Categorized | Ölrecensioner

Kåseri: Manker, blasköl, Jehovas vittnen och ‘blaskölen’ Sailor


Bli follower nu, klicka in er här till höger och få regelbundna påminnelser om min existens och vad för lustigt jag nu hittat på och skrivit om! Oftast om öl, till 99%, mest amerikansk sådan!


   Jag är verkligen en hyvens kille – jag lovar. Det är sällan jag menar annat än gott och gör jag det så är det nog berättigat. När det kommer till mat, dryck och livsnjuteri i allmänhet så stället jag dock lite mer krav, visserligen är allting relativt och det är något vi ‘nördar’ av olika slag kanske glömmer. Egentligen, varför klanka ned på Benke som går till sitt lokala Coop och köper ett sexpack folköl för att ha i veckan? Eller Ulla som köper öl på Lidl för att ‘de smakar ändå likadant’? Är det vår målgrupp att likt Jehovas Vittnen knacka på hos och omvända? Mnjae, vi kan hoppas att dem någon gång finner samma njutning i någonting som vi kanske gör med öl, men att pracka på dem ‘rätt tro’ det är fel. Därför är det kul att se att öl-Sverige är aktivt och att fler och fler börjar bli än mer interaktiva, sådant skapar merintresse och merintresse föder genuint intresse.

Vad jag vill komma till är att alla gillar sin sak, oavsett om det är ett genuint intresse för skoblock eller kanske att stapla tändstickor längsmed varandra bredvid vägkoner. Att gå igång på att en öl är just si eller så och att tycka att det är genuint intressant beror nog ofta på samma kunskap och förståelse som just de andra ‘hobbys’ också har. Visst låter jag snäll? Samtidigt, hur ska man då göra när man närmar sig ett nytt område? Jag minns första gångerna jag drack riktigt bra öl och hur vi släpp efter släpp nästan smutsigt söp oss berusade på alltifrån Dark Horizon till Old Crustacean medan vi tyckte att Cantillon smakade skit, så dem fick öppnade stå kvar tills någon modig sate bar ut dem till slasken. Men där började vi för snart 3 år sedan och här är jag idag – snart 900 öl och många bakfyllor senare, nog lite smartare, mer road men samtidigt lika ovetande till hur man ska förhålla sig till ‘mindre bra öl’? Ska man såga dem, subjektivt och även objektivt – för de är inte bra öl. Eller ska man bara omnämna dem objektivt och helt sonika strunta i att ge ärliga omdömen för att låta alla ha sin egen uppfattning?

Häromdagen köpte jag en gott och blandat påse på systembolaget för första gången på ett tag och tog då med ölen Sailor från Galatea / Three Towns, mest på skoj – men också för att försöka hitta tillbaka till vad andra kanske ändå gillar. Behöver vi kanske dessa reality checks ibland?

Sailor



Utseende:
Mörkt gyllengul vätska med vitt skum med minimala bubblor och en rätt vanlig gräddig topp.
Doft: Majsdoftande blasköl med rätt markant sötma. Känns lite bättre än gemene skitöl, om än något söt såhär på vintern.
Smak: Medelstor munkänsla med okey kolsyra. Smaken är som doften rätt majscentrerad och någonting känns fel i den. Det är inte dåligt, bara lite väl sött och utan att ha något som gör den riktigt intressant. Dock lär den fungera bra som lättdrucken sommaröl i stil med Becks och liknande.

Betyg? – Ok-. Ingenting som faller mig i smaken, men kan förstå målgruppen och för dem lär detta bli en rätt trevlig dryck att köpa istället för metalliska och kemiskt smakande burköl. Plus också för pet-flaskan.

Det jag egentligen ville få fram är att jag druckit Sailor. En sommaröl som trots allt är rätt dålig. Tur att jag nyss drack en Mikkeller Beer Geek Breakfast och kan känna mig ölnördig igen.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.


Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

2 Responses to “Kåseri: Manker, blasköl, Jehovas vittnen och ‘blaskölen’ Sailor”

  1. bark says:

    Jag håller med i det mesta, framför allt att man ska undvika predikande för de som inte är mottagliga.

    Men jag håller inte med om att burköl automatiskt skulle vara "metalliska och kemiskt smakande". Ölen i en modern (från tidigt åttiotal och framåt) har ingen kontakt med metallen. Och man slipper garanterat ljusskador.

  2. Manker says:

    Oj, förstår att det blir lite tokigt med det uttrycket. Men med "metallisk och kemiskt smakande" menar jag nog mer den blaskiga, aningen citrus, men aningen 'orena' smaken som framförallt dåliga lagers har – oavsett om de är på burk, flaska eller fat. Jag har helt enkelt inget bättre uttryck för dem.

    Med andra ord så smakar dem inte rent och fräscht.

Trackbacks/Pingbacks


Leave a Reply