Jag har varit runt rätt hyffsat i världen skulle jag vilja påstå, provat öl på många otippade ställen och ätit allt mellan himmel och jord – men jag hade aldrig varit i Prag. Prag anses, med all rätt vara en av Europas vackraste städer och sett till hur väl man bevarades under Andra Världskriget är det på många sätt en unik stad.

Därför var det ett inte alltför svårt beslut att tacka ja och direkt börja packa när min sambo bjöd mig dit på en weekendresa i samband med min 30-årsdag.  I god Manker-anda började jag lusläsa olika guider online liksom RateBeers location-tips på Prag. Jag rekommenderar verkligen den funktionen då ni ser de högt ansedda krogarna, bryggerierna och ölbutikerna.

Hur som. Resan till Tjeckien gör ni lättast genom en söksida som Momondo eller liknande där ni kan få bra priser, för oss två gick det på ungefär 1.500 SEK per person tur och retur fredag-söndag. För hotell kan ni antingen använda samma sida/sidor eller t.ex. Hotels.com. Just nu var det off season och vi kunde hitta ett centralt hotell vid den otroligt vackra Karlsbron. Lite över 1.200 SEK för 2 nätter får anses vara ett bra pris, hotellet för den som undrar var Charles Bridge Palace. Helt okey men inte super sett till de lite hårda sängarna och den typiskt tjeckiskt torftiga frukosten.

Tjeckien är ett billigt land och allt från boende, mat och dryck var bra under genomsnittet för motsvarande länder.

Hursomhelst. Vårat boende var bara en kort promenad på 3-4 minuter till närmsta bryggerier, en trivsam förmiddagspromenad till slottsområdet och en 20-30 minuters promenad ner till den moderna delen av staden.

Pivovar U Trí Ruží låg på en av de mindre gatorna upp mot det stora torget i gamla staden, staromestské námestí (med sin världskända Astrourtavla). En trevlig liten krog/bryggpub som håller liv i den gamla seden med mindre bryggerier som främst förser den egna krogen med öl. Framförallt var deras mörka öl, Tmavý och deras specialöl, Monastic beer of St. Giles N.4. Den senare en småkryddig, lagom söt och väldigt drickbar öl. Bäst med stället var nog ändå deras mat som stod ut bland maten på många andra ställen, och bäst av allt, priserna.

Det finns en rad olika krogar, små hål i väggen och “bryggerier” som stoltserar med sina öl – ofta är de rätt goda men oftast också från de större bryggerierna Pilsner Urquell och Kozel. Rätt tråkiga alternativ i en stad som faktiskt har en betydligt mycket större flora av bryggerier än vad man kan tro. Visst finns det krogar som serverar riktigt välbevarade pints av ölen, men nej, jag satte av för att hitta det annorlunda, nya. Om ni glider runt i gamla stan, håll er borta från turistfällorna och alla inkastare som finns och leta upp det genuina, tjeckiska. Till exempel ligger det egentligen småtrista Pivnice U Kata på baksidan bakom astrouret, maten är inte så värst spännande, men tjeckisk, utan det är ölen som är det roligaste. Ölen i sig är rätt tråkiga “stormärken” men atmosfären och hur välskötta ölen är gör det till ett bättre stopp än turistfällorna mitt på torget. Leta er också runt till alla små antikbutiker runtom i området, inte alltid det mest prisvärda men man kan hitta lite skoj.

Nära den gamla kyrkan mitt på torget finns också Botanicus, en liten butik med allt från tvålar till kryddblandningar – och så mjöd. Mjöd serveras lite här var i Prag, gärna varm och även fast de inte var fantastiska så är det roligt att ha med sig lite hem. Bästa mjöden finner ni på Medocentrum, en halvtimmes färd med bil/kommunala transportsätt utanför staden. När amerikanerna är i staden är det hit de vallfärdar, ett smultronställe – helt klart.

Därför begav vi oss till Prague Beer Museum nordöst om gamla staden eller rakt österut från de fina gamla judiska kvarteren. Stället är “skönt inrökt”, har en varierad service där du ömsom blir ignorerad, ömsom väl omhändertagen med bra snack om de olika ölen. De har också, vilket du ser rätt mycket i Prag möjligheten till beer flights där du kan prova en 4-5 olika öl åt gången för runt 22 tjeckiska kronor, typ 6-7 svenska kronor styck. Här fick jag också chansen att prova öl från Pivovar Matuška, bryggeriet som är känt för att vara landets bästa. Deras IPA, Zlata Raketá och Winter Ale var också de öl som fick överlägset bäst betyg av de cirka 40 olika öl vi drack under helgen. Moderna, smakrika och framförallt välbehandlade – rekommenderas! Längre ner i Prag, på Americká 43 hittar ni deras andra krog, även den lite stökig, rökig och tjeckisk.

Andra välsmakande öl vi fick prova där och som rekommenderas är Kozels mörka Tmavý, en ölstil som ofta levererar en något söt, lätt rostad smak med stor drinkabilitet. Two Tales, som jag faktiskt tror att den svenska importören Galatea tar in har i sin Expedition Ale 17° en lagom kraftig American Strong Ale. Two Tales ska också vara ett av de nya bryggerierna som börjar ta för sig mer och mer och det ska bli kul att se om de på allvar kan börja hävda sig. Annars är genomsnittsbetyget på ölen runt 2.5 till 3 av 7 vilket i min bok betyder att de är drickbara men saknar något för att de ska kännas godkända.

Prague Beer Museum har också sin egen öl, Prague Beer Museum Real Deal Ale bryggd av Permon. En IPA som slank ned fint.

Imorgon tar vi och går vidare söderut och kikar in ett par smultronställen med allt från underlig mat till ölklubbar.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts - Website

Follow Me: