Idag är det skärtorsdagen och just skär eller rosa är Mankers belgiska all-time-low, Pink Killer. Jag har sällan sett så mycket grimascher! En artificiellt rosa grapefruktsmaksatt veteöl, yummie…
Det händer inte ofta men nu känner jag att jag är på rätt forum och eftersom det är mitt femtonde inlägg här så kan jag tycka att det är dags för…
…SKRUBBE LACKAR!
Efter ett flertal försök att få in en belgisk påsköl på Systemet börjar det kännas hopplöst! Ett tröstlöst förfarande som börjar någon gång i augusti och trots olikartade produkter har det varit kalla handen. Ska jag vara ärlig fattar jag inte varför och eftersom jag är ärligheten själv (snudd på naiv) vill jag inte tro att lobbyverksamhet eller liknande otillbörliga medel ger frukt. Dock undrar man ibland men för att citera Just D “D man inte vet“. Men det finns en känsla av att större aktörer bara knäpper med fingrarna och så står deras produkter på hyllorna. Bra för dem! Jag är inte avundsjuk och bespara mig jantetjafset, jag 
månar om konsumenten och inget annat. Jag vet att många med mig hade tyckt det varit grymt att under påsken få sätta tänderna i Bos Keun eller en liknande belgisk kraftig ambrée, men icke. Visst finns det vettig svensk påsköl men jag är belgofierad ut i fingerspetsarna.
Tack och lov har vi blandlandsbelgarna! Det är ett begrepp som jag myntat och det gäller bryggare utan bryggerier som väljer att brygga i Belgien (oftast på Proef men det finns undantag.) I just detta fall råkar bryggaren vara svensk, vilket är vansinnigt kul. Stefan Gustavsson alias Mohawk har tillsammans med Proef bryggt en stuntig påsköl med mycket karaktär! Jag plockar hela påsen full med ‘Mohawk Black Coffe India Pale Ale Easter Edition’. Passar den till ägg? Knappast, men det struntar jag i för jag är lack och jag tänker dricka den över hela påsken med ett undantag för tack och lov så har jag ett par Bos Keun i källaren.
Så det så!
Vänligen men bestämt/
