Det är lite stiltje på ölfronten för min del, fullt upp med annat varpå det är lätt att glömma sådant som att det är nyheter i beställningssortimentet och att det släpps biljetter till GABF idag. Men det känns mer och mer som om många bloggar, mig inräknad, har funnit lättare kanaler att nå ut “snabbt” via Facebook istället för de mer statiska bloggarna. Så kika in där.
Ryktas även om ett nytt stort ölforum, bäst är att kolla på BeerSweden då och då för att veta mer.. Nu, öl.
När Wicked Wine tog in Uinta till Sverige var det inte bara Cookeyed Cooper och Labyrinth som kom, även fast det bara var dem två vi fick bekanta oss på hos Systembolaget så kom ju även Anglers Pale Ale samt Detour IPA‘n. Det är också den sista av dessa vi nu ska bekanta oss med. Som del av bryggeriets Crooked Line-serie så är den “nyskapande” men ändå rätt så typisk, man ska avvika lite från förväntningar och gränser men inte för den delen börja göra extrema eller alternativa öl. Om själva ölen finns det inte så mycket information, Uinta har lite att lära där från många andra bryggerier som mer än gärna berättar rakt igenom hur ölen kommit till och vad den innehåller (se lite mer om den via WW här). Synd då just dubbel IPA’s och andra öl är kul att få reda på saker om då humlesorter etc kan ha rätt stor betydelse på ölen.
Så utan större utsvävningar om annat så går vi väl in på denna trevliga dubbel-IPA.
Uinta Crooked Line Detour IPA
Utseende: Något mer klargyllene bärnstensfärgad vätska med fint “IPA-skum”?.
Doft: Doftar balanserat om man kan uttrycka sig, så om balans var en påtaglig doft. det är humlekåda, kottar och ändå en mild fruktig doft. Även om man slår ett varv i glaset så är det samma typ av dofter som håller sig kvar; trevliga humledofter. ?
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Smaken är lättsam och trevlig med en bra beska med samma balanserade humlerike som i dofte – det är kottar, kåda, barr och grape, och så den där milda frukten. Jag ska erkänna att jag ibland har svårt för rätt humlekottebaserade (D/I)IPA’s som inte varierar sig, det kan ibland bli lite tamt och smakerna försvinner rätt fort, men denna oerhört (!) lättdruckna 9,5%’iga DIPA’n lyckas ändå lägga sig på en väldigt angenäm nivå. ??
Betyg? – Bättre. Oerhört välbalanserad och lättdrucken, besk men mild, humleskog men ändå med variation. Kanske lite rivigare beska hade varit bra, kanske hade det gett lite metall i smaken (anar det bara nästan nu), kanske ska man inte bry sig utan bara acceptera att det är en tilltalande och likväl rätt bastant DIPA som känns lika vardaglig som en Sierra Nevada Torpedo, en sån där öl som är lite för mycket för en (iaf denna med sin %) men som är god nog att dricka om och om igen.