Juni månad och Systembolagssläppen är lite speciella då det i juli likt i januari inte är något släpp, så med andra ord är det sista chansen att lägga vantarna på lite sommarnyheter bland de mer speciella ölen. Nu släpps också höstnyheterna i det ordinarie sortimentet imorgon och dessa finner du längst ned. Bland dessa öl kanske det främst är Electric Nurse båda öl, Pale Ale och DIPA som sticker ut (recensioner här) men jag vill ändå lyft på hatten för Backyard Brew Bomble Bee 17 som var bra mycket bättre än vad jag och mina fördomar förväntade sig. Likaså överraskade S:t Eriks Amber Ale mig med en mörkare stil med toner av nötter, lätt med choklad och ljust rostad malt – lagom, balanserat och klockren vardagsöl för en billig peng.
På grund utav en längre tids resande och sjukdom så kommer dagens analys att vara kortare än vanligt. Jag ber på förhand om ursäkt för det men hoppas att ni ändå ska finna era favorit inför morgondagens släpp. För att slippa sedvanlig tristess i att läsa spaltmeter efter spaltmeter om öl så har jag också delat upp inlägget i två, vi börjar med T5-ölen och slutar med ölen i T6 och T7-modulerna.
Italienska bryggeriet Baladin har tidigare gett oss den fenomenala Luna och den goda Super Baladin, nu är det dags för två stycken nya öl, där vi i T5-modulen finner Isaac – en belgisk witbier med inslag av persika, ljus blomster och te. Fräsch och lagom kryddig med mjuk kropp och viss elegans. 5% stark och av erfarenhet vet jag att den passar bra till mat, dock ingen enorm smaksensation – prova den istället för en flaska vin. (Bra+/Bättre-). Vill du hålla kvar i “witträsket” så är brittiska Camden Gentleman’s Wit ett billigare om än enklare substitut för Isaac. Lagom enkel, lättdrucken och somrigt rak på sak – det här är en öl du kan dricka i parken eller på bryggan under de första lata dagarna. Smakmässigt lämnar den kanske lite att önska, men hyffsat prisvärd sommaröl.
Näst på tur är en svensk klassiker – Hello, My Name is Ingrid. BrewDogs svenska gunstling som jag tycker har falnat lite för var år som går och jag måste vara ärlig och säga att ölet är rätt hype’at. Men det är en bra dubbel IPA och det är gott med lite inslag av hjortron, men lägg undan en flaska någon månad så kommr hjortronen fram bättre i takt med att beskan sätter sig och humlingen tonas ned. Köp säger jag bara, för dessa flaskor kommer att gå fort!
Mer humligt ifrån BrewDog blir det i form av deras senaste IPA is Dead-serie där de låter fyra olika humlesorter smaksätta en och samma grundöl. Tidigare har det varit rätt varierade resultat och jag har ofta tyckt att grundölen är lite för dåliga för att ölen ska bli riktigt bra. Årets humlesorter är Golding, El Dorado, Dana och Waimea. Mina favorit var Dana som med bra beska och en smak som drar lite åt Sorach med dill och krusbär var tämligen intressant. Likaså är Golding en humlesort som ofta levererar; en mer framträdande söt kolasmak täcker humlen lite men smaker av sommargräsmatta, “natur” och grape samt lite örtighet släpps igenom. El Dorado tycker jag var lite svårplockad, men trevlig med fruktigare toner och en bra beska. Slutligen var Waimea den i mitt tycke mildaste av de fyra med en smak som drar åt melon, ljus tropik och hintar av pepprighet. Fyra rätt bra öl med fyra inte alltför vanliga humlesorter, prova och finn din favorit!
