Så, till slut kommer en något kortad redogörelse över Lost Abbey-provningen som hölls härom månaden och som ja, troligen vart rätt lyckad. Ölen var inga jag kommer hålla oerhört högt på någon lista, men de visade alla hur man kan göra rätt rejäla öl på ett rätt enkelt sätt.Själv bryggeriet Port Brewing / Lost Abbey, inhyst i Stone Brewings gamla lokaler, gör ju två olika sorters öl skulle man kunna påstå. Port Brewing gör 
väldigt trevliga öl i rätt typisk amerikansk västkuststil med mycket och rejäl humling medan Lost Abbey är den adopterade brodern från Belgien som har inriktat sig på mer europeiska öltyper. Eller som man annars själva säger “Everywhere we turn these days, there is a battle being waged between those who make good beer and those who make evil beer”. Som ni kommer se så är alla ölen rätt enkla men ändå väldigt drickbara och genomgående så har de något som känns som om det går igen i alla ölen. Inte bara de som provades nu utan även i andra öl jag druckit från bryggeriet, vad kan jag dock inte riktigt sätta fingret på, men det kan ju vara allt från någon viss sötma, till en humlesort eller en jäststam. Man får helt enkelt dricka mer och prova sig fram.
Lost Abbey Carnivale
En saison man humlat med amerikansk humle, vilket förväntas ge den lite annorlunda och kraftigare fruktighet.
Utseende: Något grumlig vätska, gyllene orangefärgad med kompakt minimalt skum. 
Doft: Tydligt humlad blonde ale som passar riktigt bra med den kryddningen som saisonen ändå för med sig. Ljus tropisk frukt och citrus.
Smak: Även här är det en god smak av humlig blonde saison med mycket citrus. Fyllig, god och riktigt bra mix av smaker.
Betyg? – Bättre-, riktigt fräsch och bra! Den humliga gräsiga beskan och den stora mängden citrus ger en fräshör som annars mest finns i exempelvis en bra geuze. En fruktig saison med geuzeinfluenser månne.
Lost Abbey Lost and Found
En belgisk dubbel brygd med russin.
Utseende: Orangefärga vätska, något grumlig. Aningar av skum som lämnar rester längs kanterna. 
Doft: Belgoöl med tydliga inslag av russin, kandisocker, mörkt sirap och sedan mer russin. Inte lika fin russindoft som exempelvis Dogfish Head Raisin D’Extra eller andra russinbomber – men russinen är fortfarande vad som står ut som tydligt.
Smak: Även smaken är belgotypisk med mycket russin och mörkt socker. Dock är eftersmaken inte alltför spännande utan rätt simpel. Ja, hela ölen är rätt simple men likväl god. Kanske har jag blivit mer bortskämd av russinboostade öl?
Betyg? – Bra+, bra doft men lite för anonym i smaken.
Lost Abbey Avant Garde
Min andra eller tredje ’Biere de Garde’, en lite annorlunda öltyp men som brukar vara rätt trevlig.
Utseende: Halvgrumlig mjukt varmt persikofärgad vätska. Ljust fint grädvitt skum med gräddig topp. 
Doft: Söt doft med mandel, persika och söta fint torkade ljusa frukter. Samtidigt är det en bra citruslikör vilande över det hela, inte för mycket utan rätt bra för de 7%’en. Skulle kanske inte kalla den ’kraftig’ utan mer bra och tydliga dofter. Fräsch.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Lite örtig och kryddiga frukter av aprikos och persika. Fyllig och lite småfizzig. En viss beska tillsammans med ljusa torkat söta frukter. Småkomplex och speciell på något sätt, men inte kraftig som en belgo strong ale utan rätt lättdrucken.
Betyg? – Bättre+, som en ofiltrerad smakrik lager/imperial pilsner men med mindre humle. Riktigt välstämda smaker, dofter och kropp. Kände inte riktigt av den kryddigheten som skulle vara där.
Lost Abbey Devotion Ale
En belgian ale med ‘årets fräscha och nyskördade humlekottar’ är tanken.
Utseende: Något grumlig gyllenorange vätska med fint skum med minimala till små bubblor. 
Doft: Fräsch! Druvor, frisk citrus med lime, grape och sweetie. Fräscht kryddigt, eller spicy snarare.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Mycket citrus, citrusfräscht och humligt. Lite torr och örtig men också med citrusen och lite druva. Torr, men inte för bitande torr, syrlig känsla sitter kvar i munnen.
Betyg? – Bra+, mycket citrus, fräsch och trevlig. Men inte för kryddig eller ens så kryddig som förväntat.
Lost Abbey Red Barn Ale
Här har man faktiskt fulat och tagit Pizza Port’s SPF 45 och gjort en belgisk saison av den som man kryddat lite extra med apelsinskal, ingefära, svartpeppar.
Utseende: Ljust aprikos/apelsinfärgad vätska med vitt skum med små bubblor. 
Doft: Syrligt och lite druva. Fräscht, doftar lite ’grumligt’ fylligt. Apelsin, aprikos och gräddigt fräsch. Mumsig doft om man kan uttrycka sig så.
Smak: Lättare munkänsla med bra kolsyra. Något fyllig. Speciell god smak med hö, druvor och ljus torkad fruktighet av citrusskal. Smakrik och något torr eftersmak.
Betyg? – Bättre. Frisk och god. Ljusa smaker med druvor och frukt.
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
