Jag är lite dumsnål när det gäller öl, mat, dryck och andra av livets njutningar; kort och gott väljer jag kvalitet vid färre tillfällen före daglig kvantitet även om jag ibland gillar att köpa på mig en påse småäckligt smågodis, en kasse Sam Adams och sedan snyfta lite framför Glee (ja, jag sa det). Bara för att man är intresserad av något måste man inte alltid lägga ut stora summor på en produkt, köpa det senaste, prova allt – även fast man gärna gör det.

Lite så är också min delade känsla inför svensk lokalproducerad öl. Såg ni vad jag gjorde där? Jag försökte generalisera lite smått och dra “lokalproducerad” öl över en och samma kam. För det jag kommer att skriva om nu är inte lokalt producerad öl i sig utan snarare den öl som enligt Systembolaget är;

• En artikel i beställningssortimentet som genom ansökan av producent/leverantör kan få en hyllplats på upp till tre Systembolagsbutiker närmast produktionsstället.

• Produktionsstället får maximalt ligga 10 mil bilvägen ifrån berörda butiker och produkten behöver uppfylla vissa kriterier vad gäller produktionen.
• Kriterier som måste vara uppfyllda är följande:
  • Artikeln måste vara listad i BS
  • Artikeln måste stå på hyllan i minst en systembutik på grund av lokal kundefterfråganDefinitionen för Lokalt och småskaligt är att artikeln har haft,en spridning av försäljningen på färre än 60 butiker, samt inte har en större försäljning (exklusive försäljningen på de 3 butiker som säljer mest av artikeln i fråga) än 75 procent av årsbidragsgränsen per det segment artikel ligger i, utslaget på
  vald period.

Där har ni det. I Systembolaget beställningssortiment finner vi en förvånande stor mängd öl som vi tidigare inte har kunnat komma åt då de inte vunnit någon av Systembolagets offerter eller som bara inte håller en tillräckligt hög kvalitet eller kan produceras i rätt volymer. Utöver dessa har vi då de öl som småbryggerier runtom i landet nu kan få in på de närmsta Systembolagen och som kan beställas runtom i landet utifrån ovan.

Tyvärr. Tyvärr är det som saknas en kontrollstation mellan bryggeri/producent och köpare/jag som kund, för så länge som ett Systembolag har tagit in produkten så finns den där tills nästa utvärdering. En utvärdering som handlar om försäljning och siffror snarare om ölet ens går att dricka. För som jag tidigare har raljerat efter att för första gången ha beställt hem en av dessa “lokala öl” så håller kvaliten på många av de här ölen en nivå som gör mig mörkrädd. Likväl vill jag se ljuset i slutet av tunneln.

Så när Systembolaget bjöd in för att låta oss prova runt 90 av dessa lokala öl (även fast Crocodile Lager inte känns som en mikrobrygd svensk öl..)  så gladdes jag åt möjligheten att få ändra åsikt. Jag provade för mig 60 nya öl som jag tidigare inte hade druckit eller satt betyg på och baserat på dessa 60 öl så är jag ledsen att säga att jag inte kommer rapportera så värst mycket..

Varför kanske ni undrar? Jag ger er lite siffror på det..

Totalt antal nya prövade öl: 60
Total poäng (min skala går från 1-7): 96
Genomsnitt: 1.6 poäng (underkänt+)

Tar man dessutom bort de 5 bästa och sämsta ölen så blir siffran inte mycket bättre. Nedan har jag tagit de fem första av de med bäst och sämst betyg, dock har jag exkluderat “etablerade” bryggerier som Skebo, Nils Oscar och Hantverksbryggeriet.

Topp 5 (alla fick 4 av 7)
Ängö Kvartersbryggeri Ljuva Livets Ängöl ÄSB
Malmö Brygghus Beersons IPA
Malmö Brygghus Beersons XPA
Lundabryggeriet Bästa Lagern
Helsinge Ångbryggeri Pilsener

Botten 5 (alla fick 1 av 7)
Ahlafors Bryggerier Ljusa
Kallebryggeriet Kung Inge
Stockeboda Gårdsbryggeri IPA
Två Bryggare Ysta Färsköl Ljus
Två Bryggare Ysta Färsköl Mörk

Förutom dessa “bottenöl” som alla var ordentligt infekterade så var det 17 andra öl som också fick underkänt på grund av infektioner, felsmaker och annat mög. Kort och gott är det lite väl mycket öl som säljs för literpriser i stil med de bättre amerikanska bryggerierna, vilka jag tar som exempel då de oftare har ett högre literpris på grund utav att de oftare är dyrare att ta in till Sverige, än vad som ens är nära att hålla måttet.