Svenska flaggorna förestås i släppet av Dugges Nordic Spring Saison HippoFæ och Oppigårds belgiska ale 1200 Meter Djupt. Det senare ölet är en hyllning till Garpenbergs gruva där malmbrytningen nu passerat djupare än 1200 meter. Som hyllning har Oppigårds jort en modern belgisk blond med Saaz och Citra. Jag tycker smaken var mild och enkel med inslag av apelsin, blommor och aningen fläder. Kanske saknades lite mer karaktär från jästen, men det är kul att se hur svenska bryggerier vågar göra lite andra öltyper än vanligt. Helt klart köpvärd. Likaså är Dugges saison, med ett namn som syftar till det latinska släktnamnet för havtorn väldigt trevlig med bra inslag av örtighet mot en snäll saisongrund, lär fungera väldigt fint med mat eller till kvällens sällskapslekar. Ölet innehåller just havtorn men som om det inte var nog har man haft i rölleka, en skvätt honug och nypon. Jag lär ta både en och två flaskor.
En öl jag däremot, tyvärr, kommer att stå över är Amager The Sinner Series Wrath. En saison som legat på pinot noir-fat och som uppvisar intryck av kola, bourboninfluerade toner och en syra med unket trä och röda druvor – med andra ord lite som det man kunde förvänta sig av en fatlagrad saison. Tyvärr tycker jag inte riktigt att den knyter ihop alla smaker och jag får nog säga att det inte är min favorit i serien. Den öl som däremot förvånade mig mest var Innis & Gunns Scottish Pale Ale som åter har en lite för “smaksatt” karaktär, men här fungerade det rätt så bra och utan direkta fel i smaken och med en söt smak med vanilj så var det helt okey – dock inte min kopp av öl. Men gillar du brittisk öl och/eller är en I&G-fan så kommer du inte bli besviken.
Jag vet inte varför men Napa Smith har inte riktigt imponerat på mig och deras fatlagrade (Chardonnay & Cabernet-fat) Hopageddon Imperial IPA är inget jätteundantag. Bas av karamell och kola med inslag av torkade apelsinskal, grape och En bra bas av kola och karamell med en torkade apelsinskal och grape med bitar av blommighet – känns lite för spretig för mig.
De sista fyraölen i T5-modulen är alla klassiker som vi åtminstone sett någon gång förut i Sverige, därför länkar jag helt sonika till tidigare recensioner av dem då smakerna inte skiljer sig nämnvärt från då. Det är stora KÖP-stämplar på alla fyra och framförallt Left Hands Twin Sisters Double IPA är en öl som oväntat nog går att spara varpå den går fint mot en barley wine. Färsk, eller snarare olagrad är den en maltigare och potent dubbel IPA som har en bra fruktighet, snäppet tyngre och inte lika tropisk som Avery Maharaja men som är försvinnande god – köp åtminstone en för att lagra, ni får klaga på mig om ni inte blir nöjda. Sierra Nevada Ruthless Rye har en intressant kryddighet i sig som får extra skjuts av råget. Beskan balanseras väl och som i länktipset fungerar den fint till en köttbit. Kunde kanske varit någon krona billigare, men för mig är det givet att köpa ett sexpack och ha hemma. Likaså är det med sverigefantasten Bigfoot, mångas favorit bland barley wines. Lagras förtjänstfullt och väl, men mitt tips är att dricka den ett år efter att dess bryggdatum. Jag köper minst sex stycken varje år, gärna 8-10 för att sedan dricka 2-3 stycken under året och nästkommande år ta fram en av varje årgång och prova under årets gång. Priset är såpass rimligt att ni bör prova det. En annan barley wine som lagras fint är Stone old Guardian. Färsk har den nästan dubbel IPA-toner med markerad beska och tydlig humle, men för varje halvår som går så pensioneras mer utav humlen och de härligt klibbiga kola-tonerna kommer fram mer mot den eldiga beskan och de röda bären. Köp åtminstone 2-3 stycken och låt en stå länge, en stå i alla fall ett år och drick en redan på lördag kväll.
