“Ceci nes pas une bière” är en parafras på en av Magrittes målningar av en pipa där samma konstnär hävdar att det inte är en pipa. Den Brysselfödde René Magritte är bredvid den galna katalanen Salvador Dali ett av de största namnen inom surrealismen.
Surrealismen är en konstgenre som utmanar betraktaren och som ställer omöjliga frågor. Ofta vacker, ofta melankolisk och ofta väldigt tilltalande. Att kittla fantasin, att röra om i det uppstyrda och att vara glitchen i matrisen har alltid varit surrealismens mål och det tilltalar mig något oerhört! Magritte är oerhört ren och explicit i sin målning, klar komplexitet och underfundig i kvadrat. Jag ber er att nästa gång ni är i Bryssel så tillbringa en dag på Magrittemuseet. Skulle ni till råga på allt få tag i Struise/Alvinneölen Keralensis blir Magittenärvaron tydligare än ni anat..
Belgisk öl kan på många sätt te sig surrealistisk och eftersom vi har vårt centralstyrda Systembolag kan vi tyvärr inte alltid få allt man önskar. Eftersom jag inte är varken lobbyist eller påstridig tänker jag även ta den enda väg jag känner för att försöka påverka och eftersom verkligheten ibland överträffar fantasin så varför inte…
Min surrealistiska önskan är att på något sätt Dupontarnas Avec les Bons Voeux ånyo får äntra Systemets hyllor! Jag vet att den har gästspelat förut men det känns som en hägring, en illusion. Jag ångrar att jag inte bunkrade mer då! Ölen föddes 1970 och det var bryggeriets gåva till alla stamkunder. Ryktet spreds och till slut även ölen. Tack och lov! Bons Voeux är en komplex brygd i gyllene manér och den lagras med oerhörd värdighet. Den är torr och lätt fruktig, tankarna kan lätt luras att tro att det är en trappisttripel! Magisk och fantastisk precis som Magrittes målningar…
Vänligen/
Vårt belgiska landslag, De Röda Djävlarna består idag av Surisarna Fredrik och Ludvig, passionerade lambicfantaster med bra insikt i surölsvärlden. Tidigare har vi också haft gästskribenter i form av belgofilerna Jens Skrubbe och Tomas Danko.
