla runt ölet och nosa runt för att fånga upp nya dofter. 1-1 för Tekuglaset.
Smak: Tekuglaset riktar ölet lite längre ned på tungan och ut över hela munnen vilket jag gillar medan man med det mindre provningsglaset sippar i sig mängden öl man vill åt för att sedan fördela ut över munnen mer än centrerat på tungan. Tekuglaset kanske ger en renare smak på något skumt sätt då den inte fyller hela munnen med intryck utan man får själv mer ansvar att känna efter, samtidigt gillar jag provningsglaset här då man lättare kan sippa i sig ölet. Oavgjort 2-2.
Slutsats: Spelar då glaset någon roll? För doft och smak – marginellt, visst är det skillnader i hur ölet uppfattas och vilka intryck som blir mer i fokus men det är trots allt samma öl. Det finns tekniska trick som gör att kolsyran bubblar till extra eller att aromerna hålls ihop mer men i slutändan är det en produkt som du själv kan styra lite över. Dock tycker jag att det är kul att ha tillgång till olika typer av glas och lära sig hur man tycker vissa öl gör sig bättre än andra i de olika glasen. Så prova!
