Det där med att De Molen satsar lite för mycket på samma humlesorter och att deras IPA’s är lite för likgiltiga och lika varandra börjar mer och mer suddas ut tycker jag. Häromdagen drack jag deras Op & Top som jag nog skriver mer om imorgon och igår vart det deras Mooi & Meedogenloos. Uppmärksamma läsare påpekar snabbt att den senare av de två är långt ifrån en IPA. Mycket riktigt, då det är en mörk belgian strong ale (RB) eller russian imperial stout (BA) som de fått ned 81,7 IBU i. Alltså är det välhumlat även här och som vanligt är det Premiant och Saazhumle som får stå för humlingen. Enligt vad jag läst mig till på BA så är detta deras Rasputin fast i en lättare version, min flaska Rasputin står kvar oöppnad så jag kan inte säga något mer om det, än.
De Molen Mooi & Meedogenloos
Utseende: Svartbrun vätska med lite cappucinofärgat skum med minimala bubblor.
Doft: Oerhört tydlig smak av något jag inte kan sätta fingret på, en godis eller tuggummiliknande fräschhet, lite mint, eller äpple? Även lite sötlakrits. Rökig och mörk malt mot en fin beska som mot det mörka och även det fräscha inte blir sådär gräsig eller typiskt europeisk som De Molen brukar få deras IPA’s att bli. Här känns det mer åt DIPA eller barley wine-hållet i fråga om humlen. Både kaffe och choklad finns där. Väldigt mycket dofter och inte i någon alltför komplex sammansättning, utan det blir lätt att ta ut dofter och på så sätt väldigt trevligt att dofta på.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Smaken är desto komplexare där man redan i första kontakten med vätska känner hur smakerna fightas om att ta plats. Humlingen märks verkligen av och även här är det åt en mörk DIPA eller väldigt bra barley wine. Det är maltigt, lite rökigt och bär och äpple får tampas med det mörka. Bataljen pågår länge och man är glad att den aldrig tar slut. Hur de får den till en belgian strong ale på RB förstår jag inte, russian imperial stout känns mer riktigt och i det här fallet en välhumlad sådan. Kanske inte lika len i smaken som en, men vad fasiken gör det när den är så god? Känns lite fatlagrad på något sätt då det dyker upp både lite rökighet, viss vanilj men även lite träighet.
Betyg? – Bäst, det här var lättsamt och komplext i en och samma skepnad. Man kan antingen välja att se den som något ”icke-stoutigt” och då känna mer frukt, humle och lite rökighet och mörk malt, eller så ser man den mer som en RIS och känner mer lenhet, trä, lagrade dofter och choklad och kaffe. Oavsett så var den riktigt god och jag tror den bara skulle ha blivit bättre med något år på nacken. Troligen mer likörig och lite lättare i sin kolsyra. Gott och kan rekommenderas!
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
