Categorized | MankerBeer Talk, Surisarna

De Röda Djävlarna: Surisarna – Brygg pseudolambik med Bryggeri Spritköket

Efter stor efterfrågan och ett stort och växande intresse för suröl och hemmabryggning av suröl bjöd våra Surisar in hembryggaren Carl Stenbratt för att ge oss en grundkurs i bryggning av egen suröl. Carl brygger öl hemma i studentlägenheten under namnet Bryggeri Spritköket och under fjolåret har vi kommit att få prova på allt från gose med saltvatten från Göteborg till porter med kött i och en helvetiskt stark chiliöl. Carl representerar den nya typen av hembryggare som inte ryggar tillbaka för nya eller annorlunda ölstilar eller sätt att brygga öl och runtom i landet ser vi mer och mer av en uppfinningsrikedom som för bara en handfull år sedan kändes lite främmande. Under våra domarinsatser i både BrewDog Bar och Omnipollos hembryggningstävlingar såg vi en bred och ett djup på öl som gladde oss och visar att landet har en ljus framtid med flera kompetenta hembryggare som snart kan ta steget till mer komersiell produktion.

Åter till dagens tema – suröl. Fler och fler börjar intressera sig för att göra egen suröl och lambikliknande brygder hemma i köket och det behöver inte vara svårare än vad Carl berättar nedan. Allt som krävs är lite grundläggande förståelse för vad det är man pysslar med, fokus och tid. Precis som med riktig lambic krävs det tid och fingerkänsla och för hemmabryggaren är det kanske än viktigare att inte rusa igenom processen och vilja ha ölet klart så fort som möjligt, utan låt ölet jäsa och gå igenom alla stegen i jäsningen som en öl likt de här behöver så kommer du snart att märka hur du lyckats. Har ni fler önskemål eller frågor om hembryggning eller om bryggning av egen “lambic” (idag kallad pseudolambik) så kommentera gärna på vår facebooksida så ska vi försöka svara er.

Vi ger er nu Carls informativa lektion i bryggning av pseudolamik med BIAB-metoden!

 

Pseudolambikbryggning med BIAB-metoden

För att förtydliga så är detta ett sätt att skapa någonting som liknar de belgiska lambikarna, och för att inte bryta några regler om namngivning så kallar vi det kort och gott för pseudolambik, även med tanke på att denna metod inte följer den traditionella framställningsproceduren. Det här är helt enkelt mitt tillvägagångssätt för att tillverka pseudolambikar.

lambik Genom att brygga med BIAB (Brew In A Bag) så förenklar man processen något och gör den applicerbar för de flesta hembryggare. Fabrikör Ekstedt har beskrivit en annan metod som han kallar grumlig mäskning. Den är mer traditionsenlig och ska tydligen ge bra resultat. Dextrin är komplexa sockerarter av glukospolymerer och kan inte jäsas ut av vanlig öljäst (Saccharomyces serviciae). Dextrin blir normalt sett därför kvar som restsötma efter jäsningen.

Det man med denna metod vill åstadkomma är att skapa en dextrinrik vört så att de speciella jäst- och bakteriesorter vi använder oss av, som vi senare ska prata mer om, kan jäsa ut dessa sockerarter och därmed ge ölet sin speciella smak och doft. För att skapa en vört rik på dextrin används en hög temperatur i försockringsrasten samt en tillsatts av maltodextrin görs i koket.

Vattenbehandling är inget jag brukar göra vid pseudolambikbryggning, då Göteborgs vatten redan passar bra. Det man kan göra är att tillsätta lite kalcium (från CaSO4, CaCl2 eller CaCO3) för att komma upp till 50 mg/l då jästen annars kan påverkas negativt.
Dock justerar jag alltid pH på mäsken med mjölksyra.

Göteborgs vatten:
Alk. 60 mg/l
Kalcium 21 mg/l
Natrium 14 mg/l
Klorid 12 mg/l
Sulfat 25 mg/l

Humlen i receptet används bara för sina antibakteriella egenskaper, vilket selekterar ut mer toleranta mjölksyrabakteriestammar. Detta är bra då jästen inte kan arbeta i en för sur miljö, och med minskat antal mjölksyrabakterier så blir ölen initialt inte lika sur. Dock kommer syran i ölet att öka senare i fermentationsprocesserna. Traditionellt används gammal, oxiderad humle. Dock ger denna en otrevlig smak till ölet, och för att bli av med den kokas ölet i 5-6 timmar. Det långa koket bidrar också till maillardreaktioner, som ger ölet en fylligare känsla av karamellisering. Eftersom att vi normalt sett bara kokar vörten i 90 minuter, så använder vi andra maltsorter för att kompensera det kortare koket. Då kan en andel munichmalt eller melanoidmalt vara ett bra val.

