Tag Archive | "Manker lackar"

medallion-sm

Manker Lackar – Eller, “Rate Beer’s Best, är svensk öl inte bättre, eller?”

Innan ni läser lackningen nedan vill jag att ni kommer ihåg ett par saker. Dels att jag sedan årets start arbetar som verksamhetschef för Omnipollo, jag ska dock försöka lyfta den här frågan så objektivt jag kan. Dels för att den är lika viktig oavsett och för att det är något jag har stått bakom i flera år.medallion-sm

Under natten hade ölratingsidan Rate Beer sin årliga prisceremoni för att utse världens bästa bryggerier, öl och lite andra saker. Man kan redan nu säga att vem bryr sig om andras smak, om vissa personers ratings, om en amerikansk ölsida etc. etc. etc. och det är också argument jag ofta hör när det gäller det här ämnet.

Men om ni kikar på årets vinnarlistor så blir jag lite konfunderad. Sveriges ölscen växer i samma takt som den amerikanska, åtminstone vad gäller bryggerier per kapita. Utöver det är Sverige en av åtminstone topp-10 största ölländerna i världen vad gäller antalet nya bryggerier och totala mängden bryggerier, i världen. Vi är också en av världens största ölmarknader vad gäller import, inte minst från USA.

Ändå ser vi bara 3 svenska namn över alla listorna från inatt, 2 om man tillhör skaran som anser att Omnipollo är ett ondskefullt nätverk som inte alls har med svensk öl att göra. Vinnarna från inatt – Sahtipaja med 2 olika produkter i kategorierna mjöd och germaniska suröl, Brewski som bästa nya svenska bryggeri och Omnipollo som enda svenska bryggeriet på listan över världens 100 bästa bryggerier. Att Brewski knep sin kategori är rätt självklart, de håller på att rita om ölkartan i Sverige och kommer att bli the next big thing i USA, tro mig. Lika självklart är det att Sahtipaja får in någon produkt (för övrigt enda svenska namnet i någon kategori), produkterna har hypeats, hyllats och sticker ut. Omnipollo tänker jag inte uttala mig särskilt om.

 

Men tar vi bort Omnipollo för att tillfredsställa vissa – ja då har vi 2 namn kvar varav 1 är från en lista som bara svenska namn kan vara på – med andra ord bara Sahtipaja kvar, i en rätt smal kategori. Bland hela världens bryggerier.

Marcus Hjalmarsson. Med en korv.

Brewskis Marcus Hjalmarsson. Med en korv.

Är vi inte bättre? Danmark och Norge har fler än 10-15 kategoriplatser och till och med Polen har fler platser än Sverige, Estland lika många. Återigen, det är bara en ratingsida – vem bryr sig? Ja, en väldigt stor del av ölvärlden och det är alltid lätt att säga att man inte bryr sig så länge man inte är med på listorna, men är man det, ja då spelar listorna så klart roll.

Gör vi för smala öl i Sverige, är vi för annonyma, når ölen inte ut i världen (det handlar trots allt om att folk ska komma till att rate’a dem) eller vad kan det bero på? Öl behöver inte ha tusentals höga ratings för att man ska ligga bra till, Sahtipaja MeadMe har t.ex. 27 ratings. Och säga vad man vill, men att vi får med bra namn på de här listorna och att vi tar för oss internationellt ökar intresset för svensk öl. Det arbetet Brekeriet, Brewski och Omnipollo gör nu är lite det som Dugges och Nils Oscar gjorde för ett par år sedan då man fanns lite här och var i USA. Men i övrigt står det still.

Jag tror att mycket beror på storleken på bryggeriet – de danska och norska namnen på listan har alla en produktion som per år motsvarar många små svenska bryggeriers gemensamma storlek. Samtidigt, Pohjala kniper platser, likaså de polska bryggerierna som inte är mycket större än de medelstora svenska bryggerierna. Så det argumentet är bara delvis sant.

Eller beror det på Jante? Att vi inte våga göra som Brekeriet och Tempel – göra sin sak all in och sikta utåt om inte den svenska marknaden är mogen, än. Allt jag känner är att något saknas för att vi ska ge svenska småbryggerier samma plattform som man får/har i andra länder. Beror det på att Systembolaget styr för mycket vad vi ska dricka och hur vi kan få ut ölen? Att krogarna föredrar trendig humlig öl mer än lite vågade och annorlunda saker? Jag är inte säker på det heller. Troligen sätter Systembolaget många käppar i hjulet då det är svårt att få ut flaskor som inte passar bolagets mall, fat kan krogarna ta, men flaskor når aldrig längre än till krogen. Om man inte har turen att kunna exportera sin öl, något många små bryggerier ännu inte kan på grund utav sin storlek. Men det som STHLM Brewing Co., Brewski, Dugges med flera gör nu, att sprida sin öl över världen, eller åtminstone utanför Sverige – det är nog inte bara viktigt för dem utan för att vi ska få ut ordet om hur bra svensk öl faktiskt är, om man bara får tag på den.

Eller så knycker man på axlarna, skyller på internet, hype och amerikanska tickers. Valet är upp till var och en, men faktumet att listan ändå styr anseendet på svensk öl kvarstår.

Posted in Manker Lackar, MankerBeer NewsComments (6)

hater_illu

Manker Lackar – Eller, “har tekniken dödat craft beer?”

