Manker Lackar, igen – Eller “Sverige, USA och felande datummärkningar”

Fresh-backEn sak som sällan diskuteras på ölbloggar eller i annan ölmedia i Sverige är datummärningen på öl. Vi svenskar har en fallenhet för att påpeka rätt och fel och oavsett vad vi ibland förstår om bakgrunden till det vi ser eller ger en åsikt om så har vi lätt att tycka till. Här är jag själv ett praktexempel, läser jag gamla blogginlägg slås jag ibland över hur naiv och okunnig jag har varit över saker. Såklart är en viss ölstil starkare, den ska vara det lika mycket som en IPA ska ha beska och en brown ale kan ha toner av nötter och lite torr choklad.

Medan detta är saker man kan lära sig mer om och på så sätt få en bättre förståelse över det man ger uttryck för så är just datummärkningen utav öl ett mer komplext pussel. Anledningen är rätt simpel – i brist på en standard som alla bryggerier använder så är det olika. Det hela uppdagades då jag läste en kommentar på interwebben om att ett kommande öl på Systembolaget hade en datummärkning som passerar närsomhelst nu. Det var ingen IPA så ni kan alla vara lugna. Jag frågade då importören vad detta berodde på och mycket riktigt – det var bara en helt annan datummärkning.

Detsamma märkte jag själv några dagar innan då jag drack en utsökt dubbel IPA och förvånades över hur fräsch och smakrik den var för att ha passerat bäst före datumet. Självfallet trodde jag att bäst före datumet var mellan 6-12 månader efter bryggdatumet, vilket i detta fallet var helt fel och ölet var snarare mindre än 3 månader gammalt – mer än okey i min bok.

I USA används ett par olika sätt att märka öl och vad det innebär för oss svenskar är att vi snarare borde efterfråga bryggdatum än bäst före datum. Detta har också flera importörer tryckt på hos deras leverantörer men det är svårt att få till en förändring bara för att vi svenskar vill det.

Mängder säljer och mängder ger kraft, men att komma med en åsikt om något egentligen så litet som tar så mycket tid och kostnad för producenten tycks inte ge effekt.

Istället är det lätt att importörer och konsumenter ger vissa skit medan andra kan skryta om färskheten – få har ju direkt svarat på frågan när bryggdatumet faktiskt var. Vissa leverantörer har över 12 månaders bäst före datum på sina produkter medan andra har mellan 3 och 6 beroende på ölstil och vad bryggeriet tycker är passande. Ta en person som MennoDe Molen som på sina IPAs sätter 6 månader då han tycker de ska drickas inom max 3 medan han lätt sätter 25 år på sina imperial stouts.

Vad beror detta då på? Dels på att viss öl skeppas hit med rätt stora ledtider, oftast inte direkt efter bryggning eller synkat med leverans till krog eller Systembolag. I andra fall beror det på den faktorn jag nämnt ovan, storleken på beställningsordern och relationen till den svenska/nordiska/europeiska säljaren. Vissa öl har flera stopp på vägen till Sverige medan andra skickas direkt från bryggning – vilka som är vilka får vi svenska konsumenter sällan reda på och importörerna själva tjänar ju ingenting på att informera kunderna om att ölen faktiskt är en 5-6 månader gamla när de kommer ut på hyllorna på bolaget eller på krogen.
4MCp9En bra vetskap här är att Systembolaget kräver att alla importörer har lagerhållit sina produkter i tre veckor innan de går till Systembolaget, lägg därtill på 1 månad om importören får ölen direkt från bryggning och har en relativt snabb leverans med tillägg på 2-3 månader om det vankas mellanstopp eller att bryggningen och leverans inte synkar direkt. Redan här har ölet kunnat stå i 3-5 månader innan de ställs på hyllorna, nu tror jag att det är lite annorlunda med varor som är “ordinarie” på Systembolaget men det är ändå ett par månader innan ölen kommer på hyllan.

