Het Alternatief gästbrygger småpiffiga öl hos Alvinne och har en 8-10 olika öl på sitt samvete. Det hela är ett hobbyprojekt av hembryggarna Christine och Piet som ändå verkar ha lyckats rätt bra om de först kan brygga hos Alvinne och även har exporterat lite öl till USA, men är ölen värd det ödet?
Jag har lyckats komma över tre öl från dem varav två har druckits och kommer på sin dom här och nu. Den första är en belgian strong dark ale som jäst på ekfat medan den senare (Bitter Truth) är en belgisk IPA på 70 IBU. I rubriken antyder jag att de även var billiga, och för 19 kronor (vilket lär vara hälften väl i belgien) så hamnar dem i det billigare segmentet av belgisk öl som jag tagit hem, samtidigt behöver inte billigt vara lika som dåligt eller dyrt det samma som bra så blir spännande att se.

Utseende: Mörkbrun grumlig vätska med poröst bruncremefärgat skum.
Doft: Lite mörk malt, lite karamell, russin och jäst. Lite belgokryddning samt något lite syrligt funkigt trä. Rätt tunn doft där malten är lite mer i bakgrunden och det är som en julöl utan kryddningen men ändå med något liknande (troligen det konstiga lite syrliga trät).
Smak: Lättare till medelstor munkänsla med bra stor kolsyra. Smaken är lite syrlig och småtorr med rätt mycket trä, blött, lite sunkigt trä. Får lite sådär kaffesyrlig smak som tunna öl brukar kunna få om de samtidigt har en viss kaffesmak. Inte så söt i smaken som man ändå kunde tro av ekjäsningen, men likväl har den snappat upp både smaker och även dofter från ekfaten. Tunna öl som denna tycker jag kan bli lite vinösa om de samtidigt lagrats eller jäst på ekfat och även här är det lite samma vinösa syrlighet som kommer fram. Alkoholen märks inte av nämnvärt.

Betyg? – Bra-, egentligen kanske lite orättvist med ett minus, för den är inte dålig, den är bara sådär syrlig och funky som vissa belgare med tunn kropp är. Smakerna är rätt goda med vinösa, syrliga fruktiga smaker med mycket blöta russin, kaffe och trä/ek samt lite nedtonad karamell. Torr och lite besk eftersmak.

Utseende: Grumligare lätt grågul vätska med litet skum som faller ned till lite rester. Inte alls det enorma skum som alla som druckit denna verkar ha fått.
Doft: Bitter humledoft med lite förrädisk sötsur doft av gräs, odefinierbara frukter och typ gammal läsk. Nu ramlar poletten ned om vad det doftar..
Smak: Lättare till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Smaken är bitter, väldigt bitter med en smak som nästintill påminner om pissoartvål i sin citrusbittra ton. Men det kommer mer sånt, tyvärr, gaaaah. Urinoartvål, citrus, gräs. Egentligen är det nog smaken som blir när man har en hög IBU och mycket jästkaraktär som dock saknar det kryddiga eller syrliga hos jästen, det är i alla fall i sådana öl jag har känt denna smak förut.

Betyg? – Ok, tyvärr. Urinoartvålssmakande öl kommer nog inte få så mycket högre av mig, oavsett om de egentligen bara smakar beskt, apelsin och citrus tillsammans – får de den doft- och smakassociationen de får så är ölen inte drickbar – jag kommer ha svårt att dricka den och därmed faller även betyget. Så är det för alla öl, oavsett stil eller ursprung.