Varje gång jag har druckit något nytt från Founders så är det samma visa – ‘bryggeriet har inte svikit mig (Cerise.. hmm) och alltid levererat grym öl, blir det så igen?’. Och ja, detsamma gäller även denna gång när jag nu unnar mig själv en ‘ledighetsöl’ och varför då inte köra på ordentligt och plocka just något från Founders jag hade hemma? Valet föll på deras Nemesis 2010. Som vanligt är då frågan om jag kommer gilla den eller ej, en barley wine från Founders låter ju verkligen inte som om den kan misslyckas, både old ale’en Curmudgeon och även scotch ale’en Dirty Bastard ligger inom snarlika områden och ja, jag tror nog detta ska bli bra det med.
I fjol kom Nemesis 2009 vilket blev första delen i vad som ska bli denna once-only serie om olika barley wines. 2009’an är enligt Founders “best described as a Maple Bourbon barrel aged wheat wine”, i mina öron låter det tämligen spännande.. Medan 2009’an var bourbonlagrad och gottat på många sätt så är denna ’mer vanlig’. 5 olika maltsorter och en stridd ström humle som tillsatts kontinuerligt under bryggningen vilket ger den en IBU på 100. Känns lite på förhand som om Sierra Nevadas Torpedon gått och bytt skepnad till en barley wine i Founders tappning.
Founders Nemesis 2010
Utseende: Mörkt brun vätska som ger lite svartbrun känsla i glaset. Ovanpå ligger ett väldigt kompakt skum med minimala bubblor och gräddig topp, lämnar fina lämningar längs med glaskanten. 
Doft: Stor doft av humle, men av vilken typ? Askig, jordigt örtig arom på humlen – men börjar man ta bort det övre doftlagret så känner man av komplexiteten undertill. Här är det galet mycket humle. När man minst anar det så kommer en lönnsirapssötma tillsammans dofter av kola och likör – nästan sammanbundna men ändå lite åtskiljda. Jag återkommer under hela flaskans gång till att sitta och dofta i glaset, det doftar helt enkelt intressant och gott med en doft som har delar från rätt många olika öltyper. Beskan och malten har verkligen matchats bra. Whiskey men ändå inte, aning scotch med lite alkohol (inte spritig) i toppen.
Smak: Lättare till medelstor munkänsla med bra kolsyra. Mjuk, len men tunt fyllig kropp. Stor beska men ändå med lika mycket malt som ger riktigt bra tryck i smaken av kola och likör i samma mix som i doften. Gommen skrumpnar nästan av beskan som trots allt inte känns exploderade utan sötman från malten med det kola- och bärsmakande avväpnar den värsta humleattacken. Som en ’Black DIPA’ men med en extra nivå i form av malten. ’Sticky’ utan att bli klibbigt söt, det sticker nästan av all beska – men som jag skrev innan så är det inte exploderande beskt. Väldigt välgjort.
Betyg? – Bäst, komplex och något av en otippad produkt men ändå så typiskt Founders. Den har allt som jag tycker bryggeriet står för – fylligheten, den mjuka kroppen, massiv smak och ja – grym öl. Samtidigt är 
den lite av en maltigare black DIPA med den markanta beska känslan som ändå så utmärkt får förlåtelse utav malten som kommer och räddar den från att bara bli besk. Smakerna har en rätt bra palett att sprida ut sig på – det är allt från scotch till kola till jordig, örtig humle till sirap till likör etc. Som barley wine har jag druckit bättre, samtidigt är denna vild men snäll – som en revolterande dotter som man ändå ger julklappar till. Man ger efter helt enkelt. Mycket smak, bra tryck och ja, det blir att köpa 2009’an nu.
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
Oh, har inte druckit 2010:an. Har 2st från 2009 i kylen sedan ett bra tag tillbaka. Kanske något att testa sent på julafton?