Två veckor efter det magiska släppte börjar man undra om det inte var lite onödigt att stå och köa i 50 minuter för öl som fortfarande finns kvar.
Eller? Det är finns förvisso en liten tjusning med att stå där bland alla de andra förväntansfulla nördarna men ändå…
Jag minns tydligt ett annat stort släppför några år sedan där jag varit något kyligare och avvaktat en aning. Hur som helst gled jag förbi Systembolaget på Regeringsgatan i Stockholm strax före mitt kvällspass på jobbet. Som jag förutsett var det relativt tomt i butiken och hyllorna fyllda med allsköns godsaker. Glad i hågen plockade jag korgen full med belgiska ölfrukter!
Väl framme i kassan så rullade mina flaskor på i takt med att slutsumman tappade räkningen. Minnet sviktar en del, men säg att det var mellan tolv och femton 75 cl-flaskor belgisk öl där ingen kostade mindre än en hundring. Hur som helst så pep personen i kassan mina flaskor och när jag var på väg att betala kom en ensam burk ‘Stockholms Festival 10,5’ singlande längs bandet…
-Är den här också din? Frågan kommer från personen i kassan. Jag har sällan blivit så ställd av en fråga men så här i efterhand borde jag bemött frågan med en fråga. Hur tänkte du nu?
Jag har precis köpt ett gäng prestigeöl för 1500:- men jag var sugen på en ‘gångare’, eller?
Det hade kanske varit läge att titta på ‘tjommen’ som stod efter mig i kön, eller?
Oftast tycker jag att Systempersonalen sköter sitt jobb och sina åtagande med bravur och ackuratess men det finns sprickor i fasaden. Min händelse var harmlös och rolig men jag har hört om värre incidenter. Jag är också i servicebranschen och alla kunder har inte humor. Tro mig!
Åter till verkligheten. Som sagt har jag noterat att mycket av det jag köade finns kvar. En av dem är Binchoise XO. Jag förstår om folk är skeptiska att placera 179:- i något som de aldrig har hört talas om!
Hur som helst har vi en mäktig belgisk barley wine som har legat på Armagnacfat presenterad i en skön spumantiflaska med serigraferad etikett. Svårt att motstå. Ölen tänder med sina tolv procent och smaktangenterna nuddar den värmande alkoholen men slår aldrig över.
Roligt att Binchoise ger sig in i prestigeölsleken. Från att ha varit ett ganska anspråkslöst bryggeri till att plötsligt vilja vara med och synas bland eliten. Med tanke på att ovanstående öl fått en egen hemsida kan vi hoppas på mer, eller?