Idag hade man stått och väntat utanför systembolaget på regeringsgatan för att sedan ett tag senare se att de ändrat hela systemet med hur nyheterna ‘presenteras’ väl därinne. Småkaotiskt skulle jag vilja säga och oerhört korkat då folk även sket i att köa utan bara rusade in varpå man vid mindre släpp än dessa lätt kan bli utan. Så var inte fallet nu, men likväl – folk verkade inte direkt nöjda och undrade var sakerna var och hur de fylldes på – vilket de inte gjorde utan istället ställdes lådorna utanför lagerdörren varpå det blev små grupper och köer lite överallt. Men ett par flaskor Abstrakt 03 och lite annat blev det, Ace of Spades i all ära -men 180kr får man även mycket annat gott för, men förstår dem som slängde ned en 5-6 stycken i sina korgar (förlåt alla ni som inte bor i stockholm eller malmö där den släpptes..urbotat dumt).

Nog om det nu. Utöver att vara USA-fantast och särskilt när det kommer till de amerikanska ölen så har jag sedan i somras även blivit fantast av De Molen och från att ha sett dem som svårtillgängliga så har deras öl nu blivit lite av en vardagsvara för mig. Men i takt med att man skriver om massa annat här så hinner man sällan också skriva ned ordentliga inlägg, samtidigt som responsen varierar. Men nu blir det nog dags för den andra lilla De Molen-festivalen på bloggen. Detta för att fira att man för 4 dagar sedan skrev på det nya kontraktet som gjorde att man fick tillgång till nya bryggerilokaler och därmed har ökat sin möjliga produktion från 5 till hela 25hektoliter. Så nu kan de börja producera i lite större mängder och jag tror att man kommer hålla kvar vid både lite exklusivare öl men även ha större produktion på annat – varpå chansen också ökar att vi får dem på systembolaget.

Detta firas med att ha ett par dagar där jag fokuserar lite på olika öl från De Molen, dock får ni vänta tills imorgon för att få höra om den 5’e ölen om jag inte minns fel som fått toppbetyg av mig – och som är från just De Molen och som om ni har tur det kan finnas kvar lite av på Monks Porterhouse – ölen, är en barley wine lagrad med skivor av hyvlad 40-årig cognacstunna – och är HELT UNDERBAR! Men det var imorgon och nu är det dags för annat innan dagen fortsätter.

De Molen Hel & Verdoemenis
Den tredje stouen i serien om tre där Tsarina Esra och Rasputin också ingår. Denna gång dricker jag den olagrade versionen, lite lustigt kanske att ha provat tre utav de andra men ännu inte denna? Men vad gör det.. Här är vi åter tillbaka på 10, eller 10,2% om vi ska va noga jämfört med de 12 som Misto B.A’n hade, IBU:n ligger kvar på 99,9 och hör och häpna, istället för Saazhumle som aromahumle så har man tyska Hallertau – kanske inte så enorm skillnad då de båda nog ger lite samma intryck, men likväl. Flaskan är butteljerad i December i fjol och bryggdes en månad tidigare, så den är ”omedvetet” lagrad ett år. Flaska 1039 av 1284 och det är skönt att kunna unna sig 33 cl denna gång..

Utseende: Brunsvart vätska med lite kaffebrunt skum med minimala bubblor som dämpar ned sig till cirka en centimeter skumkrona innan det slutligen försvinner helt.
Doft: Russian imperial stout med mycket kaffe och choklad. Bittert men med lite besk choklad.
Smak: Lättare till medelstor munkänsla med bra kolsyra av mjuk, lätt fizzig typ. Fyllig och mjuk smak men rätt tunn vätska med lite jästliknande kolsyra (mjuk och fizzy). Smaken är rätt snäll men har mycket choklad och kaffe. De säger att man använt gamla maltsorter till denna och på något sätt känns det, iaf om man jämför med t.ex. De Molens 1914 Porter som har lite samma ton som denna (fast dock betydligt mycket svagare..). Smaken är rätt snäll har jag väl sagt och det tål att sägas igen, det är rätt torrt och lite mjukt bittert och jämfört med samtliga lagringar jag har smakat så faller denna hästlängder bakom i brist på smakflora och komplexitet. Samtidigt har den mycket annat så det är ju inget dåligt de har producerat.

Betyg? – Bättre-, lättdrucket indeed, och lite träigt, torrt och gott. Men det saknas komplexitet och ja, det saknas lite ditten och datten tycker jag för att denna ska kännas ha blommat ut helt. Självfallet är det en bra russian imperial stout, men jag hade nog lite andra förväntningar på den. Darn dock vad den bittar till sig på slutet!

De Molen Hamer & Sikkel
I mitt tycke gör inte De Molen bra porters och jag tror inte att jag ens har druckit någon som varit riktigt bra? De är ofta lite för kolsyrade, tunna och överlag lite tråkiga – eller är de naturliga? Är det så en porter ska vara om man vill vara mer old school? För inte kan man göra såpass fel om och om igen?

Utseende: Mörkare brun vätska men ack, enorm guscher och vätska överallt.
Doft: Syrlig porter i De Molen-anda, tyvärr. Lite kaffe och syrliga bär och druvor.
Smak: Lättare munkänsla med bra kolsyra. Nix, tyvärr, tunn och jästigt syrligt lätt. Porös smak med lätt syrligt druvkaffe. Menlös?

Betyg? – Ok+, rätt menlös på samma sätt som 1914 portern och även någon mer av De Molens porters som blivit lite för tunna, fluffiga och med något som med påhittade ord kan heta porös smak.

De Molen Ijsbock
En liten gullig isbock på 16,4% och som släpps i en nätt liten 18cl flaska vilket är alldeles lagom att dela med någon.

Utseende: Urvattnad brun vätska utan direkt skum.
Doft: Trevlig doft av nötlikör och lite rökig choklad. Lite ren sprit långt i bakgrunden, lite finare alkohol emellan och där fram är det nötter och choklad. Mycket maltighet i stil nästan med en barley wine, och ja – lite humle finns där också känns det som.
Smak: Lättare munkänsla med ingen större kolsyra, utan istället är det rätt tjock vätska med bra fyllig smak. Mycket nästan lite saltad maltighet. Passar bra med lite choklad/karamellkola. Lite trä och mer malt mot slut.

Betyg? – Bra, inget man kanske vill dricka mycket av eller igen, men mer för att det blir lite speciellt med så hög alkoholprocent och en rätt ”samlad” smak utan större komplexitet eller variation.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts - Website

Follow Me: