Under den korta tiden jag bloggat om öl och druckit mig igenom en rätt stor skara bra öl så har jag försökt komma över så mycket från ett och samma bryggeri som möjligt – lite som att ‘tömma’ det på saker man vill och sedan har provat. Rogue och Samuel Adams har jag försökt beta av det mesta från och där har jag också lärt mig lite vilken typ av öl de gör bäst respektive sämst och vad jag kan förvänta mig. Ett bryggeri som jag för ett år sen inte trodde att jag skulle ge en chans igen var Southern Tier, av den enda anledningen att deras Hoppe, Unearthly m.fl inte föll mig i smaken. De smakade blöt halm och blöt humle – något jag står kvar vid. Samtidigt hade jag inte provat deras ‘andra’ öl och inte bara deras lite kraftigare IIPA’s och när jag väl provade på deras vanliga IPA, 2XIPA‘n och andra öltyper från dem så har intrycket blivit helt annorlunda. De gör verkligen bra öl där uppe, och en rätt rolig blandning dessutom. Men samtidigt har alla bryggerier de där akillesölen jag har nämnt tidigare – ölen som blir ett prov på om de fortsätter att imponera eller blir en negativ upplevelse. Så när jag var i Rom och fann bryggeriets Heavy Weizen så var det ett klart köp, extra så då både deras körsbärssaison Cherry Saison (eklagrad cherry ale med belgiskt godis socker och ljus vetemalt.) och humlemix Gemini (50% Hoppe och lika stor del av Unearthly som sedan blivit rejält torrhumlad) var på väg hem redan.
En amerikansk veteöl, en körsbärssaison och en mix av två öl jag egentligen inte är alltför förtjust av – på en och samma provning. Lite som ett något elakt test för att se vad bryggeriet lever upp till. Utfallet blev väl sådär men i ena fallet tror jag det kan bero på flaskan, samtidigt som samtliga öl på förhand hade rätt dåliga odds. Men jag låter er gärna kommentera på vad jag missat hos dem och om jag missuppfattat något av storheten hos dem?
Southern Tier Cherry Saison
Utseende: Grumlig mörk bärnstensfärgad vätska med litet orangefärgat skum som dör ned till lite rester runt kanterna. 
Doft: Persikolag eller juice, syrlig sådan med koriander och sött citrongräs. Efteråt framträder det lite träd och lagrad sötma samt lite belgosocker. Vaniljsötma och ja, kanske lite körsbärsjuice, men tillsammans med koriandern och vaniljen mattas körsbären av och känns mer som persikor. Inte alls särskilt körsbärsdoftande. Lite gräsig humle på slutet, halvtorrt.
Smak: Lätt munkänsla med okey, småfizzig kolsyra med små bubblor. Mycket krydda i den torra smaken; vitpeppar, koriander och citrus. Precis som i doften är det en avsaknad av körsbär. Något finns där, lite körsbär – men inte så tydligt som det borde vara med tanke på ölets namn. Torrt och syrligt. Inte ’underlig’ utan kanske snarare ’speciell’. Rejält kryddigt men nix, inte någon större mängd körsbär.
Betyg? – Bra-, om det inte vore sånt tryck i det torrt kryddiga så hade det blivit ett ’ok+’ för det är ingen kanonöl. Rejäla smaker, men lite trist i avsaknad av tydligare och större fruktighet.
Southern Tier Gemini
Utseende: Ljust halvmörk persikofärgad vätska, grumlig. Vitt smutsigt skum. 
Doft: Humlekalas till en början. Hoppe’ns fräscha humlekottar gör sig bra med Unearthly’ns stora beska och det torrhumlade ger lite fräscha aromer. Massa kottar och ja, där är den där typiska Southern Tier-doften av blöt vete och humlecitrus. Det är mycket citrus och bärig, blöt vetemalt. Örtigt slut.
Smak: Lättare munkänsla med okey till bra kolsyra. Rätt så kraftig kropp trots allt men ändå inte fyllig. Halvblöt humle och vete igen och jag vet inte om det bara är jag, men det har varit skönt att slippa den. Massa citrus och örtig humle men tyvärr är beskan inte så stor som jag hade hoppats på och den är rätt mild, vilket är synd med tanke på doften.
Betyg? – Bra. God. Men japp, för mycket av Southern Tiers IIPA’s för mig. Doftar nästan bättre än vad den smakar. Som väntat för min del, tyvärr.
Southern Tier Heavy Weizen
Utseende: Ljus persikofärgad vätska med ljust skum. 
Doft: Sunkig doft? Doftar som hasselnötter och avloppsvatten och inte alls så pass bra vetedoft man trots allt borde kunna få fram. Känns lite vattnig och det är något underligt.
Smak: Lättare munkänsla med okey kolsyra. Veteöl med rätt rå och kryddig vetesmak, ljus vete med massa nötter – eller om det är unken smak. Inte alls övertygad här. Funky banan och skumma kryddor mot slutet.
Betyg? – OK. Nä, not even close and not even half a cigarr. Läser man också åsikter på tex. RB om ölen så ser man att ingen Europé (vad jag sett då jag letade runt) hade gett den mer än 3.4 i betyg. Vilket säger mer om amerikaners syn på veteöl än hur bra den är i ett mer internationellt perspektiv. Amerikaner kanske tycker den var bra, jag gör det inte.
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
