Efter ett rejält springande på Stockholm Beer and Whisky Festival och en lång och underbar ölresa i USA så är det inte direkt så att man längtar efter att dricka mer öl när man slutligen börjar landa i vardagen. Därför var jag egentligen aldrig sugen på att åka till Örebro Beer and Whisky Festival. En mindre festival med öl man provat, en bussresa bort och en helg som går att till att dricka mer öl och sedan dagen efter att återhämta sig. Så självklart måste man åka. Du åker inte på ölfestival bara för att dricka massa öl utan för att dricka massa öl med oerhört sköna ölintresserade människor där det sociala är mer än lika roligt som att dricka god öl. Så efter några dagars självövertalning så satt jag till slut på Bishops Arms Folkungagatans buss ned till festivalen. Då både Ölhunden Fredrik och Danko skulle med (att BA Linnegatan åkte ned också, men de fick sitta längst fram då de har inte Maharaja på fat så de är inte förlåtna.. ;)).
Det var suddigt redan vid start i Blogghörnan
Jag hade heller inte siktat in mig så mycket på några införrapporter förutom den lilla “Mankers Måsten” jag knepade ihop någon dag innan utan det här var en själslig resa med ölhäng mer än öldrickande som mål. Det blev inte heller mer än dryga 30 olika öl och ciders utan jag kände att det här var en resa för att kunna snacka öl och visa uppskattning till de som gör att vårt intresse kring öl kan fortsätta. Väl nere i Örebro så blev det ett snabbt kikin i det Ölbloggarbås som festival så trevligt hade anordnat, en glasbur där man i lugn och ro kunde sitta och snacka eller skriva ned sina betraktelser, det blev lite hej och hå till de man träffade (David och Fredrik på Ölkultur, Portersteks-Johan, Ölsvammel-Stefan, Fajanen och Jöns m.fl). Men varför sitta i bur och skriva om öl när man kan dricka öl och umgås? Så ut i myllret. Problemet var att köerna för att köpa “ölkuponger” var ruskigt långa och rätt kluriga att finna (fastän de sedan på plats var bra uppskyltade) men efter att ha väntat ut den värsta rusning så det fick bli en tripp dit för att köpa på sig lite extra kuponger varpå det var ut i mässan som gällde.
Första stoppet blev inte helt oväntat den monter som Bishops Arms delade med Brill då den låg en
Brill/BA levererar än en gång
spottloska ifrån blogghörnan. Där fanns bland annat två “nya” Mikkeller Single Hop-öl i form av Summit (Bättre) och Simcoe (bra+) som tidigare inte varit ute på tur bland krogarna. Så självfallet behövde dessa två provas och de var lika bra som de övriga i serien. Croocked Moon Haymarket Keller Bier (Bättre) var även den en öl som man bara råkade vilja testa, inte ofta man hittar öltypen keller bier (zwickel/landbier..). Även den höll väldigt hög klass med torr, gräsig tysk humle med läskande känsla. Kul att Croocked Moon får ut mer öl i Sverige då jag tycker deras öl oftast imponerar, får bli en tripp ned till Fermentoren sen i vinter för att prova på mer av deras öl. Hos Brill tog Ölhunden och jag även fram Mikkeller och Three Floyds samarbetsöl Ruggoop och Oatgoopsamt Three
Ölhunden tassar in i bilden
Floyds ruggigt goda barley wine Behemoth. Bland dessa föredrar jag Ruggoop med sin riviga rågsälta medan Ölhunden gav vacker tass till Oatgoop vars sötma föll han mer i smaken. Ofrånkomligt är att samtliga tre öl är helt grymt goda. Vi fick även möjligheten att prova Närke Stormaktsporter 2006 Bishops Arms edition, en öl som gjordes till BA i Örebro och som sedermera blev Stormaktsportern. God och smakrik sklart men 5 år hade tagit ut sin rätt på ett sätt som jag tyvärr inte tycker ölen gjorde rättvisa, men kul och gott att få prova. Brill har lyckats fånga in en portfölj med öl som både är i framkanten vad gäller “grym öl” samtidigt som det vägs upp med högkvalitativa öl med väldig drickbarhet, typ Mikkeller American Dream och Nogne Ö IPA. Det är lite rock n roll men ändå något för alla, vilket har märkts över det medaljregn som föll under både SBWF och nu även under ÖBWF (medaljer till Mikkeller Not Just Another Wit samt Hantverksbryggeriet Julnarren, som ingår i Brills portfölj men hade eget bås på mässan). Efter ett par glas 3 Fonteinen Straffe Winter 2008 som jag blev blixtförälskad på SBWF så började nyfikenheten om en helt annan öl ta över, Zero (inte denna grymma Zero dock).
