Categorized | Ölrecensioner

Bär mot bär-duell! Girardin Kriek vs Girardin Framboise

 Solig söndag inbjuder till läskande frestelser och annat gott! Dags då för en liten kamp mellan belgiska Brouwerij Girardins 1882 Kriek mot samma 1882 Framboise. Båda ska ha runt 150gram bär per liter öl och jag vet inte riktigt när de är ifrån? Det står 2011 på toppen, men flaskorna såg lite gamla ut så tror inte de är gjorda i år? Någon som kan härleda ålder på dem? De som följt med lite om vad jag nyligen har skrivit vet att Girardin även är med på ett hörn i Cuvee de Ranke som blendats med olika godsaker. Tyvärr kom jag aldrig iväg att köpa en men går att ta hem rätt billigt så får bli för framtida imundigande. Lilla Girardin är ännu ett sånt där litet trevligt belgiskt bryggeri med en 11-12 olika öl på sin repertoiare varav de flesta är krieks, lambic eller annat surt. Deras hemsida är lite intetsägande och på kinesiska så där fick jag ingen hjälp riktigt att läsa på om bryggeriet.. Så med ett fint litet balletthopp så är vi över på ölen.

Girardin 1882 Kriek

Utseende: Något mörkare rödorangerosa vätska med fint gräddigt rosa skum med minimala till små samt några mellanstora bubblor. 
Doft: Väldigt bra balans av dofter är det första som slår mig. Mogna körsbär blandas väldigt väl med en oerhört fint avvägd sötma samt lite funk, citrus plus söt marsipan och dovt trä.
Smak: Lättare munkänsla med okey kolsyra. Liten fizzighet och rätt mild först med ett torrt men även lite vattnigt slut. Smaken är av trä, mörka körsbär, skal och citrussyrlig surhet. Smaken har mer trä och marsipan än förväntat och körsbären tar mer plats lite i mellanregistret och mot slutet. Det är mer körsbärskärnor och skal annars som vilar över ölen vilket ger lite bittertorr karaktär. Det är faktiskt mer bittertorrt än vad jag först anade, lite ovanligt skulle jag vilja påstå. Jag hade förväntat mig både mer surhet och något mer körsbär. Men likväl är det gott!

Betyg? – Bra(+). Det är gott och bittert med kärnor och skal från mörka körsbär och trä. Samtidigt hoppar körsbären fram då och då på ett ’bra’ sätt. Ingen toppenkriek men inget jag blev besviken av utan den har sin egen stil skulle jag vilja påstå och antingen gillar man det eller inte. Jag gillar det inte fullt ut men tycker ändå om hur det sprider sig en torr känsla av dovt trä och bitterhet i munnen!



Girardin Framboise 1882

Utseende: Mörkare blodröd vätska med något mörkrosa skum. 
Doft: Aaah. Hallonsaft av bästa sort. Den där sorten som inte är söt utan bara helt genuin och riktig. Mörka hallon blandas med citrus och det är verkligen bra. Det sura känns men man luras lite att tro att det inte kommer vara fullt så surt som det ändå känns – tack vare de mysiga vildhallonen.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med bra kolsyra. Rätt fizzig kolsyra vilket lyfter de ljuvliga mörka hallonen som är oerhört sura och syrliga med riktigt torrt och bitter slut. Rejäl framboise som verkligen levererar. Blir nästan lite för kraftigt bitter.

Betyg? – Bättre-. Svår då den är väldigt enkel. Väldigt kraftig men ändå väldigt enspårig. Toppengod men samtidigt lite trist och det kanske blir bitterheten som tar lusten helt ifrån en. Samtidigt är det ljust det sura och bittra som lyfter den och gör den så god. Så det blir lite schizo helt enkelt.  Så medan kriek’en är väldigt bra och rätt typisk så har den här lite extra karaktärsdrag som höjer den något i en jämförelse.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.


Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

Leave a Reply