Efter all belgisk och holländsk öl på sistone så bröt jag ju av igår med lite amerikanskt igen. Men idag blir det någon mix av holländskt och amerikanskt då det blir De Molen‘s välhumlade bitter Amerikaans. En Amarillohumlad bitter på den väldigt riskabla, men fördelsaktiga procenthalten 4,5%. Med riskabel menar jag att vissa öl på de alkoholnivåerna inte kommer upp i samma kraft i smaken som de som är någon procent högre, bara att tänka i viner så finns samma diskussion. Huvudpoängen är däremot att alla öl/viner har sina för- och nackdelar och jag tycker att man ska undvika generaliseringar i såna frågor. Detta blir min 15’e De Molen-öl vilket känns lite förvånande då det innan var ett bryggeri man sällan kunde få tag på, jämfört också med de 18 olika öl från Sierra Nevada jag har provat. Fan, måste bli ordning på mig – mer amerikanskt! Fy! Får bli i helgen på mässan..
De Molen Amerikaans
Utseende: Lätt grumligt mörkare orangefärgad vätska med lite cremefärgat skum, rätt poröst med små till medelstora bubblor.
Doft: Ordentlig doft av amarillo. Grape, tropik och fantastiskt fräscht och såhär långt ligger den jämbördes med Oppigårds Amarillo. Här är det lite tvåligare medan Oppigårds var lite kottigare. Just det tvåligt humliga är vad som är i centrum.
Smak: Medel till större munkänsla med bra kolsyra. Här kom då skillnaden. Här är det mandelmasseliknande sötma, och även smak, som blandas med den rätt lätta kroppen med större smaker än vad jag är van vid hos bitters. Jämför man med De Molen’s Engels så var den mer stiltypisk medan den här har bättre och mer markant humlesmak. De låga alkoholprocenten gör att det här är en magnifik öl om man vill ha något lättdrucket. Det är stora bubblor och bra beska och inga konstigheter någonstans. På något sätt är det här precis lagom för en sådan här öl.
Betyg? – Bäst-, väldigt torr och utan större sötma (något t.ex. Oppigårds Amarillo har mer utav). Det är bittert, amarillosmakande tvåligt och verkligen bra för att vara så lågprocentigt! Enda nackdelen om man vill vara kritisk är storleken på flaskan. En 75’a är förvisso inga problem då den är såhär god, lättdrucken och med en vettig alkoholhalt – men likväl är det inget man öppnar en tisdagkväll (vilket var vad jag gjorde… men så delade jag halva flaskan med 3 andra så). De Molen får mycket skit för sina humleäventyr, men medan deras mörka öl är genomgående oerhört bra så är deras IPA’s lite varierande men likväl är minst 50% riktigt bra de med.
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