Slottskällan Zero, well done!
Bredvid BA/Brill stod Anders Slotte vid Slottskällans monter och med Zero som mål var det Zero som provades (Bättre). Denna öl som har en teoretisk IBU på 0 (egentligen 87, vilket är något högre för öltypen) har en egen bloggsida där alla intreserade kunde följa projektet. Ölet har fått humlen tillsatt under sista whirlpoolmomentet (slutkoket) där man då egentligen bara slänger i de stora humlemängderna någgra få minuter vilket ger främst stor humlearomatisk doft men även en viss bitterhet. Många hade liknat den vid en BrewDog Nanny State men med alkohol vilket jag inte håller med om, men kan förstå, för det här var godare. Rätt spretig fortfarande men så är den väldigt väldigt färsk. Smaken var mildare än doften och det som börjar framtill i munnen drar sig sakterligen bakåt och upp i gommen. En skön känsla och en fin eftersmak. För de som missar ölen så kommer det ut ett gäng flaskor på krog samt i Uppsala, så håll utkik för det här är ett riktigt intressant projekt som ni bör testa.
Vi var ju bara inne på första “varvet” runtom på mässan så det blev rätt korta besök till en början. Christian Ek, en tredjedel av Brekeriet skulle hålla en provning med bloggarna just när vi anlände men jag som var på tur i mässhallen riktade istället in mig på dera monter för att snacka om deras öl, nya ciders och hur det gått sedan SBWF med de två andra brorsorna.
Brekeriet kan sin öl, cider och ost
Under SBWF var Brekeriet en underdog som växte till ett riktigt skönt ställe att hänga på och framförallt hade de en bra balanserad ölportfölj som imponerade på både mig och M2 som hittade ett gäng favoriter, så bland annat deras cider från La Ferme d’Hotte. Nu hade “den vanliga” cidern fåt sällskap av Cidre Rosé d’Ete (Bäst) samt Cidre ‘Saveur de Pommier’ – Cuvee Prestigiuese. (Bäst+) Den första en torr, syrlig och väldigt stram cider med mild äppelsmak av sura äpplen, något jag verkligen gillade. Men man bör vara medveten om att den är lite annorlunda än andra “torra” ciders. Tror den kan göra sig väldigt bra till goda matcrepes vilket också är varför Brekeriets ciders finns i Stockholm på exempelvis a La Creppe. Den andra av de två var mer sötsyrlig och lätt mousserande och kändes festlig och elegant med lagom sötma för att ge variation i smaken. Ek’arna hade även tagit med sig den fenomenala osten Mimolette till Örebro. En ost som gifter sig perfekt med deras öl (gillar den verkligen med Abbaye des Rocs Brune) och som fick utnämnelsen “bäst med mässan” av Danko, en utnämnelse som man ska ta till sig. Früh Kölsch kommer ju på Systembolaget i vår och bröderna arbetar vidare med att kunna bredda portföljen vilket inte lär vara några problem. Alltid ett trevligt stopp som dock behövde ett slut, man kan ju inte äta ost hela dagarna (eller..?).
Parallellt med Brekeriet stod Great Brands/OT med sin Amerikanska öl och hade det fint. För mig är det svårt att inte vilja stanna där hela dan och dricka G’Knight, Gubna och snacka öl med Jugge. Men efter USA-resan behövde jag komma bort lite från allt det mumsiga Amerikanska så det blev att prova lite av nyheterna som kommer/kommit till Systembolaget i stället. Stone har gjort ett par Belgo-tolkningar av sina största öl och Old Guardian Belgo-Barley Wine (Bra) kom nyligen ut på Systembolaget, men var tyvärr inte någon favorit utan då föredrar jag den vanliga som är riktigt fin. Däremot var kommande Stone Belgo Anise Russian Imperial Stout (Bäst) en högst underbar öl, som att stoppa huvudet i en lakritspåse – massa anis, choklad och fyllig njutning Riktigt fint jobbat att kunna ta hit och erbjuda oss den – stort köp på den, eller nej – köp den inte utan låt mig få alla? Jugge gör ett fenomenalt jobb vilket vi kände av under USA-resan där alla talade gott och länge om honom och vi som gillar grym jänkarbira ska vara tacksamma och glada (Sverige är t.ex. enda lander utanför USA som får Great Divides öl)
Vi tar väl och stannar där tycker jag? Så kan vi andas ut och sikta på andra delen av gårdagen – där jag hänger med Wicked Wine, har en “hemlis” från Oppigård och framförallt bosätter mig hos Närke. Fungerar? Jag hoppas det. Var ni på mässan? Kommentera gärna här eller på facebooksidan om vilka era favoritöl var och vad som var bäst!
