Categorized | Ölrecensioner

Tillbaka från påskledigt

Efter en skön påsk uppe i Dalarna är jag nu återkommen till Stockholm – utvilad och i lite sämre form efter all god mat och dryck. Då jag prioriterade att umgås och bara njuta mer än att prova nya öl under påsken så förde jag inte särskilt noggranna anteckningar på vad jag drack. Däremot var det 3-4 öl som jag inte druckit innan som jag ändå tycker är värda att nämna med lite kortare utlåtanden och vilka kommer följa här sen.

På ölfronten ser det annars ut som vanligt vid den här tiden, inte så mycket nytt och enda som är som innan är att systembolaget får fortsatt med skit för hanteringen av nyheter och Founder Breakfast Stout, jag har fortfarande inte fått svar från Brill om hur man gör för att få tag på flaskorna som vart kvar. Följetong där med med andra ord.

Den öl som överraskade mig mest i påsk var Weihenstephaner Original Bayrish Mild, en öl som jämfört med Weihenstephaners Hefeweizen inte verkar lika omtyckt om man kollar runt på andras utlåtanden. Men i mitt tycke var den mjuk och lättdrucken utan att alls bli vattnig. Den var utmärkt till mat och hade inte smaker som stack ut alltför mycket vilket oftast är en nackdel, men här nästan en fördel då den enbart var trevlig att dricka. Dock använder man humleextrakt vilket får ses som ett minus.
Betyg? – Bra, en lättdrucken god dortmunder/helles att dricka fler utav. Jämfört med lite andra liknande öl som jag drack så var denna mildast och helt enkelt trevligast att dricka. Dock ingen smaksensation, bara välbalanserad och trevlig.

Mariestads Påskbrygd, ja till slut blev det att dricka även den. Jag hade ju hoppat både den och Eriksbergs motsvarighet. Jag ska inte säga att den var toppen, men jämfört med många av de andra påskölen i år var denna vare sig tunn eller smaklös. Tvärtom fanns här en trevlig och bra humlighet och den var vare sig tunn eller kraftig utan föll bara väl i munnen. Självklart kanske jag borde provat fler av årets påsköl till mat, men tyvärr är det lite svårt om man dricker dem innan påskhelgen och inte orkar äta påskmat hela veckan innan själva påsken. Hursomhelst visar Mariestads att en påsköl inte behöver vara pepprad med humlesorter eller brygd på smårebelliskt vis om slutprodukten ändå inte levererar, vilket man själva nästan gör.
Betyg? – OK+, god var den, bra till mat och med både trevlig humlebeska och lite mer tryck i munkänslan. Samtidigt är den inte mycket bättre än de andra påskölen än så. Det är svårare att känna särskilda smaker etc då hantverkeriet bakom ölen inte har någon större själ.

Slutligen drack jag en Carnegie Stark Porter och lite annat tyskt men när jag sitter här nu och enbart ska minnas tillbaka på mina intryck så blir det svårare än jag tänkt. Så får hålla lite på dem för stunden.

Nu hoppas vi på vår iaf, så ut med er i solen!

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.


Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts - Website

Follow Me:
FacebookYouTube

Leave a Reply