Trots att Hoppin Frog har sitt ursprung i Ohio så får jag nästan lite västkustvibbar från många av deras IPA/DIPA/TRIPA’s. Det är humligt och rätt rejält och med både smaker, beska och kvalitet som alltid legat på topp. Detta gäller även deras mörkare öl och på något sätt tror jag ena nyckeln är att man håller sig till sina större flaskor och rätt sköna design. De kompromissar liksom inte när det kommer till något utan gör färre öl, men med mer kraft och tid till dem – något i den stilen är min tanke. Nu ser jag att de just gjort en Double Hollow Pumkin Ale, lät riktigt intressant och det är synd att vi får hit så få pumpaöl. Även om Shipyards Pumpkin Ale väl var intressant men inte fullt så bra så är annars pumpaöl rätt stort i USA och några flaskor borde ändå kunna leta sig över hit kan man tycka. Men nu var det Hoppin Frog det gällde…
Ölen som provats i detta inlägg är också lite utav en ‘silly-öl’ då man blandat 67% av deras Hoppin To Heaven och mixat det rakt av med 33% BORIS. Ölen som kommer ut från det hela kallas Bodacious Black & Tan och är någon hybrid med en IBU på 65 och lagom 7,6% alkohol.
Hoppin Frog Bodacious Black & Tan
Utseende: Mörkbrun vätska med minimalt ljusbrunt litet småporöst skum. 
Doft: Intressant mixad doft! Första intrycket är utav fruktig tvål som ändå inte drar åt den tvålsmak färska och fräscha IPA/DIPA’s kan få. Sedan kommer mörka frukter, när och även lite choklad och det hela blir rätt bra. Som en bra ljus IPA’s fruktighet med det bästa från en bra stout, och ändå inte så besk som en Black IPA, inte ens lik en – utan det är verkligen som man rent på måfå råkat blanda de två.
Smak: Lättare munkänsla med bra kolsyra. Mycket kolsyra och väldigt fyllig kropp med en riktigt pang-på smak av humlad choklad! Besk choklad sp, jag saknar referens för, utan det är rätt nyskapande. Gräsig citrusgrapeartad humle och choklad med en eftersmak utav både IPA och stut med lite torrt kaffe och torr choklad som även har lite kotte i sig.
Betyg? – Bättre, riktigt intressant och bra mix utav två helt olika öl. Både det bästa från en humlig, fin ljus IPA och de bästa smakerna från en bra imperial stout – här i en och samma skepnad. Anledningen att den inte får ett högre betyg är för att den ändå inte är gör mer av det hela än att det blir en shysst och smakrik mix av smakerna – de kunde lagt in något mer som för att föra ihop dem än mer (om det nu gått).
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
God öl. Om man tittar på hur de blandat den så borde den smaka som en IPA med stoutsmaker men jag tyckte det var tvärtom. Tyckte att stouten tog över och att den smakade som en välhumlad stout.