Det här temat är egentligen ingenting nytt och jag ska direkt vara öppen med att jag tog topicen från Beer Advocates nyhetsbrev. Även fast jag inte har läst själva artikeln så fick frågeställningen mig själv att tänka. Det är en topic med rätt givna poäng och alla som har satt sig på en ölkrog de senaste åren kan nog förstå varför. Å andra sidan, vad kom först? Jag menar, om vi inte hade haft ölskribenter, appar som man kan dela med sig av kunskap och ölens närvaro m.m hade vi då haft samma ökade intresse? Hade öl ens varit lika globaliserat då?

I mitt tycke finns det två ibland motsägelsefulla “problem”.

  1. Vi behöver en tekniskt baserad kommunikation för att sprida syftet och intresset med öl.
  2. Nätet och tekniken har idag gjort alla till en expert.

1.

Sverige är väldigt litet och har en rätt liten befolkning, ändå är vi en av världens största importör av craft beer och också ett av ländernas vars åsikt om öl respekteras mest. Vi har ett avlångt land där få på en någorlunda vanlig basis reser från Malmö till Umeå eller tvärtom. Det gör att vi utan teknik skulle ha svårt att får reda på vad som sker på andra sidan landet, än mindre då i England, USA, Belgien eller Italien. Här har ölskribenter, appar, ölsidor och annat lyckats brygga avstånd och faktiskt sprida information. Detsamma gäller i mindre skala där vi kan ha en krog eller ett bryggeri som kör ett event och vill nå ut med information om det. Utan olika webbaserade lösningar för detta hade de haft svårt att nå ut till fler än de i den lokala omgivningen. Visst, djungeltrumman trummar på och ordet sprider sig – fast Facebooksidor, events och ölskribenter gör rätt mycket här för att hjälpa till.

hater_illuSamtidigt, ska det behöva vara såhär och har eller kan det bildas ett naturligt filter? Med fler och fler ölkrogar, bloggar och bryggerier är det idag rätt svårt att sålla. Skulle du följa alla svenska bryggerier och större ölkrogar digitalt så skulle du slutligen följa mer än 5-600 sidor. Det är ett flöde som skulle motverka syftet. Man skulle bli likgiltig till ett för stort flöde och därmed tappa lite av intresset. Allt fler events gör också att de konkurerar ut sig själva. Ett exempel är hur man under Stockholm Beer har gått från att se otroligt mycket ölevents till knappt några alls – konkurensen blev för stort och resurserna för att nå folk, som i sin tur inte heller kom blev för krävande.

Så ja, tekniken har hjälpt till att sprida kunskap om mässor, festivaler, events, vilka bryggerier och öl man bör ha koll på och så vidare. Tyvärr gör det att det är svårt att överblicka allt som sker, men jag tror att många med mig till slut koncentrerar sig på de saker man respekterar, de sidor/krogar/bryggerier man främst följer och sekundärt tar in övrig information. Vilket blir lite synd då man missar mycket bra, samtidigt – du kan inte längre vara överallt, prova allt och ha en åsikt om allt. Förr gick det bra att prova igenom de flesta ölnyheter som släpptes och åka på de flesta ölfestivalerna, idag är det nästan omöjligt.

Vad är det då som har gjort tekniken så farlig för öl om det inte är den i sig själv? Är det vi öldrickare som har transformerats från glada kunder till vetgiriga viktigpettrar till experter?

 

2.

För punkt två vill jag börja med ett klipp från satirserien South Park. Det handlar om ratingtjänsten Yelp och hur vem som helst nu har ett företags öde i sina händer.

Detsamma är det vi ser idag genom framförallt Untappd där man utan någon direkt motivering eller erfarenhet kan såga en öl. Visst är det lätt att säga att man som krog, bryggeri eller ölintresserad skiter i att kolla på andras omdömen, man bildar sig en egen uppfattning. Nu är det dock inte så och jag vet flera bryggerier som dagligen håller koll på ratingsidor och appar för att se hur det går för deras öl. Medan du på RateBeer åtminstone får en motivering och kan se vilken del av en öl, utseende, doft, smak, helhet m.m någon inte gillade med din öl är Untappd å sin sida helt baserat på antalet stjärnor då få ger direkta omdömen. Oavsett vilket hjälper ju apparna och ratingsidorna andra att åtminstone få en ungefärlig fingervisning om huruvida en öl är rätt så god eller inte särskilt drickbar. Jag tycker i grund och botten att det kan vara rätt motiverat då öl i Sverige är rätt dyrt och jag vill inte behöva betala 100-120 kronor på en krog för att få en öl som visar sig vara rätt kass. Eller som i fallet med Systembolagets lokala TSLS-sortiment där du betalar 40 kronor för en lokal IPA som smakar grönsakskok och buljong. I de fallen så hjälper man ju faktiskt folk från att gå på en mina som kanske riskerar deras framtida syn på craft beer.

Man kan också dra in ölbloggare och skribenter här . Något som drabbar mig och oss på MankerBeer. Vi är subjektiva med ett mål att vara så objektiva som möjligt. Det är ett val man som skribent eller ölnörd måste göra, vill man basera sina omdömen eller hur man säljer in öl baserat på egna preferenser och en form av livsstil (bara dricka surt, speciella öl, traditionella öl osv) eller vill man vara en objektiv och mer rapporterande reporter (vem väljer då ut vad man skriver om, vad skrivs inte osv). Fördelen med den här typen av tekniskt spridande av öl är att man kan bortse från det. När jag startade MankerBeer för sex och ett halvt år sedan var det som en skämtsam blogg i en tid när det fanns typ 5-6 ölbloggar. Idag finns det hundratals i Sverige, framförallt om man drar in Instagram, Untappd och andra liknande tjänster där vi ser folk som aktivt sprider sina tankar och omdömen om öl.

beer+snobEn mindre sida kan man låta bli att läsa, för den lär inte heller skapa lika mycket drama eller fuzz om skribenten direkt hittar på vad den skriver. För en större sida är det svårare och då en större sida kräver resurser är det inte ovanligt att man annonserar på den eller på andra sätt jobbar med sidoprojekt som genererar pengar. Det är inget fel på det, inte alls. Kruxet blir bara att man omedvetet väljer bort vissa topics och därmed är bidragande till att skapa en viss typ av ölklimat.

