Categorized | Ölrecensioner

Hemma från Rom, men nu Ölands Gammeltokens Rököl 2008

 Kom hem igår efter en långhelg i Rom, det blev mestadels att dricka vin, prossecco och annat gott – men någon enstaka öl slank ned. Desto fler öl lyckades jag dock inhandla varav några riktigt kul sådana. Att sedan komma hem till snöslasket i Sverige efter ett par dagar med 14 grader och vårväder gör en ju inte glad. Men, vad som gör en glad är att man samtidigt kom hem till ett paket från Holland med ett gäng öl – dock har jag inte hunnit hämta ut det än utan spar båda det paketet och ölhistorier från Rom tills imorgon.

Vad som är klart idag däremot är att jag nyligen drack min första (eller nog andra, tror jag druckit Clusterbomben förut) öl från Ölands Gårdsbryggeri. Upp som en sol 2002 då man började producera svagdricka, läsk och lågalkoholhaltigare öl för att sedan 2006 satsa på starkare öl i nya och större lokaler. Resultatet blev väl sådär och då ekonomin och produktionen inte gick helt som planerat – samt att man har svårt att slå sig in som ett litet svenskt mikrobryggeri – så lades bryggeriet ned 2009. Schnille och Schmak hittade en bra artikel från något år tillbaka som tar upp just dilemmat med att vara en liten producent i en rätt svår industri – läsvärd och finns här. Med sköna namn på ölen, roliga ölstilar och vitsar till etiketterna som är klockrena i stil med Gammeltokens ”Dont drink and drive your rulator” så är det synd att verkligheten ser ut såhär för många småproducenter, vad det än kan gälla.

Affram på Sorbon lyckades leta upp en flaska då jag nämnde att jag faktiskt inte visste om jag hade druckit något från dem och en rököl, från något år tillbaka blev ju inte helt fel. Dock var varningen att den kunde ha oxiderat lite då det är en risk med handkapsylerade flaskor och produktionen överlag i såhär små kvantiteter.

Ölands Gammeltokens Rököl 2008

Utseende: Brungyllene klar vätska med lite brunorangefärgat skum med minimala bubblor och gräddig topp.
Doft: Söt rökighet med lite fruktig rökmalt. Underbar sötma mot det rökiga – inte för mycket och inte för lite såsom det annars kan vara. Perfekt balans och ändå bra rikedom i dofterna. Ljus kola mot slutet.
Smak: Lättare munkänsla med okey kolsyra. Aningen fizzig kolsyra vilket förklaras av att det är rätt syrligt och nästan småsurt. Rökig malt och som man rökt krusbär typ. Blivit väldigt speciell med tiden den stått? Fick höra att den inte var lika syrlig för bara ett år sedan. Men jag gillar det syrligt och lite sura då det ändå ger karaktär åt ölen och tar bort lite av sötman i smaken.

Betyg? – Bättre. Tappat sötma i smaken, men doften är verkligen finfin och jag tycker den fått mer karaktär nu än vad den säkert haft innan, även fast det kan vara ett tecken på oxidering eller att den blivit sämre. Men att den är på 12% hade jag svårt att gissa då jag ’råkat’ missa den delen av etiketten helt först! Nä, synd för Morgan och bryggeriet, men vi får hoppas de kommer igen!

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.


Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

Leave a Reply