Get your hop fix on, baby. Om du kan relatera till frasen “when a double IPA just isn’t enough.”så vet du att du har passerat det som Vinnie Cilurzo från Russian River och Matt Brynildson från Firestone Walker 2005 kallade ‘the lupulin threshold shift’. Det de båda bryggarna klurade på och som Martha Harbison på BeerSci nu funderat vidare på är ifall humle på något sätt kan vara beroendeframkallande för en människa.
Humlefantaster vill ständigt prova mer, prova nytt, prova annat så länge de får sin humlekick, inte heller sällan att de triggar ett behov av att behöva mer av allt på en och samma gång. Enkelt och kort svarat så är det inte möjligt att bli fysiskt beroende av humle – det finns ingenting i humlekotten som likt nikotin eller olika typer av droger skapar ett beroende. Humlen har ingenting som påverkar receptorer i hjärnan som släpper lös dopamin för att frammana samma tillfredsställelse som när du dricker kaffe, alkohol eller tar en pipa tobak. Det psykologiska och fysiska kan i vissa fall också leda till olika typer av psykologisk triggning, t.ex. som vid hetsätning där dopamin åter spelar en viktig roll. Martha poängterar dock att det inte kan ske med humle – du kan bli beroende av alkoholen i öl, men du kommer inte att få någon dopaminkick av humlen i sig.
Vad man istället kan undersöka vidare är om det kan röra sig om anpassning och tillvänjning. Anpassning är när din upplevelse av en smak, doft eller liknande ebbar av i takt med att du utsätts för det. Det tar bara någon minut och kan gå över på någon timme. Tillvänjning å andra sidan är när det du utsatt dig för under en längre tid ändrar känsligheten för det du upplevt. Som exempel nämner Martha salsa, som är som värst de första 15 minuterna men där du sedan vant dig vid hettan (anpassning) och där tillvänjningen av salsa gör att du inte kommer att uppleva salsa lika starkt som vid första tillfället.
Humle fungerar lite annorlunda då det både vänjer dig vid beska, men också utsätts för smak och doft som härstammar från humlen. Trots det så har det inte kunnat påvisats att humle i sig är direkt beroendeframkallande, även fast det finns indikationer på att du till en viss grad kan anpassa dig vid beska och även vänja dig vid att uppleva humlens karaktäristiska element. Sedan bör vi så klart lägga till viktiga yttre faktorer som öldrickarnas smak- och doftpreferenser, trender, hype och annat som också lär spela in på hur olika personer “faller” för humletrenden – men detta är en annan typ av diskussion och rör inte det vetenskapliga i om humlen i sig har beståndsdelar som fäster sig i humlenerven.
Så alla ni (andra) humlefantaster – fortsätt dricka all form av humlad öl, ni löper ingen risk att hamna i ett livslångt beroende. I alla fall inte på grund utav humlen. Snarare har jag hört att humle botar all form av sjukdom och krämpor… eller var 1’a april i måndags?