Så även fast det är positivt med fler nyhetspunkter runtom i landet som skriver om öl, skapar intresse och hjälper till att ge en bild utav öl och ölvärlden så är det en risk då vi (för det är vi) antingen själva ser oss som, eller av andra anses vara experter på ett område. Jag tycker, och försöker alltid förklara att mina tankar om öl är baserade på mina erfarenheter inom ölvärlden. Att jag provat snart närmare 10.000 olika öl och har rest runt mer än mången ölfantast  i världen för att prova på saker och se hur andra gör det. Detta gör mig inte till expert, inte alls och jag skulle aldrig kalla mig det. Däremot ger det mig i vissas ögon en viss legitimitet. Det kan jag tycka att vissa saknar, men som de ändå menar att de har då de “faktiskt har en blogg om öl och har provat närmare 1000 öler” (ja, de skriver öler). Kolla på Foodies som gick på SVT och nog går att finna online eller kanske på Netflix och så vidare. Där var det matfantaster och matskribenter som provade världens bästa 3-stjärniga krogar och diskussionen blev bitvis kring om de faktiskt betyder något, eller varför de som inte ens är kockar har rätt at utrycka något. Precis som öl så får man ändå ge dem att de om några har fler referenspunkter än många andra, och därigenom igen en form av legitimitet. Samtidigt är antal provade restauranger eller öl skit samma om man inte respekterar hantverket, aktörerna eller framförallt produkten. Annars skulle varje dansk ticker med fler än 20.000 provade öl vara detsamma som en ölexpert, vilket jag inte anser är fallet.

 

beersnob2Kanske är det här vi slutar för den här gången. Att internet och med det appar, ratingsidor och annat har gjort att vi kunnat överblicka ett tidigare väldigt stort utbud av ölrelaterade nyheter och produkter. Vilket i sin tur har lett till att hubbar i form av ölbloggar och ölsidor har skapats för att filtrera den massan av ölnyheter och ölsläpp som finns, vilket har skett inom det fria ordet vilket gör alla till en expert. Om vi tänker oss en ölvärld utan Untappd, Instagrambloggar, RateBeer och så vidare – hade det varit bättre? Jag vet inte, än mindre om det är där kärnan till problemet ligger. Samma med ölblogar och ölsidor, tar vi bort dem, blir det bra då? Troligen inte. För det ligger nog i människans natur att prestige och nyfikenhet ihop gör oss kaxiga och krävande när vi märker att vi får uppmärksamhet.

 

Lösningen till det måste vara att bli mer sympatiska, transparanta, pålästa och genuint intresserande och minst av allt dömande. Alla som skriver, rate’ar, ger åsiker eller kritiserar borde försöka underbygga det med något. Sedan kanske branschen måste ta ner vissa lite, våga säga ifrån. Eller det skulle kanske åtminstone vara en bra bit på vägen, tror jag. Eller?

Posted in Manker LackarComments (1)

obamathumbsdown

Manker Lackar – Eller, “TSLS-julölen blir slutpunkten”

obamathumbsdownNu har jag visserligen sagt att vi ska sluta, eller åtminstone se över hur vi ger omdömen och rapporterar från släppen av ölen i det lokala sortimentet (TSLS) på Systembolaget. Samtidigt hade vi redan varit på julölsprovningen och det vore ju synd att låta resultatet av att prova dryga 180 öl på 6 timmar gå åt spillo, eller hur?

Läs gärna gårdagens lackning så att ni får en bakgrund till de här ölen och hur och varför man ska se betygen på ett lite annorlunda sätt. Det kan vara extra bra inför just julölen i TSLS som i vissa fall har gjorts i småbatcher innan de riktiga batcherna, de som hamnar på Systembolagen har satts på flaska. Detta då det är för dyrt och tidskrävande att göra en större batch som kanske inte ens når Systembolagets hyllor, eller som annars får stå och ta plats i någon extra månad innan ölet väl når hyllorna. Det kommer att synas nedan där endast 5 av 31 julöl når betyget OK eller högre (med ett par just på gränsen). Inte på något sätt ger detta en rättvis bild av julölen utan mer hur hanteringen gått till, både från bryggeriet men framförallt på Systembolagets rutiner.

 

Charlis Julefrid (50 cl 30,9 sek)
Doftar grönsaker och smakar lika grönt. Inte färdig öl.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Stallhagen Brewdolf the Reinbeer (33 cl 29,9 sek)
Det här är inte riktigt okey, smakar surt med både stall, gamla trasor och lite fis. Rätt mycket felsmaker.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Lundabryggeriet Lunds Julöl Ljus Lager (33 cl 23,5 sek)
Svettiga kläder, mer sur trasa och nä inte en färdig eller bra produkt.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Lundabryggeriet Lunds Julöl Ljus Ale (33 cl 22,5 sek)
Samma omdöme som deras lager, men med mer syra och unket.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Villovägens Falu Julöl (33 cl 41,9 sek)
Doftar nymalda kryddor och framför allt fänkål. Lite för mycket gröna toner för att vara en klar produkt.
Betyg? – Sådär.

