Inför helgen står jag inför dilemmat med vad jag vill dricka och var. Det var ett tag sedan jag var på Sorbon, men samtidigt är jag osäker på om de har fått in något nytt. Monks Porterhouse förtjänade helt klart en andra chans och då jag har en kompis som bor 100 meter därifrån i Gamla Stan så lär besöket nog komma snart, deras tappölslista börjar växa mer och mer på mig i minnet. Nä, ibland är det priset som styr, ibland är det vad man vill dricka, ibland endast läget då man är för lat för att ta sig längre än hem till ölförrådet.
Min samling öl hemma börjar sakteligen minska vilket är ett medvetet val då jag hade mer än jag just nu har haft plats med, å andra sidan – kan man ha för mycket av något man gillar?
Läste i Akkurats nyhetersbrev att Glenn # 5 fanns för avsmakning, på söndag är det IFK Göteborg – Djurgården ute i Solna av alla ställen, så får väl ta mig lite Glenn # 5 innan i helgen för god tur. För övrigt hade de som vanligt fått in rätt mycket trevligheter, liksom Monks Porterhouse och Oliver Twist så lyckas de främja just små och lite nya ställen – kul. Är något jag verkligen hoppas på och tycker man ska stödja fullt ut, lyckas de fixa någon deal bara så att ölen lägger sig på en vettig kostnad så kan det nog lyckas väldigt bra.
Sist ut för idag blir iaf en tysk som jag drack för ett tag sedan. En altbier från tyskland som enligt myten blev rätt stor då den ryktades ”ha extra av allt” på grund av bryggmästarens välvilja eller misstag. Lite traditionellt tyskt nu iaf. Sticke är en alkoholstarkare och säsongsbrygd (två gånger om året under rituella former) altbier där namnet “sticke” tydligen ska motsvara “secret” och härstamma ur brygdens traditionella och selektiva tillverklingsprocess samt att det var lite in the know-stuk på vilka som kom över den.
Uerige Sticke
Utseende: Mörkt mörkare röd vätska.
Doft: Speciell doft av torr citrus och med mycket syrliga kryddor, en dos humle och sedan en rätt robust maltdoft. Skvimpar man till den så framträder det mer maltig sötma och lite småspritiga bär (den har 6,9% så). Oväntad och variationsrik torrhet i beskan på slutet.
Smak: Lättare munkänsla med okey kolsyra. Lättsam och syrlig öl som en smakrikare lager med både extra malt och syrlighet. Lite simplare smak än doft där malten nu är lite blötare i smakerna. Läskande är den dock och jag gillar den syrliga kryddningen.
Betyg? – Bra, jag gillar dess läskande drickbarhet och hur den inte blir för lätt utan ändå kan uppvisa en bra maltighet.
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
