Efter en heldags dömning tillsammans med Mattias Hammenlind (CAP) och BrewDog Bar Stockholm kunde vi häromveckan utse inte en utan två vinnare i barens hembryggartävling. När vi nu sitter tillsammans på väg ut till platsen för CAP’s kommande bryggeri för att göra en första provbatch av vinnarölen är det rätt glada miner, trots att man skulle kunna anmärka på tiden – men det tar tid att brygga öl och är inte så glamoröst som vi “icke-bryggare” nog kan tro, det får vi snabbt lära oss.
Ute i en skog mitt i ingenstans ligger så de baracker som skall bli CAPs bryggeri och dit Mattias själv kommer att flytta såklart allting står klart. Just nu pågår arbetet med de sista birarna av lokaluppbyggnaden varpå bryggverk och annat maskineri snart skall få flytta in. Trots att bryggeriet inte står helt klart har man redan garderat sig för framtida expansion genom att gjuta extra tankutrymme på baksidan av brygghuset. Efter en kortare frukost är det dags att brygga den första vinnarölen, en härlig mörk IPA med habanero. Rohan Brewery Black Magic Woman var en av alla domarnas favorit för sin välbalanserade hetta men tydliga kraft även från humlen och rostade malten. Vi undrade lite nyfiket vad som ger balansen och komplexiteten i hettan och habanerosmaken och en halvan bakom ölet, Roger Svensson ger oss svaret när så habaneron senare ska i – mixen av färsk och rostad habanero, det ger en fruktighet och bredd i stinget jag verkligen gillar.
Mattias låter bryggarparen själva gå loss på bryggverket, likadant som det som en gång för första gången monterades ihop av Sam Calagione på Dogfish Head men ger då och då små råd och förslag på förbättringar på recepten eller hur man kan tänka. Exempelvis tar han upp hur humleration påverkar slutresultatet när man skalar upp ett recept och föreslår att man håller tillbaka lite på humlen i Black Magic Woman för att ölet inte ska bli på tok för beskt. Det hela flyter på otroligt bra och innan ölet åker ner i jästankarna så smuttar alla med rätt belåtna miner på vad som kommer att bli en riktigt trevlig kick till öl om några veckor.
Tanken är att bägge ölen ska serveras på de båda BrewDog Bar-krogarna efter att Göteborgskrogen har slagit upp portarna och förhoppningsvis att man kan ha fler liknande tävlingar framöver för att lyfta fram alla grymma hembryggar ute i landet. Inte bara ger det hembryggarna en chans att få brygga sin öl i komersiell skala utan de får också på ett helt annat sätt lära sig mer om själva bryggprocessen och alla de steg och faktorer man som komersiell bryggare behöver ta i beaktning.
För det är lite av en klyscha men ändå så sant – bryggning handlar nästan mest om rengörning och väntan. Det jag och M2 trodde skulle ta en 5-6 timmar tog en heldag och efter åtskilliga koppar kaffe och djupa samtal i solen om allt från fisöl (TBA) till varpor så känns planerna på att ta steget till att bli bryggare rätt avlägset. Jag imponeras enormt över de som har drivet och passionen att följa sin dröm och som spenderar nästan hela sin vakna tid vid bryggverket. Mattias brygger idag en 2-3 testbatcher om dagen och sätter nog huvudet på spiken när jag och M2 tar upp tristessfrågan – blir man inte trött på all rengöring och väntan. Nu förstår jag bättre hur passionen och tänket på ölbryggning så är varje litet steg, varje sifferkoll och varje humlegiva och val av jästsort är en bit av det man älskar att göra. På samma sätt som du målar en tavla så är det skapandeprocessen, tänkandet och slutresultatet du kommer att ta med dig – kanske mindre av att stå och borsta bort humlerester.
Dagens andra öl, Wollmar Rocks Headhunter Blonde var ett öl jag först var småskeptisk till när det dök upp på mitt domarbord, men efter varje utslagsrunda så stod den kvar där. Så ren, så enkel men så otroligt välgjord och trevlig – en öl som på många sätt behövs och en öl som snabbt blev en av mina lågoddsare för finalbordet. Många av dagens moderna belgoöl letar sig ibland för långt bort från vad de från början var, men här har vi ett öl som med mild men existerande humleprofil, vissa estrar och sköna inslag från jästen känns modern och frisk men ändå väldigt ursprungstypisk. Niklas Arugård berättar att han och hans flickvän bara har bryggt öl i ett par månader och inte mycket mer än 5-6 stycken olika öl men att det snabbt lett till något han spenderat oerhörd tid på, läsandes böcker om ölbryggning och annat inspirerande. Inte helt otippat var det Omnipollo Brygg Öl som satte det frö som nu några månader lett till att de står med oss andra och får brygga sin första komersiella öl. Även under bryggningen av Headhunter låter Mattias bryggarna hållas och det är först vid tillsättningen av jästen som hans leende skiner upp lite extra och han frågar om de är intresserade av att prova på en annan jästsort. Istället för torrjäst har Mattias lite undangömd jästslurry han gärna delar med sig av, vilket också blir valet för ölet.
Även det andra ölet prickar sina värden på pricken och det ska bli kul att se hur de båda ölen tas emot då de på många sätt är varandras motpoler – en ren, ljus och fräch belgisk blonde och så en het, mörk och rivig mörk IPA. Ying och Yang, Alpha och Omega eller bara Headhunter och Black Magic Woman. Om någon vecka får vi se hur det faller ut och vad öldrickarna i Stockholm och Göteborg tycker om ölet.