Halmstad Brygghus Slottets Julöl (33 cl 22,9 sek)
Citrus och mandelmassa med lite för tydlig alkohol för att bara vara på 5.9%. Inte klar.
Betyg? – Sådär.

Ryentorps Julbrygd (33 cl 29,8 sek)
Milda toner av julkryddor och det är lovande, men lite felsmaker och problem drar ner slutbetyget. Men kan nog mogna till sig för ett godkänt betyg.
Betyg? – Sådär+.

Nya Carnegiebryggeriet Ljusslingan Julöl (33 cl 19,9 sek)
Knäckfärgad och rätt mild lite bitter öl. Rätt snäll och duglig dryckesöl.
Betyg? – OK.

Oceanbryggeriet Julöl (50 cl 32,5 sek)
Smakar som alla andra Oceanbryggeriets öl.
Betyg? – Sådär+/OK-.

Onsala Hantverksbryggeri Gathenhielm Vinthunden (50 cl 35 sek)
Infekterad i doften och smakar grönt och inte helt rent.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Västergårdens Bryggeri Tjockö Mörk Stark Julöl (33 cl 24 sek)
Lite spritig (5.5%) med rätt mycket “unga” smaker, det är inga enorma fel men den behöver mogna lite till. Annars rätt så juliga smaker.
Betyg? – Sådär+.

Rättviks Bryggeri Gärdeby Julöl (33 cl 28,9 sek)
Julkryddig och till en början okey, tyvärr är kroppen för porös och skummig, kolsyran sitter inte och den är lite lam.
Betyg? – Sådär+.

Folkared 15 Deer Beer Christmas Ale (50 cl 32,7 sek)
Rätt så rälig och lite för mycket fel för att bli godkänd.
Betyg? – Sådär.

Tyska Eken Julöl (33 cl 24 sek)
Fel, fel, fel. Den skummar upp något enormt i munnen och det samt alla felsmaker får en att direkt spotta ut ölen. Inte bra, alls. Omogen, infekterad eller bara skum – men provflaskan är inte bra.
Betyg? – Ej godkänd.

Roslags Näsby Bryggeri Snö Vinteröl (33 cl 29,2 sek)
Syrlig och fel och det känns som att kryddorna man känner har infekterat eller åtminstone påverkat ölet på ett oönskat sätt.
Betyg? – Ej godkänt+.

Helsingsborgs Bryggeri Bryggare Peters Julöl (33 cl 28,4 sek)
Börjar med lite kakao och ja, sedan kommer felsmakerna. Men det är något lovande och kunde nog varit OK om den hanterats rätt och mognat väl.
Betyg? – Sådär+.

Klackabacken Julöl (33 cl 25,9 sek)
Mild och lite tunn med smak av knäck och kakao. En bra öl som tyvärr inte kommer till sin rätta på den här provningen.
Betyg? – Sådär+/OK.

U and Me Beer Umeå X-mas Ale (33 cl 32,8 sek)
Fel. Fel. Fel.
Betyg? – Ej godkänt.

Jädraöl Jädra Jul (33 cl 29,9 sek)
Julig sockerdricka med fel.
Betyg? – Ej godkänt.

Sundbybergs köksbryggeri Julöl (33 cl 34 sek)
Lite fisig, grönsaks- och fruktkompott, inte en färdig öl.
Betyg? – Sådär.

Train Station Brewery Jingle B’Ale Brown Ale (33 cl 26,9 sek)
Bakjäst och vört, inte en klar öl.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Beer Studio X-mas Ale (33 cl 34,5 sek)
Inte en klar öl. Enligt bryggeriets utsago brygd på minibryggverket enbart för Systembolaget. Så inte samma öl som når hyllorna. Vilket nog är regel snarare än undantang för julölen sett till betygen.
Betyg? – Sådär.

Byaregårdens Julöl (100 cl 86,6 sek)
Mild och lite tunn med smak och doft av kola och lite rostad malt. OK även fast den inte heller kändes riktigt klar.
Betyg? – Sådär+/OK-.

Åre Bryggcompagni Christmas Ale (75 cl 139,9 sek)
Inte klar. Vilket är synd då Åre levererat rätt trevliga öl senaste åren och man var spänd på deras julöl.
Betyg? – Sådär.

SjöCrona Noël (37.5 cl 69 sek)
Riktigt lovande. Jag har varit lite hård mot Kristianstads Bryggeri vars öl inte har varit riktigt klara när jag provat dem. Men här är det spännande med lakrits, mörk belgo och choklad. Kan nog bli en bra klassisk mörk julbelgo.
Betyg? – Sådär+/OK-.

Stallhagen Julbock (33 cl 29,9 sek)
En bra julbock med både mustighet och smak.
Betyg? – OK+.

Nääs Vinter IPA (33 cl 26,9 sek)
Saknar felsmaker men är lite småtråkig med främst smak och doft citrus.
Betyg? – OK.

Mohawk Dubbel Xmas (33 cl 29,9 sek)
Igen en lovande belgojulöl. Inte helt färdig nu men med lovande karaktär av kryddig belgojäst och värmande alkohol.
Betyg? – OK+.

Barlingbo Staffen Julöl (33 cl 28,9 sek)
Lite rökig malt och köttiga toner. Nu är ölet inte helt färdigt men det är lovande!
Betyg? – Sådär+/OK-.

Charlis Snöfall (50 cl 29,7 sek)
Kokade grönsaker som någon unge tappad pepparkaksdeg i. Gifter sig inte helt men kan nog fungera i en färdig öl.
Betyg? – Sådär.

