Ibland hittar man öl som man snarare vill prova snarare än dricka. Antingen för att de ger intrycket av att vara en obskyr blandning av smaker, ingredienser och/eller övriga fenomen. Rätt så ofta kan det handla om ingredienser som man inte riktigt fallit för, oavsett om det är en humlesort eller någon kryddning. Så har det varit för mig och enbär, en ingrediens och kryddning som jag tycker behöver balanseras väl för att det inte ska bli för ansträngt med karaktär.Enbär kan vara allt från barrigt, till sött, rökigt och ja, allt beror på hur själva ölen gjorts. Ta bara Sierra Nevada Juniper Black Ales som vi hade film på idag, en väldigt balanserad enbärssmak.
Så då jag såg holländska Klein Duimpjes enbärsale på Cracked Kettle i våras var det med en blandning av förtjusning och skräck som jag köpte på mig en flaska. Gillar man inte något bör man åtminstone försöka förstå det, prova det och sedan omvärdera sin åsikt. Ta enbär i många julöl eller liknande som kan skilja sig helt mot en lätt touch av enbär, sötma och rökighet i en helt annan typ av öl. Så var gång jag numera ser enbär i en öl, gärna från olika öltyper, så är det med oroad glädje jag tar mig ett smakprov för att erfara vad för nya intryck jag kan uppleva och lära mig av.
Huisbrouwerij Klein Duimpje Juniper Ale
Utseende: Sviskonfärgad vätska, både tjock och tunn med russinfärgat ljust skum, kompakt men poröst som dör ned rätt fort.? 
Doft: Doftar sött och nästan som svartvinbärssaft mer än enbär som brukar vara mer karaktäristiska, till en början. När man letar djupare i glaset så är den typiska enbärsdoften ändå där, men med mörkt socker och godissocker nästan. Oavsett så är det mycket bär, enbär, blåbär och svarta vinbär som man rört ihop med socker och gjort öl på – ungefär så.
Smak: Lätt munkänsla med bra kolsyra, poröst och överväldigande i munnen – men likväl tunn och lätt. Om doften var lite lömsk så är det mer enbär i smaken, men fortfarande på sommarsidan av enbär som annars känns väldigt julöl, kryddor och porter. Det är poröst och lite kryddigt med en liten touch av surt och syrligt med jäsporöst slut. Det är trevligare än väntat och känns mer genuint “traditionellt” än ödet enbär får i julölen. Bitvis känns det nästan som om man tuggar på barr, ja, det är nog lite barr med vilket känns mer i eftersmaken.
Betyg? – Bra. Egentligen inte min öltyp, men det är ändå en öl som jag hade kunnat finna så mycket “fel” i: enbären är för kraftiga, jästen är för framträdande och det blir för poröst, den är för tydligt alkoholstark etc etc. Lyckligtvis faller ölen aldrig dit utan den är rätt trevlig, lite som att hajka i skogen och svänga ihop en öl bara sådär.
