Italiensk öl är på verklig frammarsch och i Sverige finner vi numera LoverBeer, Baladin, Birraficio del Ducato och nu mera också Birraficio Grado Plato. Bryggeriet som grundades i Chieri, Turin grundades 2003 av Sergio och Gabriele Ormea. De ville skapa något annorludna, något som skulle kunna brygga öl utan inblandning från andra. Italienarna är ett passionerat folk och man brinner för all form av njutning vare sig det är öl, vin eller mat, något grabbarna ville ta vara på genom att hålla fast i att ölen skulle fungera väl med mat. Man byggde upp en bryggpub och fick fram två öl Spoon River och Sveva, en röd öl och en ljus öl som ackompanjerade den vällagade maten. Det skulle dock dröja 3 år innan man fick den första internationella ordern varpå de stolt kunde sända sin första öl utomlands. Med andra ord har de varit igång rätt länge och tack vare den svenska importören Original Brands kan vi nu också finna ölen i Sverige. 2008 fick man liksom alla mer framgångsrika bryggerier bygga ut och utöka produktionen vilket tvingade dem att flytta till Montaldto Torinese, lyckligtvis inte alltför långt ifrån den tidigare bryggerilokalen. Utbyggningen gav dem möjligheten att bygga in mer avancerad utrustning och man kunde nu börja styra jäsningen av ölen bättre och se till att ölen lagrades under optimala klimat. I samband med att man kunde brygga mer öl började man också att brygga fler öl och få in mer matprodukter. Så idag säljer de inte bara öl utan även olika tilltugg och röror som enligt de som provat dem ska vara mycket vällagade.
I samband med att bryggeriets kastanjeöl Strada San Felice släpps på Systembolaget nu på fredag bjöd Original Brands nyligen in till en provning av ett par av bryggeriets öl. Strada San Felice bryggs med malda kastanjer (rostade och orostade) och en flaska om 75 cl kommer att kosta 77,77 SEK vilket får anses vara väldigt prisvärt för en trevlig öl som gör sig utmärkt till höstens måltider. Vi provade ölet tillsammans med tre stycken olika pastarätter som kvällens värd, Rodolfino i Gamla Stan i Stockholm tillagat. Svamppasta, ostpasta och entrecotepastan var alla tre utsökta (rekommenderar ett besök om ni vill gå till en riktig italienare!) och bjöd på trevliga kontraster till ölets mjuka och aningen kryddiga ton. Osten mjukade upp smaken och släppte fram en fin sötma medan svampen fick en något kryddig känsla vilket även entrecotpastan bjöd på. Tydliga rostade toner med bra örtighet och milt rostad malt. Stundtals påminner ölet om en kraftig belgisk mörk ale medan det ibland är något mjukare och inte alls så kryddigt som det kanske känts just innan. Detta gör det väldigt användbart till mat så prova gärna istället för en flaska rött.
Vi provade också igenom ett par andra öl som alla stod ut som väldigt välbryggda även om vissa kanske var mer snäppet vassare. Främst tänker jag då på de båda ölen bryggeriet först bryggde – Svecia och Spoon River. Svevia (4.9% stark klassiskt tysk helles) bjuder på en brödig arom och smak med lätt fruktighet och tydlig pilsnermalt. Rund men med lite skön efterbeska. Traditionell men liksom alla bryggeriets öl med en modern, något amerikansk touch. Spoon River (5.6% stark amber ale) satte direkta spår i mig då den påminner om amerikanska Rouges Amber Ale. Karamellig och full av torkade frukt, bär och röda smultron. Mjuk och rund men inte direkt söt och även här är det just känslan i munnen som sticker ut mer än smakkomplexiteten. Färskhumlat och fräsch i en stil som lätt kan bli lite för torr, mat och humletrött.
Om de båda ölen visar var Italiensk öl står just nu så var Sticher (6.5% stark altbier) och Weizentea (witbier med grönt te) något sämre. Den första kändes för spritig, trots värmande karamell och nedtonad kryddighet. Tillsammans med mat så tonades alkoholen ned vilket var välkommet och min bords kollega och sommeliervän skulle rekommendera den med en entrecote med ansjovissmör. Weizentea drog mellan skumbanan, lime och gröna ärtor utan att någonsin hitta fram, det är inga fel på den men i jämförelse med många av dem andra föll den lite platt.
Min favorit var dock Melissa, en 6.5% stark ale med honung som Sergio själv rekommenderar till ljusare kött såsom kalv, hare eller gås. Honung i öl kan lätt ta över om ölet blir för sött eller om honungen tillåts ge för mycket smak, men Melissa klarar det. En underbar arom med tydlig honung har allt – syra, sötma och kryddighet, allt med ett trevligt djup. Påminner om godisar och överlag är den riktigt välbalanserad och jag skulle inte tveka på att ta fram den som en välkomst- eller efter-maten-öl.
Slutligen vill jag lyfta fram de båda ölen Kukumerla (en 10% stark Winter Warmer eller Barley Wine) och Arabica Porter (endast 4.5% stark porter fullmatad med kaffe). Kukumerla var en typiskt värmande höst-/vinteröl som i god modern amerikansk stil har en tydlig sötma, men också viss syra. Smakregistret spänner från brittisk julkaka till apelsiner, torkade apelsinskal och karamell. Arabican var lite speciell och delade provningspanelen, vissa gillade den låga alkoholstyrkan och hur kaffet kommer fram medan andra tyckte att den var något mesig och obalanserad. Jag tycker att den var trevlig sett till vad det är och om doften var underbar av nybryggt kaffe så var smaken ren, trevlig men alltför kort och enformig. Återigen tror jag dock att den fungerar fint med mat och även här ser vi exempel på hur bryggeriets röda tråd spinner vidare, öl och mat hör ihop minst lika mycket som vin och mat.
Om man ska sammanfatta mina första intryck av bryggeriet så är de positiva. Det jag gillar med Grado Plato är att samtliga ölen är enkla, rena och har en röd tråd men framförallt att man lyckas balansera traditionella stilar och öl med en modern touch. Det är ofta man går “all in American” på öl och drar i mer humle, höjer alkoholstyrkan eller låter en spännande ingrediens bli för tydlig, vilket är synd. Här har man arbetat fram samma moderna tänk men utan att låta det gå för långt. Det gör att man får öl som är intressanta och goda att dricka som de är men som också fungerar väldigt bra till mat. Jag rekommenderar er en flaska Strada San Felice men också att hålla vidare koll på Italiensk öl, för vi kommer att få se mer av ölen framöver. Vill ni veta vart just Original Brands levererar så skulle jag tipsa er om att dra dem ett meddelande på Facebook.
Buon appetito
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