Dugges Christmas Idjit! Imperial Stout (33 cl 34,9 sek)
Strålande öl! Idjit! är en av Dugges bästa öl och det här är en god julig variant full med choklad och kaffe med lite tryck i eftersmaken.
Betyg? – Bättre.

Där har ni det. Godkända öl blev Dugges, Mohawk, Ljusslingan och Stallhagen. Nu är det dags att se över TSLS-rapporteringen.

Posted in Manker Lackar, ÖlrecensionerComments (1)

obamathumbsdown

Manker Lackar – Eller, “TSLS-nyheterna för november blir de sista vi skriver om”

obamathumbsdownIgår släpptes en rad nyheter i Systembolagets lokala sortiment, det så kallade TSLS-sortimentet. Som ni vet sedan tidigare så är detta ett högst debatterat och ibland kritiserat sortiment som tyvärr alltför ofta bjudit på öl med kraftiga felsmaker och defekter. Tyvärr är dilemmat för både vi som ska prova ölen för att försöka ge någon form av rättvisande omdöme lika svårt som för bryggerierna. De har i många fall inte råd med småbatcher av potentiellt gångbara öl varpå man gör ett kok på spisen hemma eller tappar upp enstaka flaskor direkt från lagringstanken, ibland veckor till månader innan ölet väl provas.

Baserat på nedan omdömen och vetskapen om ovan kommer det här nog vara sista gången vi gör någon liknande sammanställning. Tyvärr blir det inte rätt att ge omdömen på alla öl då vi inte kan kontrollera om de faktiskt skall smaka som de gör eller om det beror på hur och när de gjorts och tappats. Exempelvis var jag på Stigberget och provade deras bägge nyheter för novembersläppet direkt på plats. Ölen som de sänt in var tidigare provflaskor och alltså inte nya batchen. Nya batcherna av deras DIPA och Promenadporter var otroligt goda med stor, rik fruktighet för DIPAn och en lättsam fruktighet med fina kakaotoner i portern – inget som alls fanns vid provningstillfället. Detsamma gäller Åre Bryggcompagni liksom Beer Studio där jag fått flaskor att prova vid ett lite senare tillfälle, då ölen visat sig vara väldigt olika de vid provningstillfället.

Många svenska bryggerier kämpar för att få sin verksamhet att gå runt och de är något på spåret, dessa vill vi inte kritisera och sätta käppar i hjulet för enbart baserat på den här provningen. Sedan finns det såklart många andra bryggerier som tyvärr är likställda med felsmaker och defekter och som tyvärr kanske borde ifrågasätta sin egen verksamhet, men det är för dem att göra. Hur som helst. Här får ni TSLS-ölen för november och imorgon väntar också julölen i TSLS-sortimentet, varpå vi sedan ser över hur vi framöver skall rapportera om just de här ölen.

Vi vill också kort ta upp lite om vår betygsskala som går från 1-7 med 1 som “inte godkänt” och 2 som motsvarar “sådär” vilket är steget under 3 som motsvarar okey vilket är en okey öl, inte på något sätt bra, men en godkänd öl. Därmed är allt under “okey” inte godkänt men 1’an ges främst till riktigt usla öl som är fyllda med felsmaker och defekter.

 

Brygghus 19 Raspberry Pink (33 cl 29,6 sek)
Tyvärr finns det felsmaker av grönsaksjuice som mixats ut med hallonvatten. Ölet känns inte färdigt.
Betyg? – Sådär.

Bryggeri Fängelset West Bay Lager (33 cl 26,4 sek)
För mycket felsmaker för att det ska bli godkänt.
Betyg? – Ej godkänt.

Tyska Eken Helles (33 cl 21 sek)
Fisig och smakar inte färdig, kan nog mogna lite och bli snäppet bättre.
Betyg? – Sådär (+).

Bryggverket Janne Shuffle Lager (33 cl 35,9 sek)
Humlad lager som har lite störande bismaker men som annars är på gränsen till okey.
Betyg? – Sådär+.

Engelholms Pacific Pilsner (33 cl 21,1 sek)
Förvånansvärt okey humlad pilsner. Kul nykomling.
Betyg? – OK.

Rådanäs Ekologiska Pilsner (33 cl 24,9 sek)
Lite porös och vissa tecken på att ölet inte är riktigt klart, vissa bismaker som inte borde vara där.
Betyg? – Sådär+/OK-.

bad beerAdelsö White Heat (33 cl 27,1 sek)
Smakar inte helt bra, känns inte färdig utan osar fel, synd då Adelsö annars gör rätt bra öl.
Betyg? – Ej godkänt.

Macken Bryggeri Slussen Extra Special Bitter (33 cl 35,2 sek)
Lite småtråkig och vissa bismaker.
Betyg? – Sådär.

Helsingborgs Vinter (33 cl 24,9 sek)
Väldigt karamellig och smak av grönsaker. Känns inte färdig, samtidigt har bryggeriet haft de här problemen förr med sina öl.
Betyg? – Sådär.

PangPang Hornstull Pale Ale (33 cl 39,2 sek)
OK Pale Ale som dock är på tok för dyr sett till smak.
Betyg? – OK.

Västra Ämterviks Bryggeri Fryken Vinter Ale (33 cl 26,7 sek)
Rätt så karamellig och med lite tid kan den nog mogna och få ordning på smakerna, för nu är den inte klar.
Betyg? – Sådär+/OK-.

Fjäderholmarnas Winter Ale (33 cl 27,3 sek)
Värmande vinteröl med lite kryddor. Även här känns ölet inte riktigt klar, men det är lovande – för ett godkänt betyg då.
Betyg? – Sådär+/OK-.