Vad kan man då förvänta sig idag när man spatserar in på sitt lokala Systembolag och beställer hem en knippe blandad nanoöl från de nya svenska bryggerierna? Jo, rätt dålig öl som ingen längsmed vägen har kontrollerat. Visst kan infektioner och liknande uppstå och då kan man reklamera sin öl, men vissa av ölen vi provade har jag provat vid så många tillfällen under de senaste 2 åren att min slutsats är enkel – förlåt, men börja om från början, det här håller inte. Någonstans måste man ibland andas ut, rannsaka sig själv och sitt arbete och börja om från scratch. Om inte för annat så för ens kunder och de som tror på ens ide. Det går inte längre att stödköpa infekterad öl för 40 kronor flaskan, då köper jag hellre rengörningsmedel på ICA och häller i vasken.

Vad jag förvånas över är hur Systembolaget lägger över ansvaret på bryggerierna och låter dem hållas trots att man i nästintill alla andra fall vill ha kontroll över allt från etiketter, decimaler på alkoholstyrkan och vilken humleblandning ölen i deras offerter ska ha. Men när det nu gäller svensk bryggnings framtid och kvaliteten på dessa bryggerier så anser man inte att en kvalitetssäkring behövs. I mitt tycke räcker det med att en öldrickare beställer 2-3 öl som de blir besvikna på för att de helt ska ge upp iden om att prova på fler av dessa öl, varpå de sedan återgår till Sofiero.

För var det inte medvetenhet, kunskap och fortbildning som Systembolaget ville försöka få alla som inmundigar alkoholhaltiga drycker att skaffa sig? Vad sker då när vissa produkter som levereras genom deras system är undermåliga?

Vad kan vi då göra?

1. Bryggeriernas ansvar: Kvalitetstesta, ta emot feedback, felsök och förbättra. Det finns inga genvägar till det perfekta ölet. Klarar ölen inte att resa, buteljeras eller åldras – förbättra det, lär är er mer om hur bryggverket och utrustningen fungerar. För jag vägrar att betala pengar för ännu en Södra Maltfabriken pale ale som smakar pingpongboll, även om deras nya IPA var förvånansvärt bra och ren.

2. Systembolagets ansvar: Kvalitetstesta. Varför inte begära in 1 flaska per öl ett bryggeri vill ha med i lokala sortimentet per kvartal eller halvår – håller det inte kvalitet begär in en till. Är den också dålig, neka dem tillträde till det lokala sortimentet tills nästa test. Detta tar inte så himla mycket tid och det är inte smaker eller om ölet är gott som ska testas utan enbart om de har grova felsmaker eller infektioner. Med andra ord så att man inte säljer en defekt produkt. Visst kan bryggerier skicka de bästa flaskorna, från andra batcher och gå runt testet på olika sätt, men det innebär ju att man åtminstone har fått ut en bra batch och ett gäng bra flaskor kommer åtminstone att hamna på marknaden. Vilket är många fler än vad det är idag. Survival of the fittest måste få råda även bland bryggerier.

3. Konsumenternas ansvar: Vi måste våga säga ifrån. Länge har okunskap och en rädsla för att säga ifrån präglat ölsverige. Med ett fåtal undantag sväljer vi vad bryggerier säger och säljer med hull och hår. Som tur är händer det inte så ofta, men är en öl en maxad dubbel-ipa ska den ha mycket humle, är den en belgisk ale ska den inte smaka brittisk mild och framförallt ska vi inte hymla om hur dålig vissa öl faktiskt är. Vi är inte Nordkorea utan får ett företag feedback så brukar dem ta till sig av kritik och/eller beröm och försöka förbättra sig och sin produkt. Men då krävs också att man säger ifrån, kommer med förslag och att ett ömsesidigt utbytande av åsikter bildas. Tyvärr måste också många konsumenter inte bara veta lite mer vad en öl är utan lite mer om öltyper, felsmaker och annat hyss. När “kvällstidningsexperterna” säger att en öl som ska vara sur är sur och att det är fel så fördummar det snarare än inspirerar och fortbildar öldrickarna i landet, fy!

Med tanke på alla talangfulla och trevliga hembryggare så hoppas jag att nästa omgång småbryggerier, som har dessa nya bryggare bakom maltspakarna ska vara snäppet vassare. Det är svårt att starta upp ett bryggeri, det tar tid, kraft och den passion som drev en att starta det i första början kanske avtar för varje vecka som man inte får det att fungera. Därför har jag en förståelse och ett medlidande för vissas envetna kamp, men jag kommer inte längre att vara lika villig att bekosta den. Förlåt alla som tagit till sig, förlåt alla som råkat dricka infekterad öl, förlåt Tomten. Jag ska vara snäll och tyst nu, eller…

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts - Website

Follow Me: