Categorized | Ölrecensioner

Ölbloggarstafett – En ölturnée i USA! del 3 – slutet

Ölbloggarstafett – En ölturnée i USA! del 1- New York
Ölbloggarstafett – En ölturnée i USA! del 2 – Mid US

När vi nu närmar oss slutet på den långa och innehållsrika resan mellan öst till väst så får man inte glömma att det trots allt finns annat. Varje delstat har ju minst ett dussin bryggerier, festivaler eller barbequetillställningar eller mat- eller historiskt inriktade saker man vill uppleva. Fajanen kommenterade igår att han ska till Florida framöver och ville ha lite tipps – självklart ska det med. Dock hinner jag inte fixa det just nu men jag lovar att det kommer så snart jag hinner som en ‘uppfäljning till ölturnée i USA’.

Slutstrapatsen
Från Colorado kan man välja att åka antingen åka lite nordväst eller direkt västerut. Gör man det tidigare  kommer man nämligen upp till Oregon. Via Orgegon Brewer’s Guild’s hemsida hittar man enkelt adress och nummer till en drös bra bryggerier i området där främst Hair of the Dog och Rogue märks. Oregon liksom Kalifornien har stor och bra tillgång till humle varpå man legat i framkant med att göra bra öl. Ytterligare en fördel med att ta denna väg är att man då kommer rakt norrifrån när man skär in i Kalifornien varpå man bara kan beta av bryggeri efter bryggeri ned genom delstaten.

Men om de delstater vi plöjer igenom från ColoradoWyoming, Utah och Nevada har blandat intresse för oss så är vårt mål i slutet Kalifornien. Delstaten som kom att dra igång mycket av USA’s ölindustri i och med Fritz Maytag’s övertagande av Anchor Brewing och Ken Grossman och Paul Chamusi’s grundande av Sierra Nevada (som Paul dock lämnade ’98). Fritz kom att köpa Anchor Brewing då det hotades av nedläggning då han ville rädda dels bryggeriet och den rätt särskilda steam beer. Mycket kan vi tacka Jimmy Carter som 1978 legaliserade hembryggning och Charlie Papazian grundade American Homebrewers’ Association uppe i Colorado. På grund av sitt geografiska läge och tillgången till humle Idag kan delstaten stoltsera med runt 350 bryggerier där flertalet är bland USA’s största (och bäst). Längst upp är San Fransisco USA’s tredje största marknad för craft beers. Centralt i staden ligger också Toronado Pub som varje år kring februari har en mässa/festival helt vigd åt barley wines! Förutom den festivalen så är delstaten ’känd’ för sin ’wet hop’ing’ vilket gör att man nästan året runt kan finna olika festivaler och mässor med enbart wet hop’ade öl. Så alla som gillar humle kommer nå sitt nirvana här i slutet av resan!

Men var ska vi börja i denna delstat då? För även om San Fransisco kan stoltsera med bryggerier som Anchor Brewing och 21’st Ammendment (kan grymt rekommendera deras burköl ’Monks Blood’, som dock fanns åtminstone i New York, men alltid kul att besöka bryggerier) och pubar som City Beer (rankas högt på flera olika listor över stadens öl) så är det norrifrån vi kommer.