Költur That’s What She Said Amber Ale (33 cl 26,9 sek)
En rätt enkel amber med vissa hembryggardrag. Behöver nog mogna något.
Betyg? – OK.

Adelsö Red House Ale (33 cl 38,7 sek)
Skummar och sprutar ner hela provningsrummet, så ja det är inte riktigt rätt och den är lite sjuk. Luktar mest rödbetsjuice – på gott och ont. Ser vi bort från att flaskan verkar vara infekterade eller höll på att explodera så är ölet i sig lovande och skulle annars ha fått ett OK i betyg.
Betyg? – Ej godkänt.

Brygghuset Finn Winter Special (33 cl 29,5 sek)
Skumma smaker som drar hit och dit, inte större fel, mest inte så spännande.
Betyg? – Sådär+.

Qvänum Vinter Eko (50 cl 49,4 sek)
Smakar typiskt Qvänum med rågkryddor och malt.
Betyg? – OK.

South Plains Winter Ale (33 cl 24 sek)
Doftar för äckligt för att vi skulle smaka den, gjorde det till slut och spottade direkt ut det. Inte ok.
Betyg? – Ej godkänt.

Helsingsborgs Bryggeri White IPA (33 cl 25,5 sek)
Skummar rätt mycket och är lite porös. Men OK vit IPA med apelsin och lite krydda. Helt okey.
Betyg? – OK.

Bryggeri Fängelset Session IPA (33 cl 26,5 sek)
Inte riktigt klar och humlen verkar man ha glömt helt. Väldigt grön just nu.
Betyg? – Sådär+.

Stallhagen India Pale Ale (33 cl 29,9 sek)
En OK IPA, inte så mycket mer.
Betyg? – OK.

Dry & Bitter Brewing Uprising India Pale Ale (33 cl 37,9 sek)
Balanserad och rätt OK IPA, men det är inte superspännande och tyvärr lite för dyrt.
Betyg? – OK (+).

Költur No Name Evölution India Pale Ale (33 cl 28,9 sek)
För grön.
Betyg? – Sådär.

S:t Eriks Capital IPA (33 cl 21,9 sek)
En öl som redan nått marknaden och därför är mer mogen i doft och smak. Mycket humle och väldigt prisvärd. En god vardags-IPA!
Betyg? – Bra.

O/O & Stigbergets Imperial India Pale Ale (33 cl 39,9 sek)
Mycket frukt och tryck och man håller inte in beskan lika mycket som tidigare.
Betyg? – Bra (+).

Mohawk Extra IPA (33 cl 28,5 sek)
Bra humlebalans och smakerna är trevliga och sitter där, bra vardags-DIPA!
Betyg? – Bra+.

Bryggeri Fängelset Snökanon (33 cl 26,9 sek)
Julkryddig och har något där, men är inte färdig och smakerna går därför inte ihop.
Betyg? – Sådär.

Stigbergets Promenadporter (33 cl 24,9 sek)
Utsökt vardagsporter med mineralig aska, brända toner och kakao.
Betyg? – Bra (+).

Helsinge Porter (50 cl 39 sek)
En riktigt bra och smakrik porter. Helsinge kan det där med traditionella ölstilar och gör öl utan fuzz.
Betyg? – Bra.

CAP Dont Break the Oat Oatmeal Stout (33 cl 25,9 sek)
Bra smak men det är lite störiga smaker där och de senaste flaskorna från CAP har alla visat på samma orosmoment. Så anar att det ligger lite i att ölet vi provat inte är helt moget.
Betyg? – OK+.

DrinkingLocalBeerSödra Stout (33 cl 39,9 sek)
En överaskning när den hade premiär under Stockholm Beer och det är en kolsvart, rätt krallig och bra Imperial Stout på 12% du får från Haningegänget. Inga krussiduller utan en ren mörk öl. Kul!
Betyg? – Bra.

Mohawk Snowmelter Imperial Stout (33 cl 34,9 sek)
En av de bättre ölen i släppet! Lite chilihetta och mycket kakao och mjölkig choklad och pudding. Riktigt god! Mohawk är tillbaka!
Betyg? – Bra+.

Posted in Manker Lackar, MankerBeer News, ÖlrecensionerComments (0)

Hopsprices

Manker Lackar – Eller, “Varför humletrötta IPAs? Har vi glömt humlad lager?”

Nyligen skrev våra bägge Surisar ett uppskattat och av många hyllat inlägg om det ibland överdrivna fokuset på humle, humle som inte håller kvalitet. Att det råder humlebrist är inte så konstigt om vi tänker på hur snabbt framförallt den amerikanska bryggeriscenen ökar. Inte blir det bättre av att bryggerier i England, Sverige, Danmark, Australien och så vidare också vill ta del av en inte allt för stor mängd producerad humle. Har ni inte redan läst Surisarnas inlägg, så gör gärna det. Det är en bra grund för vad som kommer här nedan.

HopspricesMina första öl som ölnörd var inte alltför humliga. För 5-6 år sedan fanns det inte samma utbud av D/I/B/S/IPA på Systembolaget eller på krogarna utan då var Twisted Thistle vad jag uppskattade som “humlig öl”. Sedan dess har det hänt väldigt mycket och självklart är det bra. Vem föredrar inte dagens utbud på Systembolaget över vad vi hade förr? Med det inte sagt att det i sig är bättre. Jag står ofta och smygkikar på andra på Systembolaget och hur de väljer öl, tänker på vad som kan få dem att välja just den ölen de väljer.