Eftersom att ölet ska få stå under en lång tid är ett syretätt material fördelaktigt att jäsa i. Själv använder jag gamla, rengjorda svagdrickaflaskor eller andra damejeanner av glas. BetterBottle fungerar också utmärkt. I belgien låter man vörten spontanjäsa och får på så sätt jäst och bakterier som kan jäsa ölet. Spontanjäsning är ganska svårt att lyckas med, särskillt utanför Pajottenland i Belgien. De kommersiella bryggerierna återanvänder dessutom trätunnor vari ölet jäses. I dessa tunnor finns en stor del av de aktiva mikroorganismerna i jäsningsprocessen, vilka gör spontanjäsningen mindre riskfylld.

PseudolambikSom hembryggare är detta svårt att efterlikna. Mikrofloran får vi istället från kommersiellt bryggda suröl, så som lambik och geuze. 3 Fonteinen, Hanssens, Cantillon, Girardin och Tilquin är alla exempel på tillverkare av suröl som går bra att använda för vårt ändamål. Ölet kan försiktigt hällas upp i ett glas och avnjutas. Det viktiga är att bottensatsen sitter kvar i flaskan. Helst ska också lite öl vara kvar i flaskan så att bottensatsen kan skakas upp. När väl bottensatsen är upplöst i ölet hälls den ner i den kylda nybryggda vörten. Bottensatsen från en 375 ml flaska med suröl räcker till maximalt 5 liter öl. Du får alltså använda flera flaskor om du vill brygga mer än så.

 

Det man kan förvänta sig finna i bottensatsen är stammar av Brettanomyces, Lactobacillus, Pediococcus samt ibland acetobakter. I och med att jäsningen är spontan och mindre kontrollerad än hos ”vanliga” bryggerier så vet vi aldrig exakt vilka stammar som finns i bottensatserna.

Brettanomyces är en jäst som normalt sett är oönskad i öl. I en aerob miljö (med syre) producerar den bland annat små mängder av ättiksyra. I en anaerob miljö (utan syre), vilket oftast är fallet för öl, producerar den främst alkohol och koldioxid. I suröl bidrar den med en karaktäristisk funkighet som ofta liknas vid toner av stall, kompost och övermogen frukt. Den kan förbruka de flesta sockerarter, men i och med att den arbetar väldigt långsamt så är det ofta bara dextriner som finns kvar i ölet. Därför är det viktigt att skapa en vört rik på dextriner. Brettanomyces kan fortsätta att vara aktiv i fermenteringen under flera månader.
Lactobacillus och Pediococcus är olika former av mjölksyrabakterier, och det är alltså främst dessa som ger ölet dess syrlighet. Båda är anaeroba och trivs i syrefria miljöer. De omvandlar enkla sockerarter till mjölksyra.

Lactobacillus är aktiv främst under första veckan av fermenteringen, och i tillverkning av lambik är den relativt oönskvärd eftersom att den kan sänka pH så mycket att jästerna inte längre kan arbeta. När väl jäsningen kommit igång och skapat alkohol blir Lactobacillus inaktiv.
Pediococcus däremot arbetar lite långsammare och bidrar med mjölksyra efter att Saccharomyces-jästen gjort sitt jobb, vilket kan ta 1-3 månader. Det är framför allt under denna period som ölet får sin syrlighet.

Acetobakter, eller ättiksyrabakterier som de också kallas, är aeroba och kräver alltså syre för att bilda ättiksyra. Tar dessa över ölet kan det bli alldeles för surt för att drickas. De är därför bara önskvärda i små mängder.

Utöver mikrofloran man får ifrån bottensatserna, används en öljäst av sorten Saccharomyces serevisiae med så lågt smakbidrag som möjligt för att få igång jäsningen direkt. Annars kan det hända att oönskade bakterier börjar växa i vörten. Man vill också förhindra mjölksyrabakterierna att sänka pH för mycket, då det annars kan bli svårt att jäsa ölet. Då jäsningen startat finns alkohol och syra i ölet, vilka båda verkar hämmande hos oönskade bakterier. Anledningen till att öljästen tillsätts är alltså för att få igång jäsningen så snabbt som möjligt.

Pseudolambik_5Mikrofloran i dessa öl är väldigt komplex och tar lång tid på sig för att skapa ett färdigt öl. Även när ölet anses vara färdigt så utvecklas floran under åratal och ger ölet nya karaktärer. Det är inte helt ovanligt att suröl smaksätts med frukt eller bär i Belgien. De vanligare sorterna är kriek (surkörsbär) och framboise (hallon), men varianter med bland annat plommon, jordgubbar, druvor eller fläderblommor finns också. Det är bara fantasin som sätter gränser för vilka kombinationer som går att skapa.

