Categorized | Ölrecensioner

Nils Oscar Brown Ale och St Eriks Pompona Porter

Svensk öl är på frammarsch känns det som, fler öl från fler bryggerier finner ut till systembolaget och till på krogarna som, så som jag känner, tacksamt tar emot. Men så är det oftast bra öl också så vi vinner alla på det – konsument, producent och marknaden. Precis som jag skrev i mitt ölbloggstafettinlägg så tror jag att samma process gällande att folk har tröttnat på vanligt blasköl gör att de vågar testa mer svenska saker om de får chansen. “Svensk öl” kommer alltid sälja lättare än “tysk, holländsk, amerikansk eller brittisk” till någon som inte vet vad han/hon egentligen kanske vill ha eller fullt ut gillar – än. Många jag känner gick över direkt till mestadels amerikansk öl efter sina dagar med falcon och annat och skulle nog ha svårt att uppskatta en tysk veteöl eller en belgisk trippel. Det intresset kommer med tiden tror jag och just att våga prova nya saker, men tills dess så har många en “öppenhet” till att våga prova svenskt just för att det är svenskt. Sen gäller det såklart att ölen presterar också och faller dem i smaken, men så bra som de flesta mikros börjar bli så blir det nog inte en alltför svår match.

  • Idag blir det ölprovning – De Molen står på schemat men line-up’en är inte klar, men gott blir det.
  • Får även ett paket från Alvinne med massa gott från dem, De Molen och Struise. Mumma! Vad det är som kommer? Well, en sneak peak om vad är att se vad som står i Beers @ Home, lite De Molen, Strusie och Alvinne är det som är nytt där

Mer om båda dessa imorgon, för nu handlade det om svensk öl. Jag drack i onsdags även Nils Oscar Brown Ale och S:t Eriks Pompona Porter – förutom Dogfish Head Fort m.m. Så – är dessa dugliga svenska öl?


Nils Oscar Brown Ale
En maltig brown ale med Fuggles och Amarillohumle på trevliga 4,6%. Enligt Stene på Akkurat så är det även Nelson Sauvinhumle i den (eller är det enbart i den som är cask’ad?)

Utseende: Vacker blodrödsbrun vätska, mörkt gyllene. Med lite lätt cappucinofärgat skum med minimala till små bubblor.
Doft: Även här börjar jag tänka på julöl (liksom med St Eriks Pompona Porter), troligen på grund av den söta och oerhört tydliga maltkaraktären i doften som följs av lite brittisk fuggleshumle med lite lätt citrus. Doften får mig att tänka på Jämtlands julöl  med karamellknäck och lite citrus– inbjudande men rätt lätt. Doftar väldigt trevligt men snurrar man runt vätskan i glaset så framträder sedan inte mycket mer utan då börjar man märka av att det är en relativt enkel öl som dock uppfyller vad den lovar.
Smak: Lättare munkänsla med okey kolsyra. Tydliga maltinslag och karamellsött med lite bittrare smaker av citrus från humlen som tar andrafiolen. Den humliga bitterheten skapar känslan av säsongsöl (typ påsk- och julöl) för mig när den klaskar ihop med malten. Smakerna går ihop väl med lite kryddig korv som var middagen den dagen. Karamellknäck med lite nötter även här och jag förstår varför jag tänkte på Jämtlands som jag tycker oftast är väldigt knäckiga i samma stil.

Betyg? – Bra, en maltdominerande brown ale med en humlebeska som mer leder in mig på bitterspåret än brown ale. Men jag orkar inte anmärka något då det är en väldigt trevlig smak, perfekt karamellig och lätt och fräscht humlebesk som kommer falla många i smaken nu inför hösten. Jag har ju lite svårt för brittisk öl och denna är rätt tydligt anglofil, men en hygglig och god sådan! De som gillar brittisk öl kommer nog gilla denna


S:t Eriks Pompona Porter
En trevligt porter (5,4%) med brittisk chokladmalt och vanilj.

Utseende:
Mörk, mörkt brun vätska med smått poröst skum, minimala till små bubblor i det lätt cappucinofärgade skummet.
Doft: Doftar av lätt rostad choklad följt av en rätt tydlig men fräsch humlecitrus i typiskt stuk tycker jag för denna serie öl. Sedan kommer chokladen och vaniljen med söta dofter – typ chokladböna med det lite rostade i doften. Färska och tydliga smaker som alltid när Jessica Heidrisch gör öl. Lätt bitter choklad på slutet.
Smak: Medelstor till större munkänsla med bra kolsyra som fyller upp bra. Vätskan växer men ändå är det en rätt tunn kropp mot slutet som på ett bra sätt för fram chokladsmaken. Precis lagom rostad chokladmalt för att det inte ska bli för torrostad eller bittert utan istället lyfter det fram fräschören hos de andra smakerna. Lite julkryddigt någonstans kan jag tycka. Smaken är trevligt och lätt vilket lyfter helheltsintrycket. Dock tycker jag kanske att det blir lite för lättsamt mot slutet och även fast det inte blir tråkigt eller dåligt så saknar jag något.

Betyg? – Bra, allt är välgjort – som alltid, fräsht och gott och smakerna känns verkligen genuina. Dock skulle jag vilja känner mer smak, lite lite kraftigare och kanske lite ”mer” av något. Till en liten trevlig dessert kommer denna nog imponera lite mer, men likväl så saknade den något såhär i sin enkelhet.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.


Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

Leave a Reply