En sak som jag märkt är att när det gäller “klassiker”, alltså öl som man märker att personen brukar köpa och gillar så åker de fort i korgen. Ofta vet de också var på hyllorna de står. Sedan är det mörka öl, antingen för att man har en viss favorit eller för att utbudet av Brown Ales, Stouts och annat är något smalare. Produktgruppen de oftast tar mest tid på sig för att gallra igenom, gärna med en telefon i handen för att snabbt söka information om de olika ölen är humlad, ljus öl – och nyheter i övrigt.

 

hops-2Den humleboom som kom för något år sedan och som ser ut att fortsätta i år framöver är självklart inte av ondo. Tvärtom har den resulterat i fler öl som egentligen inte har stått emot i konkurensen har fallit bort, ibland har hela märken tappat. Darwin’s evolutionsteori gäller ju även här – är inte ölen tillräckligt starka så kommer andra att passera dem. Ibland reagerar man med ny etikettering, PR-kampanjer och events, ibland låter man ölet falla i glömska.

För att återgå till Systembolagshyllan så står många idag och ser på fler humlade ales på nyhetshyllan eller bland Ales-kategorin än vad de har fingrar. Många, jag bland dem orkar inte alltid med den typen av utbud. Det blir overload och man faller in i att plocka på sig lite av sånt man vet att det levererar. Man vill åt humlekicken, smakerna humlen trots allt ger ett öl – men utan hela hetsen av att välja det beskaste, alkoholstarkare eller det som bara är “extra allt”.

Jag är otroligt glad att “session beer”-trenden nått hit, att ölen inte behöver vara starkare än 5%, smakerna ska inte behöva slå ut din mun efter en halv flaska. Kanske också att priserna tack vare svensk alkohollagsstitning inte behöver bli lika höga tack vare en rimlig flask/burkstorlek och lägre alkoholstyrka. Enda abret med Session IPA är att det har snott andelar från humlade ljusa öl som inte är ales. Plötsligt är vi inte lika intresserade av humlad ljus lager, en kategori som jag annars verkligen gillar och som gör sig perfekta vid flera olika tillfällen.

I flera år efterfrågade många en lagerrevolution. En schysst lager måste in på Systembolaget, måste ut på krogen och ersätta Falcon, Carlsberg eller Mariestads. De kom också. Inte nog med det, de slog igenom och fler och fler “fulölsdrickare” hittade en bra väg in till craft beer genom öl som Mikkeller American Dream, Mohawk Unfiltered Lager eller S:t Eriks Pilsner. Tyvärr är de två sistnämnda inte längre fasta öl i Systembolagets sortiment längre och då var de ändå givna favoriter i min egen korg på Systembolaget.

Tyvärr kan något liknande hända framöver, vi får in för mycket humlad öl. Öl som ändå ska drickas färskt men som på grund utav det växande urvalet på hyllorna ibland får stå lite för länge, i solljus, i värme och då inte smakar lika gott när vi väl köper dem. Det i sin tur gör att vi kanske står över dem nästa gång, vilket gör att de får stå kvar än längre – varpå Systembolaget kanske tappar tron till produkten. Igen märker vi av någon form av evolutionsteori – cyklerna där den starkaste står kvar men där det hela tiden kommer nya, anpassade produkter som kan omkullkasta status quo.

Men under tiden så glömmer vi fort otroligt många riktigt goda öl, många som inte är fullt lika känsliga som en purfärsk Imperial IPA med tropisk humling som kanske inte riktigt är lika rolig någon månad senare och som trots allt redan har rest över halv jorden i några månader. Tänk då på vad vi har som är närmre till hands och öl som ger dig allt det goda från humlekotten men som inte är en X/IPA. Under tiden kommer jag att fortsätta att njuta av goda IPA som vi i Sverige ska vara lyckligt lottade att få hit. Likaså kommer jag att fortsätta smaska i mig ölen här under som även dem ger en bra humlefix, medan jag står kvar bland Systembolagets hyllor och ser hur folk inte vet vad de ska välja.

Så för att hylla de humlade, i humlehysterin något bortglömda ölen så listar jag mina 5 bästa humlade icke-IPA’s.

 

IMG_20140305_1928021. Mikkeller American Dream (20.90 kr 33 cl)
Finns än så länge på de flesta Systembolagen. En given klassiker och ett öl som var med och startade vågen av humlade öl som inte var IPA. En Premium Lager på 4.6% med härliga toner av grapefrukt och citrus men med lite spår av sötma från aprikos och persika. Inte din vanliga torra lager, men inte din smakrika IPA – utan mitt mellan de båda. Funkar till allt.

2. Nynsähamns Ångrbyggeri Tjockhult Tjinook (30.30 kr 50 cl)
Finns lokalt på en rad Systembolaget i Stockholmsområdet. Finns annars att beställa i kolli om 20 flaskor. Vilket är värt det, för det här är en livlig 5.1% stark lager med riklig humling utan att det blir för mycket. En bra “drickarbärs” med karaktär och grym till festen, middagen eller bara att ha hemma att själv nalla på.

3. Monks Cafe Hoppy Lager (24.90 kr 33 cl)
Går att beställa genom Systembolaget men finns lokalt i ett par butiker i Stockholm och finns också att beställa i en större 75 cl-flaska för den som vill ha färre flaskor men lika mycket öl. Trevlig humlenärvaro och bra smäll med humlekottar, örter och lite citrusskal. En väldigt bra humlad lager och kanske en av de rivigare på listan. Passar bra i parken eller i sensommarsolen.

