Nästan ett halvår var det då dags att öppna den sista flaskan (av de stora iaf..) från Dogfish Head som vi köpt med oss från USA, och sist blev Dogfish Head Red & White. Detta är en belgiskinspirerad witbier med koriander, apelsinskal och druvkoncentrat från pinot noir-druvor. Sedan har man lagrat 11% på pinot noirfat medan man har lagrat resterande 89% på fat tillsammans med stavar av ekfat. Tanken med ölen är att få ihop en blandning av witbierens fräschör med fylligheten och kraften hos rött vin. Det ska bli intressant att se hur det hela tar sig då många av bryggeriets öl, framförallt från Ancient Ale-serien har haft ljusa druvor och där har syrligheten ofta tagit över lite för mycket. Så vitt vin i all ära, men finns det fler öl där man använt juicen från mörka druvor? Rödvinslagringar vet jag om, men inte att man använt själva druvjuicen. Nä. Fler av storflaskorna från bryggeriet vill jag ha och särskilt de jag inte tidigare provat (My Antonia, Namaste, Bitches Brew och Liquor de Malt, där den sista förvisso är en 33cl).
Dogfish Head Red & White
Utseende: Lite rödare orangefärgad vätska med kompakt minimala bubblor i skummet. Lätt gräddig topp. 
Doft: Tydlig doft av koriander och tydliga apelsinskal som dämpar en syrlig och något gräsig doft. Jag känner lite citrongräs och något som lutar åt mandelmassa. Rätt markant vinositet. Det låter inte så bra som det ändå var. Väldigt trevligt utan att ha massa fuzz, det här funkar bra.
Smak: Lättare till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Halvfyllig, mjuk men med syrliga inslag och bra vinositet – men med något sötare bra kropp. Inte fullt lika kryddig som i doften. Lite som en sangria fast med öl. Vin, tydliga inslag av apelsin och kryddor. Lättdrucken och väldigt drickbar trots sina 10%. Inte heller samma jäst som i de liknande ölen jag har druckit från Dogfish Head utan nu är det en fylligare och mer drickbar helhet. De 11%’en som lagrats ger lite krämighet medan de övriga 89%’en ger lite extra vaniljsötma.
Betyg? – Bättre. Fyllig, krämig, vinös, lagrad och med en lagom dos av trä, vanilj och apelsin. Det hela gör sig väldigt bra tillsammans och med koriandern som lite extra krydda. En av de bättre ölen från Dogfish Head, men kanske även den lite tråkigare bland de bra då den inte har någon större komplexitet. Jämfört med de öl där de använder sig av juicen från ljusa druvor (som jag ansåg var lite obalanserade och syrliga) så är den här desto fylligare och med rundare smak.
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
