MankerBeer.com

I fjol parades Jeppe Jarnit-Bjergsø från Evil Twin Brewing ihop med flerfaldigt stjärnbelönade mästerkocken Mathias Dahlgren. Jeppe som tidigare öppnade korgen Törst vars restaurangdel, Luksus 2014 blev den första restaurangen med enbart öl på menyn att få en stjärna i Guide Micheline. I samma veva som de fick sin stjärna belönades Mathias Dahlgrens Matsalen åter med två stjärnor medan Matbaren fick behålla sin stjärna. De båda delar en enorm passion för god mat och dryck och spann vidare på förslaget att de borde ta fram en öl ihop. Mathias som tidigare har en serie öl ihop med S:t Eriks Jessica Heidrich är ju inte den som snålar på ingredienser eller är feg för nya ideer, smaker eller perspektiv på öl. Vilket lär fungera väldigt bra ihop med den ibland smågalna Jeppe som inte han heller tvekar att twista till sina öl. Så i mitten av nästa vecka kommer man att inta Sigtuna Brygghus för att brygga en då lite otippat inte alltför stark och inte alltför tokig öl ihop. En på många sätt nordisk öl kan man nog säga som tydligt visar de bådas ursprung och som kommer att fungera väl ihop med de bådas menyer.
Självklart är vi på plats, så stay put!

Om de senaste två åren har varit grogrunden för flera nano- och mikrobryggerier så verkar bara de senaste två åren ha varit detsamma för fler och fler så kallade ölkrogar. Idag har vi fler ölkrogar än på väldigt länge. Bristen som jag hoppas att ni direkt har sett är att jag bara använder begreppet ölkrog utan att ens definiera det; för vad är en ölkrog? Är en ölkrog ett ställe som serverar öl, bara serverar en viss typ av öl, serverar både öl från mikrobryggerier och massproducerande drakar eller är det kanske att de har en viss filosofi eller åtminstone ett tänk om varför de har “bättre” öl på menyn?

Det är lätt att bli snobbig när man försöker dra den här typen av gränser och jag tror inte att det finns något rätt eller fel. För oavsett vilken definition man väljer eller formulerar så är det krogar som hamnar utanför som andra skulle ha med, eller krogar som innefattas som andra aldrig skulle tänka på att ha med.

Kanske är det istället syftet som är den ledande punkten? För på samma sätt som syftet har en viktig roll i gränsdragningen mellan om ett bryggeri är craft eller crafty vilket gjort att fler av de volymmässigt sett makrobryggande mikrobryggerierna i USA kan anses vara crafty, så är realiteten för många krogar att de måste ha lite av båda. Eller kanske var det så att de började sälja makrolager för att ha råd att satsa på bättre öl när så efterfrågan började komma från just deras gäster. Oavsett så är det inte alltid svart på vitt och man måste försöka se helheten. Samtidigt är det idag mer och mer skepticism i ölvärlden i samband med att storbryggerierna försöker komma på sätt att ta sig in på craft beer-scenen och när jag läser inlägg som det här så är det en av anledningarna till jag själv har tappat bort mig i vad jag tycker är en ölkrog eller en krog som serverar säljande öl, men slänger in något enstaka för att stilla ölfantasterna.

Visst är det grymt med en stor mängd flasköl, men på en gastrokrog så är flasköl ofta rätt dyrt och borde man inte känna att man vill vara såpass fristående att man ordnar sig en egen fatanläggning och kan servera en helt annan typ av upplevelse för alla de som kanske vill ha öl till maten? Vissa bättre krogar är långt fram här och både Matbaren/Matsalen, 19 Glas, Restaurang AG, Pubologi (bara för att nämna ett par från Stockholm, övriga landet får ni gärna tipsa om) och liknande har en fokuserad inställning till vad öl också kan ge till maten. Trots att de i första hand har inriktat sig på vinlistorna.

Jag kan välja ett par andra bättre krogar som helt gett upp det här med att erbjuda bra öl till sina gäster, men så vill de inte heller försöka få in i sitt koncept att de är en ölkrog eller ens en restaurang med ett nämnvärt ölutbud. Något som man i inlägget jag länkade till ovan faktiskt gör.

Vad vill jag säga då, varför är jag så jäkla gnällig? Jo, för att jag tycker att det är synd. Samtidigt kan man välja att se det på motsatt sätt – fan, vad häftigt med en restaurang som satsar på öl till maten – om än bara på flaska. Att de har en fatanläggning från någon annan och serverar helt annan typ av öl på fat, det är en bra start och kanske ett nödvändigt ont för att ha balans i kostnaderna. Men vad vill man då vara, egentligen och vad är det man egentligen satsar på? Ska man istället göra som Pubologi och 19 Glas och satsa på färre men mer noggrant utvalda öl? Måste man ha så många “bra” öl som möjligt för att vara en ölkrog, eller är kvalitet mer värt än kvantitet?

Eller är jag bara en gammal bitter gubbfan som gillar att gnälla på små principsaker och att om man säger att man satsar på öl så gör man det hela vägen. Jag själv tror mest på det sista alternativet.