 

Ölet bör jäsas i 6 månader innan någon form av frukt eller bär tillsätts. Någonstans mellan 100-600 gram frukt eller bär per liter öl är att rekommendera, beroende på hur kraftig smak ni vill ge ölet och vilken frukt eller bär som används. Desinficering av frukten eller bären är svårt att göra utan att tappa för mycket smak. Det jag brukar göra är att rensa och eventuellt tärna upp frukten eller bären, fördela upp i påsar och sedan frysa in. Genom att frysa så dödar man en del mikroorganismer, men med tanke på att vi redan har en okontrollerad mikroflora i vårt utjästa öl så anser jag att man inte behöver vara så extremt pedantisk med desinficering av frukten eller bären. Innan tillsats ska frukten eller bären givetvis tinas till rumstemperatur, och kan därefter helt enkelt hällas ner i ölet. Vill man ta till vara på jästkakan i damejeannen så kan det vara värt att häva om ölet till en ny butelj innan tillsats av frukt eller bär. Detta kan vara mycket användbart om tillfället samordnas med en ny bryggning. Då kan den nya vörten hällas direkt på den gamla jästkakan.

Utrustning
– Kastrull (minst 30 liter)
– Isolering (liggunderlag)
– BIAB-påse (nätpåse som passar kastrullen)
– Spis/ Induktionsplatta
– Ugnsgaller
– Termometer
– Stor slev

Recept
– 3000 g pilsnermalt
– 300 g melanoidmalt/ munichmalt
– 500 g maltodextrin
– 16 g humle med alfasyrainnehåll 5 %
– 1,5 krm jästnäring
– Bottensatser från 3 st 375 ml flaskor med suröl
– 1 gram Safbrew F2
– (3 kg bär/frukt)

Utförande
Trä BIAB-påsen över grytan och linda isolering runt grytan så att den håller temperaturen under försockringsrasten.

Värm upp vattnet och sikta på mäsktemperaturen 70 °C när malten rörts ner. Justera eventuellt pH med hjälp av mjölksyra till 5,2.

Låt stå i 60 minuter och rör runt i mäsken en gång i kvarten.

Höj temperaturen till 85°C under omrörning. Låt stå i 10 minuter.

Lyft upp BIAB-påsen och lägg på ett galler över grytan. Ett ugnsgaller eller liknande fungerar bra. Använd exempelvis ett grytlock för att pressa ur vätskan ur påsen, så att så mycket socker som möjligt följer med ner i vörten.

Koka upp vörten, skumma av.

Tillsätt humle, förslagsvis i en humlekokpåse.

Låt vörten koka i 90 minuter.

15 minuter innan kokslut sättes en kylspiral ner i vörten. Tillsätt även maltodextrin och jästnäring vid samma tidpunkt.

Kyl ner vörten till rumstemperatur och lyft upp påsen med humle.

Syresätt vörten genom att vispa runt med en desinficerad ballongvisp. Häll ner i rengjort och desinficerat jäskärl genom silduk. Receptet ska ge drygt 15 liter vört med OG 1,050. För att uppnå detta är 23 liter vatten i grytan lagom för mig, men räkna gärna själv på hur det blir med din utrustning, bortkok, m.m.

Tillsätt jästen; bottensats från flaskor samt dehydrerad Safbrew F2.

Förslut jäskärlet med jäsrör och ställ för att jäsa i rumstemperatur.

Efter minst 6 månader kan frukt eller bär tillsättas. Räkna med 100-600 gram per liter öl. SG borde nu ligga under 1,010.

Då frukt eller bär legat i ölet under 3 månader, ska ölet flasktappas. En nätpåse över hävertens insug brukar fungerar bra för att separera öl från frukt eller bär.

Lycka till så återkommer vi!

Surisarna

Vårt belgiska landslag, De Röda Djävlarna består idag av Surisarna Fredrik och Ludvig, passionerade lambicfantaster med bra insikt i surölsvärlden. Tidigare har vi också haft gästskribenter i form av belgofilerna Jens Skrubbe och Tomas Danko.

More Posts

3 Responses to “De Röda Djävlarna: Surisarna – Brygg pseudolambik med Bryggeri Spritköket”

  1. Henke says:

    Hur gick det? Vore kul med uppföljning!

  2. Janne says:

    detta måste prövas! Om jag förstår rätt görs ingen förkultur på flaskkulturerna, stämmer det? Janne

Trackbacks/Pingbacks

  1. […] hembryggaren Carls (Bryggeri Spritköket) Chiliporter samt fått lära oss hur man brygger egen Pseudolambic. Carl har fortsatt brygga olika ölstilar och det är alltid spännande att följa en hembryggares […]


Leave a Reply