Categorized | Ölrecensioner

Alvinne, Struise, Pipework Pipedream

Under kvällen på Monks Porterhouse drack jag ju Struise Elliot Brew och på tal om just Strusie så drack jag en annan samarbetsöl från dem för inte så länge sedan. Struise, Alvinne och amerikanska Pipeworks Brewing Company – ett bryggeri jag inte sett eller hört så mycket om förutom denna (samt en annan samarbetsöl de har med Struise). Stilen är IPA och belgian strong ale där jag nog hävdar att det är mer utav en europeisk IPA (en stil jag tycker borde finnas), detta trots att det är amerikansk humle som använts. För mig är själva uttrycket
humlen får i den färdiga brygden vad som spelar roll. Amerikansk IPA har sin fruktighet, stora beska, brittisk IPA sin bittra karamelliga humle och många av dessa europeiska IPAs tycker jag har en gräsigare, ren humlesmak och bra bitterher men aldrig överdrivet. Självklart är detta en rätt grov generalisering, men det där med öltypofieringar är ju lite grovhugget ibland.

Alvinne, Struise & Pipework Pipedream

Utseende: Skummet (liksom det verkar ha gjort för alla som druckit den) väller ur flaskan, ut ur glaset och ut överallt. Trots det samlas sedan en lite småvarmt grumlig klementimfärgad vätska i glaset under det väldiga, porösa skummet.
Doft: Rejält kryddig doft med jäst, torr och ren humle och syrligt, lite estrigt slut. Lite peppar och grape.
Smak: Lättare munkänsla med bra kolsyra. Det finns jäst, estrar och den där belgiska syrlighetne här – samtidigt märks nu humlen av mer. Lite blommigt och bittert med apelsin, citrus och grapeskal. Om man låter smaken växa ut ordentligt i munnen känns en karamell och kolasmak mer och mer och till slut är slås man av förundrar från varifrån den kan ha växt ut ur. Smaken växer på en och är inte alls lika typiskt belgisk som doften lurar en att tro. Bitterheten är modest och lagom, relativt ren och trevlig men skapar också en torr känsla kvar i munnen. Trevligt med mer europeiska IPA’s som vare sig är brittiska eller amerikanska utan har renare humlesmaker

Betyg? – Bra+, läskande och trevlig med en rätt pepprig och kryddig humlesmak. Samtidigt är jag inte helt övertygad om jag verkligen gillar detta stuk på IPA’s. De Molens Lente Hop hade också en lite tunnare kropp och en mer naturlig humlesmak och mer jäst. Bara för att det är läskande och har en bitterhet som ger både en sträv och torr känsla i munnen så blir den inte bättre än såhär. Belgofantaster kommer nog finna fler punkter de gillar och jag skulle nog rekommendera den för de som vill prova mer belgoinspirerade IPA’s men jag personligen tycker inte det är smaker som passar ihop som fisken i tomtevanten.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.


Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

Leave a Reply