4. Brooklyn Lager (17.90 kr 35,5 cl)
Finns på i stort sett alla Systembolag. En klassiker som varit med så länge jag kan minnas. Men också en lite bortglömd öl som många nog förknippar mer med “maltig humlad ale” än vad det är, en lager. Sedan beer11988 har den varit ett bra alternativ för den som gillar en lager men vill ha mer. I Brooklyn Lager får du sötstickig apelsinmarmelad på mörkt rostat bröd, men också lite ananas och mer blomster än i en vanlig lager. Säga vad man vill, men vill du ha något med humlekaraktär men som inte är direkt beskt – ja, då har du ett typexempel här!

5. Beer Studio Remix Unfiltered Lager (26.50 kr 33 cl)
Finns lokalt i Umeå men går att beställa till övriga landet genom Systembolaget. En modern och lite mer nyanserad tagning på en tjeckisk pilsner, men med ett tydligare humlesting. Fortfarande något mer typiskt brödig med toner av gräs och blomster men jämfört med din vanliga stora stark får du här en annan smakvariation som är betydligt roligare än i average fullager.

Posted in Manker Lackar, MankerBeer TalkComments (4)

Production

De Röda Djävlarna: Surisarna – Dags att lacka på trött amerikansk humle

Lika många gånger som vi har druckit en India Pale Ale (IPA) som smakar som h(u)immlriket har vi behövt stå ut med en trött IPA. En IPA som inte smakar bra.

Ett av de största problemen hos många, inte alla, Svenska mikrobryggerier är att de förlitar sig på och använder amerikansk humle. “Va, än sen då?” kanske du tänker nu och jag förstår att du blir fundersam. Amerikanska humlesorter har ofta likställts med de smakrika och lite häftiga humlade ölen, vad är det då för fel på den? Jo, problemet med amerikansk humle är att det sällan är den bästa skörden som finner sin väg över till Sverige. Det är ofta lite tröttare humle från den delen av humlefälten som kanske inte producerar lika bra humle som kommer hit. Humletorkan som råder i världen, där nya bryggerier över hela världen vill åt den bästa humlen gör att alla inte kan få sitt. Vilket leder till att vissa (återigen, inte alla) allt som oftast tyvärr får andrahandssorteringen.

Good-bad-hops-copy1Dessutom är det många svenska bryggerier som tyvärr inte proaktivt ändrar sina recept efter hur humleskörden är. På samma sätt som att vindruvor vid vintillverkning skiljer sig i kvalitet mellan olika år så är det naturligt att vissa humlesorter vissa år inte är av samma kvalitet som andra. Samtidigt blir ett bra öl inte dåligt bara för att det är amerikansk humle, för så är det verkligen inte. Poängen är bara att humlesorten Amarillo, till exempel, inte alltid smakar lika. Vilket gör att ett recept med framförallt Amarillo (som exempel) inte alltid är konstant i fråga om smak och doft, de två viktigaste delarna av en fräsch och smakrik humlad öl.

Vad vissa större bryggerier i USA har gjort är att de har köpt in sig på en andel av humleodlingarna, eller i vissa fall hela har köpt hela humleodlingar vilket ger dem en riktigt premium humle som är lättare att göra klockren humlad öl på. Den är fräsch och lättarbetad och ger dig ett bra resultat.

 

hops-2Det finns däremot en humlesort som kanske fluktuerar i kvalitet mer än många andra. En humlesort som kan vara fantastisk både i samspel med andra sorter men likaså i ensam majestät. Samtidigt är det en humlesort som kan smakar kattpiss vilket får det att växa i munnen. Citra, denna humle som ofta bygger humlekomplexiteten i den bästa av IPA’s – men som också kan fälla många IPA’s som i botten har en ren och bra grundöl, men som trots det smakar smutsigt och fult. Att lägga till är att Citra överlag är väldigt svår att använda i öl. Det finns många saker att räkna in när man använder den då smaken lätt kan bli frän om man till exempel torrhumlar för kraftigt med den.

Nu är inte den här lackningen baserad på våran kärlek till suröl utan mer att problematisera förkärleken många mindre bryggerier ofta har för just den amerikanska humlen. Det är ibland viktigare att kunna skylta med “American IPA” mer än “smakrik och väl humlad ale med icke-amerikansk humle”. Det finns så mycket fantastisk humle i Europa som har glömts bort. En personlig favorit vi har är Hallertau med dess blommiga arom och fantastiska beska.

ProductionVarför kan vi inte få se mer av det fantastiska som finns här på hemmaplan, som inte behöver färdas långt eller där vi riskerar att få det som blivit över när amerikanerna eller de andra större bryggerierna har köpt sitt? Inte på något sätt menar vi att man ska lägga ned ambitionerna, bara att det är värt att tänka på att det inte blir en perfekt American IPA bara för att man använder amerikansk humle. Ofta kan du finna både fräschare och billigare humle här hemma, humle som dessutom kan vara lättare att kontrollera kvalitet på. Vi måste inte vara så inskränkta i det som på pappret är häftigt.

Vi får nästan också passa på att be om ursäkt ifall vi trampar någon på tårna. Vi själva har inte alla svar på vad man ska göra, hur det ser ut i världen och hur faktorer som tillgång, efterfrågan, receptbyggande och ekonomi faller ihop på ett bryggeri. Vi är bara så trötta på att se en bra producerad IPA som förstörs av trött humle. Det pratas mycket om att IPA’n ska vara färsk, hur den fraktas hit och behandlas, hur nära flasktappning vi dricker den – men allt för sällan om hur färskt grundelementet för en bra IPA är – humlen.

Posted in Manker Lackar, MankerBeer Talk, SurisarnaComments (3)