Av de öl jag druckit på sistone har många varit sådana som har varit väldigt bra men där jag vetat om innan att de inte kommer nå upp till absoluta toppen. Så i onsdags efter att jag verkligen kände mig förtjänt av något gott så åkte denna flaska fram och ned i mitt glas. En maffig imperial stout där man använt Four Roses bourbonfat som man fyllt upp med Struise Batch 0. Så från Black Albert fick man tanken med Cuvée Delphine. Skulle först säljas småexklusivt på deras egen butik och lite andra ställen men har nu spritt sig lite hit och dit. Snittbetyg på RB på 4.02 så det är ingen dålig öl som de 13 % ‘en kan leka fritt i .
Struise Cuvée Delphine
Utseende: Mörkbrun mjuk vätska med fint kompakt brunfärgat skum med minimala bubblor.
Doft: Bränt trä, vanilj och bourbon. Krämig choklad, varm i doften som även har en rostad ton. Doften är verkligen tilldragande och jag tycker den har precis rätt balans på bourbondoften som inte blir för whiskeyartad utan mer whiskeytunna. Lätta toner av frukt, typ plommon, även lite tobak.
Smak: Medelstor till stor munkänsla med fin kolsyra. Fylligt krämig på ett sätt som verkligen jäser ut i munnen. Smakerna är underbara med bourbon i centrum följt av len choklad där alkoholen märks av i sättet den hettar till sig. På vägen ned känns viss beska av vilket förvånar mig men ger perfekt avslutning istället för att bara bibehålla sin lenhet. Det är krämigt och gott och smakerna sätter sig kvar i munnen och på tungan. Eftersmaken pendlar mellan lite choklad och bränd tunna till bourbon. I eftersmaken känns också bourbon’en av på ett rätt varierande sätt, precis som det ska vara istället för att det bara smaker ”whiskey” av något slag. Trots de rätt krävande smakerna så är den inte alltför tungdrucken. Vaniljsmaken hålls vidare i bra kontroll utav de andra smakerna och framstår även tillsammans med lite tobak.
Betyg? – Bäst, riktigt fin och exceptionell kropp som presterar på topp, fyllig, kraftig och ändå väldigt förlåtande och snäll. En hel uppsättning utav smaker och dofter som verkligen är samstämda och som skulle värma vem som helst framför en mörk brasa. Jämfört med Goose Island Bourbon County Stout så faller denna på någon liten extra elegans som står ut mer i centrum och som allt det andra får kretsa lite kring. Här är den bourbonkänslan lite anonymare än gåsen, men då är man också bra picky.
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