Bland annat Coors var bland de första att vara ute och byta ut de av sina öl som var äldre än 90 dagar, snabbt och enkelt för att se vilka öl som skulle väck. För “ordentlig” öl har detta sedan blivit ett gissel då datumen symboliserar färskhet på olika sätt. En IPA som har ett best by date på 10 dagar kommer garanterat att vara bra efter 20 dagar, annars hade bryggeriet nog behövt tänka på ett och annat. Men mjölk som är 10 dagar över bäst före datumet bör nog inte drickas utan att först åtminstone lukta på mjölken – detsamma skedde för öl där olika öltyper och bryggerier märkte olika beroende på produkt.

Man kan säga att det idag finns tre olika sätt att märka öl:
1. Julianskt datum, vilket visar dagens nummer samt batchnumret. Enkelt och bra för att se hur gammal den är.
2. Julianskt datum fast med veckonummer samt år. Enkelt för att se hur gammal den är, men utan att se om det kanske råkar vara en viss batch som kanske kan ha blivit fel.
3. Best by date. 60, 90, 120, 180 eller 240 dagar är de vanliga där det senaste främst är för mörka och starka produkter. Oftast står det också något på flaskorna att de kan lagras längre. Detta sätt symboliserar färskhet på ölet – inte kvalitet. I Europa ser vi hellre lång tid kvar tills bäst före tider då det symboliserar att produkt fortfarande är färsk, istället för att visa att den faktiskt är det.

beerexpEn rädsla som framhållits för varför amerikanska bryggerier ogärna ändrar sin kodning är att de tror att ett längre datum gör att ölet blir kvar på hyllorna. Sätter du 2 år på en färsk högkvalitativ IPA så kommer den inte säljas lika fort som om man satt 2 månader på den. Skillnaden är att USA och Sverige skiljas sig åt vad gäller distribution. I USA har de sitt så kallade “three tier system” vilket innebär att bryggeriet måste gå genom en distributör som sedan säljer ölet till krog och butiker. När ölet har lämnat bryggeriet är ölet inte längre bryggeriets att hantera eller kontrollera. I Sverige skiljer sig detta då man kan sköta samtliga led. En hårt arbetande importör kan vara både importör, producent, återförsäljare och garant för att produkten går direkt ut i butik – kvalitetskontroll kan göras längsmed varje steg, både från bryggeriet och importörens håll. Problemet blir att intresset i att sälja öl krockar med intresset att kunna leverera ölet. Bryggerierna ser helst att ölen kan garanteras ett kort säljdatum, leverantörerna ser problem i det då det tar en 2 månader innan ett öl kan gå från USA till Systembolagets hyllor – med andra ord är det i princip omöjligt att sälja purfärsk amerikansk IPA spå Systembolaget. Systembolager har inte heller godkänt dessa märkningar, deras enda krav är att en öl om den har en bäst före märkning ska ha minst 3 månader kvar.

Finns det någon lösning då? Ja, dels kan importörer bli bättre på att kommunicera med de leverantörer de har i USA, vare sig det är direkt med bryggerierna eller olika former av grossister. Dels kan importörerna också bättre förklara för konsumenterna vilka bryggdatum som generellt sätt hålls och hur de arbetar för att hålla nere ledtiderna innan ölen når oss konsumenter. Bryggerierna å sin sida måste börja lita på sina köpare här i Sverige och Europa och hellre kontrollera hur skeppning och leverans går till än att vara motstridiga. Många amerikanska bryggare jag har pratat med har förbluffats över hur enkelt och smidigt det väl har varit att få hit öl och hur snabbt den gått åt. Då får de ett incitament att möta importörerna halvvägs och vi konsumenter får klarhet i hur färsk ölen är.

Eller har jag fel?

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

One Response to “Manker Lackar, igen – Eller “Sverige, USA och felande datummärkningar””

Trackbacks/Pingbacks

  1. […] allt detta kommer vi alla in, de ölintresserade. Jag skrev en lackning tidigare om datummärkning och vikten vid att veta hur amerikanska bryggerier datummärker sina öl, något jag tror de flesta […]


Leave a Reply