Säg att vi slutat förra etappen hos Rouge Ales ute i Newport, Oregon så tar vi sedan insterstate 5 söderut.  Via den åker vi bland annat förbi Caldera Brewing just innan vi når delstatsgränsen. Just innan Caldera kan vi dock ta österut och åka längs kusten och bryggerier som Lost Coast, North Coast och senare Anderson Valley – eller fortsätta nedåt varpå vi kommer förbi Sierra Nevada Brewing ute i Chico.  Vill man köra lite bil kan man dock köra österut en bit efter Sierra Nevada genom landsväg 20 som sedan kommer fram till landsväg 101. Där kommer man plötsligt fram just i närheten av Anderson Valley varpå man även börjar närma sig kusten. Men mitt mål – och ditt mål med för den delen, för missar du detta är du en sopa – är lite söderut. För fortsätter vi 101’an nedåt kommer vi dels förbi Bear Republic där vi kan dricka deras goda IPA’s men dels så närmar vi oss Santa Rosa. För förutom Lagunitas Brewing som ligger ett par mil söderut just innan San Fransisco så kommer vi nu fram till Russian River som ligger mitt inne i Santa Rosa. Russian River som liksom Dogfish Head, Three Floyds och annat är riktigt svåråtkomliga öl över stora delar av landet – och världen är även ett grymt bryggeri! Här kan man gå loss på brew pub’en och hinka Pliny The Elder/The Younger eller någon av alla deras suröl. Bästa stället att köpa öl är annars Bottle Barn, några kilometer/någon mil norrut från Russian River. Christer på Överjäst var ju här runt San Fransisco Beer Week och det verkar ha varit super! Klicka er in till hans inlägg i Mars från i år så kan ni läsa mer.

Förutom att åka spårvagn upp och ned över gatorna i San Fransisco så kan vi även välja att åter hoppa in i bilen och styra nedåt. Vi har ju redan bockat av ett par av delstatens alla fantastiska bryggerier men vi har många kvar att uppleva. Fortsätter vi 101’an nedåt, då det inte är så mycket att uppleva inåt i delstaten om det inte är någon speciell event eller liknande man vill besöka, så kommer vi senare till Paso Robles där vi hittar Firestone Walker, vars Taproom dock ligger ytterligare söderut. 

Vidare därifrån njuter man av naturen, kusten och allt annat från västkusten tills vi kommer ned till Los Angeles, ytterligare ett par mil söderut på 101’an. Vill man stanna i LA och lattja runt så funkar ju det klockrent. En underbar stad som dock kräver att man kör bil så ingen alkohol här I’d say! Men vårt egentligen mål med kalifornien är ännu mer söderut, så om vi kör 5’an ned till San Diego så börjar vi närma oss slutet av vår resa.

I Oceanside en bit utanför San Marcos så kan man välja att stanna till på Hydrobrew, en hembryggarbutik där man kan köpa allt möjligt man behöver för att göra öl, om de säljer egen öl vet jag inte – däremot vet jag att de gärna hjälper till med att tippsa om festivaler och events runtom i delstaten – vilket man även finner tipps om på deras hemsida. Så ett bra stopp innan vi åker upp till närliggande San Marcos där vi kan skämma bort oss med två grymma bryggerier på bara någon kilometer. Om Russian River var norra delstatens mål så finns här vårt södra mål i form av Lost Abbey/Port Brewing, Green Flash Brewing och en kort bit vidare ligger även  Stone Brewing med deras egen brewpubBistro Pub vilket blir till en skön dags upplevelse. Vill man ha mer öl och även njuta av havet så kan man trockla sig nedåt till Solana Beach där man kan avnjuta Port Brewing och Pizza Ports alla goda öl på deras egna brewpub som alltså ligger en bit ifrån själva bryggeriet. Tar man 805’an vidare söderut så når man militärbasen i Miramar som av någon anledning omringats av ett gäng bryggerier där AleSmith och Ballast Point får ses som två kandidater att besöka. Härifrån kan man om man har tid, råd, ork etc åka vidare längs den södra gränsen, flyga iväg till Hawaii, besöka Mexico eller åka hem via Los Angeles.

