Det är få saker som passar så bra på julen som en riktigt bra pepparkaka och en god bit ost. Ost för den delen passar till det mesta och för alla oss som verkligen uppskattar en god öl kan en fin bit ost vara ett perfekt komplement. Såhär när julen närmar sig brukar jag plocka fram lite porters och mörka belgiska ales som jag samlat på mig under årets ölsläpp och då passar det perfekt med en bit ost. Till grön/blåmögelostar passar det ofta med lite starkare drycker, gärna söta viner – eller öl. Jag gillar att försöka byta ut vin mot öl till mat och på något sätt känns öl så mycket mer juligt än vin, öl 1 – vin 0.
Då jag igår tog fram en helt underbar mörk belgisk ale i form av Struise Pannepot som årligen brukar göra ett besök på Systembolaget kom jag på mig med att vara lite ostsugen, det är ju trots allt en månad och 20 dagar till julafton. Till ölet tog jag därför fram tre olika grön/blåmögelostar. Den här gången skippade jag en favorit som nästan alltid får följa med in på ostbordet, Rochefort. Så om ni vill göra ett eget litet test med olika ostar så rekommenderar jag verkligen att ha med den, underbar tillsammans med en bra öl.
De övriga ostarna blev Queso de Hoja (mer vanligt förekommande som Queso Azul de Hoja), en spansk grönmögelost som lagras täckt med lönnlöv i ett par månader, Saint Agur, likt Rochefort en av de mer välkända och omtyckta grönmögelostarna. Osten får en tillsats av grädde vilket gör den riktigt krämig. Sist ut vart en nykomling för min del, Aura. Osten som faktiskt är en finsk blåmögelost ligger på 29% fetthalt är låglakto och är lagrad i 6 veckor.
Till ostarna föll valet på pepparkakor av märket Kung Oscar, pepparkakor som tillsammans med Annas Pepparkakor brukar hamna högst i mina egna tester och faller mig i smaken. Smaken är individuell men jag skulle vilja påstå att till mögelostar bör ni ta en pepparkaka med lite karaktär och fin kryddning då det ger mer komplexitet ihop med ostarna, något sötare och mjukare pepparkakor kan missa. Just Kung Oscar tycker jag har en vuxen kryddighet och riktigt bra krispighet.
Saint Agur – Härlig syra till den mjukt lena munkänslan. Just lagom funky med en för oss som gillar den här typen av ost, härlig, eftersmak med bra av både sälta och syra. Just balansen mellan sälta och syra gör att det sker mycket i munnen och med pepparkakan får den en till dimension med kryddorna och kexets crunch. Bra kombo för finsmakaren.
Aura – Något kraftigare kropp än ovan och känns också betydligt fetare. Lite snällare funkighet och jag kan se den som ett bra substitut för de som tycker att Gorgonzola kan ge för mycket smak som pastasås. Mättande! Med pepparkakan får den något den saknar, variation och kryddorna i kexet ger det som dess avsaknad av funkighet behövde. Ändå är det på tok för mastigt för att man ska vilja ha mer än ett kex.
Queso de Hoja – En rätt pikant funkighet som jag tycker drar åt berusade ostar vilket ger den karaktär. Lagom krämig och placerar sig nog mellan de båda tidigare vad gäller tjockhet. Av någon anledning tycker jag att hela pepparkakan smakar betydligt mer mot den här osten, på gott och ont. Just för att den inte är lika krämig så får du mer chunks av osten än en jämn “spread”. Osten falnar bort något men kan nog fungera rätt bra för de som annars inte är alltför förtjusta i den här typen av ostar.
Vinnaren? – Saint Agur vinner på balansen mellan ost och kex, med fina vuxna smaker som gick bra ihop med ölet. Tvåa kom Queso de Hoja som kanske var lite snäll men klart mer funktionell än Aura som nog hade mått bäst av att ha fått stå framme än längre för att mjuka lite till.
