Categorized | MankerBeer Talk, Surisarna

De Röda Djävlarna: Veckans Belgotips: Westmalle Dubbel

westmalledubbelNyss hemkommen ifrån Belgien kan man inte annat än förvånas över det ständigt stigande utbudet av olika belgiska öl. Jag försöker ändå hålla mig ajour, åka på mässor och se till att peta i mig allt nytt men det är svårt att hinna med!

Detta var mer en affärsresa än en nöjestrip men självklart hann jag peta i mig några öl och som vanligt såg jag till att en del av dem var nyheter. Jag fyllde även väskan med ett tiotal olistade öl, så nu kan jag ‘ticka’ var och varannan dag om jag nu känner för det!
Det finns en mystisk, tokig och lite sjuk känsla i att dricka en ny belgare. Man genomsyras av pillriga känslor och är det fler öl att avhandla uppfylls jag alltid av en rastlöshet och en suktan efter nästa öl innan man ens börjat på den nuvarande. På gott eller ont, kommer den förutfattade meningen besannas eller kommer jag få mitt livs överraskning?

Under resan besökte vi några ölbutiker och där sätts både min karaktär och mina väskor på prov! Jag har så svårt att lämna en ölhandel med öl jag inte druckit utan att investera i några eller alla av dem! Det är ett gift, en sjukdom, dock en ganska rolig sådan.
Nåväl, hittade jag något bra? Något som stack ut? Ja, det gjorde jag. Man ska vara varse om att humletrenden har (äntligen?) kommit till Belgien och många bryggerier gör relativt besk och humlestinn öl. Dessa finner jag generellt väldigt tråkiga, men det är jag. Många av de nytestade tillhör ovanstående kategori och de får finnas men inte mer. Bäst i test utan konkurrens var en blond på 6,5% från Het Nest med Brettanomyces i och hade jag testat den blint skulle jag trott att det var från Brekeriet! Mycket god öl!

Ny öl i all ära och jag är skadad å det grövsta, men man får inte glömma klassikerna! Glöm inte ditt ursprung, minns legenderna och kom ihåg varför du blev fast i belgoträsket!

Trots min sjukdom försöker jag att dricka de öl som fick mig fast för tio år sedan. Jag har varit inne på en del av dem men jag glömmer aldrig mina första dejter med Westmalle Dubbel. Oj, vad vi har haft roligt ihop även om vi inte träffas så mycket längre. “I see a darkness” på repeat! Denna magnifika trappist i sin mahognyfärgade skepnad med total balans och djupa kropp passar inte bara att dricka utan även att skeppa i den lyxigaste köttgrytan. Vi är lite bortskämda i Sverige som bara kan glida in på Systembolaget och plocka upp denna munkbryggda härlighet! Gör det…

Vänligen/

Surisarna

Vårt belgiska landslag, De Röda Djävlarna består idag av Surisarna Fredrik och Ludvig, passionerade lambicfantaster med bra insikt i surölsvärlden. Tidigare har vi också haft gästskribenter i form av belgofilerna Jens Skrubbe och Tomas Danko.

More Posts

Leave a Reply