Idag släpptes då Sierra Nevad Southern Hemisphere igen, en såndär öl som brukar ta slut snabbare än tiden det tar att skriva namnet fyra gånger. Jag har druckit den lite då och då och liksom övriga Harvests och special-IPA’s så tycker jag att den är väldigt bra, men lite för stor flaska och ja, lite trist i längden och måste drickas färsk. Så med andra ord överlät jag möjligheten att få några till andra. Istället blev det tre flaskor BrewDog Abstrakt 02 samt en vardera av Amagers Black Nitro och Det Lille Bryggeris Nelson Sauvin Pale Ale. Som jag skrev igår så är jag väldigt nyfiken på den senare av de två. Blivit temporärt humletrött varpå den “vanliga” Nitron fick stå kvar, mörk IPA känns som en ny spännande genre som det kommer mer och mer inom och således får Amager ytterligare en chans att imponera på mig.
Imorgon är det första premiärvisningen av Monks Porterhouse, någon mer som ska dit då?
På tal om den Sierra Nevadas SH så har jag för mig att jag inte har nämnt att jag blev mer imponerad av den efter att ha smakat den på fat på Sorbon (Betyg: Bättre). Trots det får den alltså stå.
I fredags när jag var på The Queens Head så blev det att prova på lite real ale i brittisk tappning i form av Fullers Summer Ale. Det gör jag nog inte om, dels tycker jag att casks eller real ale får lite konstiga smaker, eller kanske renare smaker – utan kolsyran, samt så var den rätt trist. Dofter av frukter och urinoartvål, dock med bra beska. Smaken hade även den samma ton av urinoartvål – förutom lite blommighet och vitt vins-vinös känsla. Visst, den var läskande och helt okey, men jag kunde inte komma över den tvåliga, lite citrusaktiga smaken och doften. Så betyget? – OK, kanske bättre för de redan brittfrälsta, men för mig var det inte lika kul
Sedan har det druckit polskt igen. Polsk klosteröl om man ska vara mer noga. Det är ett munkkloster utanför Krakow som säljer egenproducerad öl och som jag hittade i Warszawa.
Benedicite J.G Piwo Prowincjala
Utseende: Mörk vätska, ändå rätt lätt. Fluffigt cremefärgat skum.
Doft: Under vissa småmörka dofter återfinns den där polska sötman. Doftar som en mörkare polsk bocköl fast med lite choklad och eventuellt kaffe i.
Smak: Lättare, ok. Småklen smak som inte smakar något direkt. Smakar mest ”mörk öl” med lite rostat i, vilket sitter kvar på tungan och i munnen. Men annars händer inte så mycket. De överdoserar allt med karamellmalt, socker och olika extrakt. Jag tror framförallt att det är något extrakt som används som ger de bismaker jag stör mig på.
Betyg? – Ok-, den är väl bra för att vara en mörk polsk öl och jag tror många som gillar brittiska mörkare ales eller stouts skulle gilla den med det lite torra, småbittra och ändå söta. Smakar lite som en mörk Newcastle Brown Ale. Trots det är det ingenting för mig och troligen inte heller för någon som gillar “bättre” öl.
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
Det är nog en hel del "bloggers" som ska dit. Jag ska.