Dagens släpp blir en rätt simpel sak för min del, dels då jag nog kommer välja bort lite för att det inte intresserar mig och dels för att spara pengar för att dricka roligare öl i USA nästa vecka. Dessutom jobbar jag hela dagen och det blir nu mitt andra släpp på rätt länge som jag missar, men stora kvantiteter och liten risk för slutförsäljning ger lite “meh”-känsla.

I min påse är det nog bara dessa två som är säkra kort. Svensk DIPA får alltid chansen och Sierra Nevada, hur tråkiga de än kan vara – likaså. Vissa bryggerier får alltid en andra, trejde, fjärde chans etc. Och well, mest också för att ha flaskan ståendes hemma.
Sierra Nevada Glissade Golden Bock 2010 USA 350 27,90 kr T5
Nynäshamns Dragets Kanal Dubbel IPA Sverige 250 23,90 kr T5

Känner jag mig spontan kan även dessa tre följa med, La Rulles mest för att jag tyckte att deras Triple var mer prisvärd än god, Nils Oscar Sorachi mest för att även ha provat den – även fast jag inte föll helt för deras Saison och Oppigårds Inwit mest för att det är en “svensk mästaröl”.
La Rulles Estivale Belgien 75 cl 59,00 kr T5
Nils Oscar Sorachi Blond 2010 Sverige 75 cl 99,00 kr T5
Oppigårds Inwit Sverige 33 cl 18,50 kr T5

Med andra ord stuntar jag, medvetet och anande om att jag gör rätt, i Innis & Gunns lagrade IPA.

Nog om dagen och mer om gårdagen. Från Tyskland inhandlades denna belgare från Brasserie De La Senne. Ett bryggeri med cirka tjugo öl på sitt samvete. Roligt är att alla etiketter har rätt shyssta “teckningar” på sig i lite samma stil som Oceanbryggeriet och Dugges – kolla här. Igår var det då dags för deras belgian ale kallad “Taras Boubla” och som beskrivs som en “Extra Hoppy Ale”. Att den bryggs till 4,5% gör den dessutom till en medvetet alkoholsvagare session beer som dessutom fått en extra hög bitterhet. Namnet härstammar från en novell från den ryske författaren Gogol, som även blivit film. På något sätt har även etiketten inspirerats av Picassos målning Guernica. Så lite historielektion kring denna öl, intressant!

De La Senne Taras Boulba

Utseende: Poröst och snabbt döende ljus skum. Lätt grumlig men klargul vätska.
Doft: Härlig lätt småsöt men ändå humlad doft som ger klara hintar åt den brittiska bitterstilen. Oerhört lättsam i doften utan att bli tunn eller tråkig och jag får flera olika intryck av karamell, humle, krydda. Ger även vissa dofter i pale ale-aktig stil med liten lätt nötighet. Tänker mycket på jämtlands jul- och påsköl av någon anledning just med det maltiga men ändå lite trevligt humliga.
Smak: Lätt munkänsla med liten men pirrande kolsyra. Smaken är mild och oerhört sympatisk (hur en smak nu kan vara det). Först är den lite klen, på ett bra sätt, precis som mycket av jul- och påskölen med maltighet och beska i ett – för att plötsligt få en mer framträdande bitterhet som slår rätt kraftigt vilket är väldigt överraskande. Mycket sur citrus finns också där och den där bitterheten pendlar rätt vågat mellan bittert och surt. För att ha en IBU på 45 men bara 4,5% alkohol så lyckas man ändå balansera extremiteterna oerhört bra. Viss kryddighet avslutar smaken tillsammans med något sött som finns långt bak och kommer fram mest då det bittra och sura har lagt sig. Slutligen hittas en viss stallsmak.

Betyg? – Bra+, nästan bättre faktiskt. Vad många av säsongsölen som liknar denna något oerhört saknar är det där lilla extra. I denna öl finns just det, en oerhört torr bitter känsla som ändå har med sig en bra smak av humlig citrus.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts - Website

Follow Me: