Det är inte ofta man talar om Japan och öl och än mindre om japansk öl, japansk craft beer. Tyvärr är det därför lätt att missa den utveckling landet har sett de senaste åren vad gäller bra öl. När jag var i och omkring Tokyo härom året fann jag trots allt flera små mikrobryggerier, om än av varierad kvalitet och i centrala Tokyo fanns en väldigt välsorterad ölbutik med flera namnstarka amerikanska bryggerier. När så nu BrewDog öppnar en bar i landet och Mikkeller även har har kikat österut med en bar i Bangkok så är det bara en fråga innan den riktiga explosionen äger rum.
Glöm inte heller att Japan är världens 7e största ölproducent och visst mycket av ölen är massproducerad lageröl, samtidigt är öl 67% av landets konsumtion på 9 miljarder liter alkohol (2006). Då Japan liksom USA, och även Sverige till marknadsandelar styrs av några få stora namn (i Japan är 99% bryggt av Kirin, Asahi, Sapporo och Suntory) så valde staten så långt tillbaka som 1994 att ändra skatteförutsättningarna, något som snarare kom att stärka deras ledande position då de nu kunde ösa ut än mer öl till än mer vinst. Skatten var vinklad så att bryggerierna behövde ha en viss miniminivå i sin produktion för att få dra av skatten och det var först när den sänktes från 2 miljoner lite om året till 60,000 liter om året som de mindre bryggerierna kom in i matchen.
I samband med den ändringen kom också Naganobryggeriet Yo-Hi Brewing att få möjligheten att växa. Grundat 1996 av Keiji Hoshino och med första batchen satt 1997 hade man målet att inte bara tillfredsställa turister utan att kunna nå ut till de vanliga öldrickarna i landet. Toshi Ishii kom att sätta grunden vad gällde deras öl och efter att ha jobbat på välkända Stone Brewing så hade han både vetskapen och kontakterna att skapa något för Japan nytt när det kommer till craft beer. Idag har han gått vidare och brygger öl under eget namn på Guam. Idag skickar bryggeriet öl till bland annat Hong Kong, USA, Australien, Singapore och så då Sverige.
Brewery International tar in ölen och av de 4-5 öl som har nått svensk mark har vi provat fyra stycken där vi idag ger er ett litet försmak på två stycken utav dem – Tokyo Black och Yona Yona. Den förstnämnde är en stabil porter på måttliga 5% som har fokus på choklad och rostade toner medan Perlehumle ger lite sting.Yona Yona vilket betyder “varje natt” är en session ale, även den på under 6% och tänkt att dricka så färsk som möjligt.
Yo-Ho Tokyo Black Porter
Utseende: Mörkt brunsvart vätska med ljust chokladfärgat skum, gräddigt på toppen men något porösar i övrigt.
Doft: Metallisk, ren tydligt rostad arom med mörk mjölkchoklad och ett uns utav lakrits.
Smak: Medelstor till stor munkänsla med bra kolsyra. Härligt fyllig kropp, mjuk och en distinkt rostad bitterhet med en släng grön örtighet. Samtidigt är den mjuk och mild och för att bara vara på 5% så har den både en trevlig kropp och relativt mycket skjuts i smaken. Ju varmare ölet blir ju mer tappar den lite i kroppen, det till förmån för tydligare smak av kakao och gräddig choklad.
Betyg? – Bra/+. Det här är en riktigt bra dryckesöl för en random torsdag, hade den funnits på Systembolaget för under 20-lappen hade jag lätt haft den i min standardpåse med prisvärda burköl. Lätt att ta till sig, inget krångel och en öl jag tror kommer fungera bra ute i landet med att omvända folk att dricka lite godare mörka öl.
Yo-Ho Yona Yona Ale
Utseende: Rödskimmrande klargyllene kopparfärgad vätska med härligt smutsvitt skum med gräddig topp, minimala till något större bubblor.
Doft: Blomstersötma, karamell och lätt fruktighet med citrus i förgrunden. Ingen doftexplosion men helt okey.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Smaken har karamell, citrus och något söt fruktighet som genomgående drag. Stundtals drar det mot “gammal amerikansk APA” men jag tycker den lyckas undvika de matta och dammiga dragen gamla humliga öl kan få. Viss beska som ändå går fint med söta frukter och mjuk malt.
Betyg? – Ok+/Bra+. Det senare betyget spelar enbart ölets lättdruckenhet, även Yona Yona skulle fungera grymt för nyblivna ölfantaster eller som ingångsöl på en ölprovning. Lättdrucket och enkelt, inte exklusivt eller glassigt – sånt jag gillar. Samtidigt är ölet rätt enkelt och för att vara en APA sticker den inte ut på något sätt, väldigt svår att få ett klart grepp om.
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Magnus "Manker" Björnstjerna
Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.
Follow Me:
Drack Yona Yona på fat när jag var i Tokyo förra året.
Lättdrucket indeed.