Idag vaknar jag upp till en ny vecka, för även fast det är söndag så är det idag vi kan se framåt igen. Stockholm Beer and Whisky Festival är över och efter 5 besök på 6 dagar så är kroppen rätt tacksam för lite vila. Efter ett väldigt långt besök på fredagen så var gårdagens besök, då jag skulle visa runt ett par vänner vigt att bli lite lugnare. Väl på plats så fick jag den eminenta iden att prova de tre stycken ofiltrerade tjeckiska pilsners som fanns på mässan; dels på grund utav den här diskussionen och dels för att min vän jag traskade runt med gillar tjeckisk öl. Förutsättningarna var på topp; jag var bakis och trött sedan fredagen och därmed var mina förväntningar låga och jag var mest sugen på något läskande och enkelt – som en ofiltrerad pilsner? Även min vän som är en vann pilsnerdrickare fick agera domare och komma med inputs. Vilka var nu ölen som skulle provas?
På mässan fanns Staropramen Unfiltered, opastiröserad och ofiltrerad Pilsner Urquell samt Krusovice Musketyr – vilekt också är ordningen vi skulle prova ölen i.
Staropramen Unfiltered, en ofiltrerad pilsner med 34% vetemalt och bland annat lite koriander. Förutom att den faktiskt ser väldigt trevlig ut med en rejäl krämig och välsatt “hatt” ovan på den disiga vätskan så är de första dofterna också förvånansvärt angenäma. En frisk fruktighet och den typiska något metalliska eller som-att-slicka-på-en-sten-doften som slutar med lite krydda. Smaken är även den helt okey och det är riktigt läskande och perfekt som första öl efter en lång fredagnatt. Kroppen är annars vad som gör ölet och en fyllig men ändå lagom öl slinker ned väldigt lätt. Däremot är det kanske inte något jag skulle se fram emot att få dricka igen, men som dagen efter-öl, en läskande öl nere vid bryggan på sommaren eller till gedigen tjeckisk husmanskost så passar det utmärkt.
Näst på tur var den nu i höst så omtalade ofiltrerade och opastöriserade Pilsner Urquell. En öl som i dess rätta omgivning framhållits som en av världens bästa öl – och med de orden så måste jag ju bara testa den igen. Jag har provat den samtliga år jag har varit på mässan och den har funnits och första året tyckte jag att den bara smakade majschips, andra året att den bara smakade illa och nu i år? Utseendet är ungefär som med Staropramens dito ovan, men med ett lite mindre krämigt skum och en lite klarare vätska. Doften har tendenser av blommig humle, ljus malt, jäst, metall och typ där slutar det. Nu har fatet stått ett tag och ju längre det står desto mer försämras ju kvaliten, en nackdel med pr-tricket att frakta dit en enorm trätunna att ha ölet i. Smaken är liksom doften förvånansvärt blommig och frisk, men inte alls lika fyllig och runt som Staropramen. Säd, metallpinne och lagom vetekryddighet.
Sist ut var så Krusovice Musketyr. 
Utseendet är som en blandning av de två föregångarna med en mellandisig vätska och ett skum som är rätt så krämigt men kunde ha gått ett bättre öde till mötes. Dofen är lite ‘off’ men har lite apelsinskal, jäst, syrligt hö och vissa spår av malt. Det doftar inte helt rent, vilket var en känsla som kom tillbaka vid smaken där ölet liksom båda konkurenterna ovan har en bra fyllig kropp. Men den är jämförelsevis lite tunnare och smakmässigt har den en syra som inte borde vara där. Lagom besk, lagom söt, helt okey fyllighet men nog den jag tyckte sämst om utav alla tre. Mycket ligger i kroppen och en pilsner ska vara mysigt fyllig, krämig och ha en balans av järnkaraktäristisk jäst, viss blommighet och både lite beska och sötma – detta hade inte Krusovice’en lika mycket av.
Så hur sammanfattar vi det här testet då? Ingen av ölen var för mig några enorma höjdare även om Staropramen Unfiltered faktiskt fick ett väldigt bra betyg och är en öl jag utan tvekan skulle kunna dricka vid rätt tillfälle igen – så den var min vinnare. Framförallt hade den rätt kropp och munkänsla och den bästa smakbalansen. På andra plats kom Pilser Urquell med sin opastöriserade och ofiltrerade pilsner – vilken var som Staropramens fast nedtonad och det märktes att fatet inte var helt nyöppnat. Sist kom så Krusovice Musketyr som inte alls höll samma nivå som de två tidigare ölen, men här tror jag också att man på en tjeckisk krog hade behandlat ölet lite annorlunda än bortglömt i en liten monter längst in i Hall II.