 Resan har i alla fall tagit slut för våran del och jag får tacka er som följt med på den. Problemet med en resa likt denna var som jag skrev i första inlägget att man måste begränsa sig, 1-2 dagar i New York är på tok för lite och man skulle lätt kunna spendera en vecka på San Fransisco Beer Week, Great American Beer Festival eller liknande. Men nu har jag åtminstone gett en liten överblick över  hur ’landet ligger’ och är man intresserad av att åka dit så är just Beer Menus (som dock bara täcker 6 städer ungefär, men bäst för New York) och Beer Mapping Project de ultimata hjälpmedlen som finns. Fördelen med dem är att de är gjorda av och för amerikaner, så det finns en bra blandning utav olika ställen, restauranger, småbutiker och annat att välja på. Själv skulle jag nog välja att börja i New York och flyga till Los Angeles/San Fransisco och sedan röra mig runt i Kalifornien. Colorado och likaså mellangärdet med Indiana, Ohio etc har fenomenal och bra öl med dussintals exceptionella bryggerier, men samtidigt kanske man inte vill spendera pengar eller dagar i en bil bara för att ta sig dit och sedan därifrån. Så en vecka blir för lite för det ändamålet. Men att ta en 3-4 veckors strapats från öst till väst och både kunna njuta av den amerikanska maten, värmen hos människorna och de små speciella städerna man passerar är värt det. Man behöver inte stressa, hinka litervis med öl ’bara för att’ – utan kan njuta och bara vara – vilket väl är vad vi vill?


Stafettpinnen ska nu räckas vidare vilket även avslutat stafettens andra omgång, valet blev inte så svårt då det var Humlörerna som en gång startade omgången och nu får avsluta den. Valet av fråga hade jag redan undrat över sedan tidigare och nu när jag fick ett så enkelt val för nästa skribent/-er så passar den än bättre.

jag vill att ni ska skriva en liten redogörelse kring ämnet ‘barley wines’, vad är en barley wine, vart kom de ifrån men framförallt – vad skiljer dem? Dricker man Old Ruffian, Bötet, Traquair, Rogue Old Crustacean, Brooklyn Monster Ale m.fl så ser man att ingen riktigt är den andra lik. Finns det, eller borde det finnas undergrupper av barley wines beroende på om de är beskare eller sötare, barley wine style (olagrade) eller färdiglagrade etc? Ämnet är någorlunda fritt med andra ord. Så once you go hop – you never stop!

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.


Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

4 Responses to “Ölbloggarstafett – En ölturnée i USA! del 3 – slutet”

  1. Anonymous says:

    Hej! Min flickvän pluggar denna termin och vårterminen i San Diego. Jag åker dit om en månad och ska tillbringa tre veckor i Kalifornien, i synnerhet San Diego, men även i San Francisco. Jag har planerat in besök på Alesmith och Ballast Point, men tänkte höra om du har några tips på typ gastropubar med bra mat och ölsortiment, eller om du upplevde att någon särskilt pub bör besökas i antingen SD eller SF.

    Vänligen,

    Oskar

  2. Manker says:

    Hej, då jag varit på östkusten har jag aldrig riktigt kunnat åka runt och dricka öl, om jag ens var ölintresserad då jag var där. Men jag skulle maila Christer på Överjäst (länk finns i inlägget ovan) som var där på festivalen och kanske vet.

    Annars är beer Menus bra för SF då staden ska finnas med där om jag inte har fel, alternativt beer Mapping ovan – där rankas, står och finns info om en hord ställen i USA och finns dem inte med där så… Bäst är att man redan innan kan få till lite bra feeling på vilka områden man bör inrikta sig på. men hoppas du får en grym resa och jag är riktigt avundsjuk!

  3. Anonymous says:

    Tack ska du ha! Jag ska fortsätta min efterforskning.

    Ja, det kommer bli en riktigt grym resa. Vi flyger från SD upp till San Fran den 21:a december och har två dagar där. Sen åker vi färja i sundet upp till Kaliforniens vindistrik, Napa Valley, och firar julen med dignande delikatessbord och Bordeauxblandningar! Ska bli sagolikt!

    Oskar

  4. gronahuset says:

    Tackar, tackar. Precis vad jag ville sittta och läsa även om det har dröjt tills idag innan jag har gjort det. Det ironiska? Att jag blir så jädra sugen på att åka till… ENGLAND. Anledningarna är nog i huvudsak två, rimligheten rent ekonomiskt och inte minst humlenojan over there. Kan du inte lite snabbt lista ett par favoritöl (Sam A borträknade) som inte har en massa humle från staterna, bara som ett komplement?

Trackbacks/Pingbacks


Leave a Reply