I brist på inspiration, tid att ta till vara på den, ork att ta till vara på den etc så får det bli lite fler smått intetsägande recensioner av öl. God dryck och mat ska engagera, väcka åsikter, debatt – om smaker, sammansättningar, historia och Gud vet vad. Så görs det ofta, men kanske mer i sällskap i hemmet mer än genom bloggar och olika digitala texter. Samtidigt är det alltid kul att läsa om öl, lite trist i längden – ja, men samtidigt är det ännu en källa till att få höra lite “nyheter” om vad som smakar katt jämfört med himmelskt. Förhoppningsvis vänder det snart för jag tycker mig se en liten trend med att fler bloggare tagit småsemestrar eller ändrat lite inriktning – men varför ursäkta sig? Det är ju för fasiken semestertider och sommar och allt annat än att sitta inne och pilla ihop små inlägg känns ju rätt meningsfullt om det är skönt väder ute. Just nu är det lite molnigt här i stockholm så jag får bortförklara mig med det.
Men lite småsaker då. Schnille & Schmak har uppdaterat systembolagets nyhets-lista med mer öl och där hittar vi bland annat att Flying Dog återigen gör ett besök (deras “vanliga” etiketter (inte den på tex specialölen) var ju ett tag förbjudna?) med deras K-9 i vinter, men annars är det rätt mycket same old same old som mot tidigare oktobrar och decembrar.
Dempa har gett taktpinnen över till Fredrik på Malt Humle Jäst & Vatten i ölbloggsstafetten, så gå in där och läs mer om vad Dempa tror om ölens utveckling om 5 år samt vad Fredrik fick för uppgift.
Vidare så vipps dök det upp två belgare här.
Ellezelloise Quintine Ambrée.
Utseende: Fint ljust skum som dör ner till rester ovanpå den mörkare orangefärgade vätskan
Doft: En väldigt god doft av mörkt godissocker, ren honung. Sedan följer 
lite träiga toner fram tillsammans med mustig frukt, inte så lagrad och torkat fyllig som i en barley wine – men mustigare och med lätta inslag av alkohol undertill. Stundtals rätt tydlig maltdoft.
Smak: Lätt mun med rätt enkel kolsyra. Smakar lättsamt av godissocker i en väldigt lätt vätska men som utvecklas till en rätt speciell smak. Te, sockerkokt frukt eller bara subtilt kryddig? Speciell smak som sagt och doften utlovar lite annorlunda, men ändå lättsam och på något sätt gemytlig att dricka. Eftersmaken sitter kvar ett bra tag.
Betyg? – Bra-, det börjar bra med en doft som utlovar lite vällagrad torkad frukt, mörkt socker och lättare jästighet –me like, men som sedan har svårt att ens nå halvvägs. Detta gör den dock inte sämre på något sätt, bara att smaken och doften skiljer sig lite.
Abbaye des Rocs Blanche des Honnelles
Utseende: lätt grumligt blek till mörkare gult.
Doft: Rätt tydlig härlig doft av banan, jäst, skal och krydda. Slutar lite pepprigt.
Smak: Medel munkänsla med bra kolsyra. Oerhört frisk och underbart läskande mjuk men med finfin kolsyra. Först en viss söt känsla som leder in på citrussmaker. Hela tiden med en närvaro av lite pepparaktig torrhet. Väldigt trevlig fyllighet som lyfter de nätta smaker och dofter som finns.
Betyg? – Bra+, läskande och mer läskande. Men honungslen känsla och lätt komplext slut lyfter denna trevliga wit som dock kanske kunde ha haft något mer i kryddväg.
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