2013-06-01, små partier
T5 11003 Baladin Isaac Italien 750 69,20 3000
T5 11080 Brewdog Hello, My Name Is Ingrid Storbritannien 330 34,90 6816
T5 11006 Camden Gentleman’s Wit Storbritannien 330 23,90 4320
T5 11088 Sierra Nevada Ruthless Rye USA 355 33,00 15000
T5 11097 Amager The Sinner Series Wrath Danmark 500 54,90 6000
T5 11098 Innis & Gunn Scottish Pale Ale Storbritannien 330 22,90 30000
T5 11099 Napa Smith Hopageddon Imperial IPA USA 355 30,90 12000
T5 11199 Omnipollo Agamemnon Sverige 650 99,00 5000 (flyttad till augusti)
T5 11608 Sierra Nevada Bigfoot USA 355 29,90 20000
T5 11624 Brewdog IPA is Dead (Dana, El Dorado, Goldings, Waimea) Storbritannien 4×330 99,20 10020
T5 11718 Left Hand Twin Sisters Double IPA USA 650 93,80 3180
T5 11785 Stone Old Guardian USA 650 82,90 2460
T5 11855 Oppigårds 1200 Meter Djupt Sverige 330 25,10 7500
T5 11867 Dugges HippoFæ Sverige 330 29,90 7500
T6 11061 No-Li Born & Raised IPA USA 650 69,90
T6 11007 Nynäshamns Arketyp 250 74,60 8000
T6 11024 Uerige Classic 330 37,90 1920
T7 11060 No-Li Crystal Bitter USA 650 69,90
T7 11062 Epic Smoked & Oaked USA 650 115,90 (flyttad till maj)
T7 11063 Epic Imperial Red USA 650 73,40 (flyttad till maj)
T7 11064 Epic Hopulent IPA USA 650 75,00 (flyttad till maj)
T7 11733 Saison Dupont Dry Hopping 2013 Belgien 1500 195,00
T7 11408 Evil Twin Brewing Naked Lunch in a Copenhagen Heavenly Resto Danmark 330 47,00 1440
T7 11820 Avery The Maharaja IIPA USA 650 79,70 1080
T7 11856 Troubadour Obscura Belgien 330 29,40 1440
T7 11017 Baladin Xyauyü 2009 Italien 500 199,20 360
Nyheter Höst
1401 Carlsberg Sort Guld Danmark 330 13,50*
1414 St Eriks Amber Sverige 330 15,90
1443 Electric Nurse Pale Ale Sverige 330 19,90
1448 Tuborg Gold Internationellt märke 500 15,90
1458 Backyard Brew Bomble Bee 17 Sverige 330 10,90
1512 Weihenstephaner Kristall Weissbier Tyskland 500 19,90
1532 Estrella Damm Daura Gluten-Free Spanien 330 14,90
1534 San Miguel Spanien 330 11,90*
1571 San Miguel 1516 Spanien 250 9,90
1616 Electric Nurse DIPA Sverige 330 29,80
1681 Napa Smith West Coast IPA USA 355 21,90
Vad betyder T-indelningarna
B = Beställningssortiment
BAS = Alla butiker
T1 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS samt T1)
T2 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1 samt T2)
T3 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1, T2 samt T3)
T5 = 30-tal butiker (egentligen 40 butiker inklusive vinkällarbutikerna)
T6 = Mer eller mindre samma som T7, men med mer information på Systembolagets hemsida
T7 = Vinkällarbutiker (Göteborg, Malmö och Stockholm)
T9 = Valfritt för butik att hyllföra. Kan av kund beställas styckvis i samtliga butiker
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
Mycket bra sammanfattning av släppet – tacksam läsning som alltid! Jag har precis testat Ingrid, och måste säga att jag blev riktigt besviken. Visst är den hypad, men när den fanns på bolaget förra gången så minns jag den som otroligt god. “Årets Ingrid” känns som en helt annan öl. Visst är den fortfarande god, men visst har de trixat/misslyckat med receptet?!