Categorized | MankerBeer Talk

MankerBeer Talk: Öltickers. Del 1- Lite bakgrund

Ämnet med att prova så många öl som möjligt, gärna fortast möjligt har debatterats hyffsat flitigt de senaste åren. Kanske inte bland olika ölsidor på internet, men åtminstone bland bryggare, krogfolk och vanliga öldrickare. Vissa menar att det tar bort syftet med öl och att drycken och arbetet bryggarna har lagt ned inte får den respekt den förtjänar. Ticking som det så fint först har kallats går helt enkelt ut på att man provar en öl varpå man sedan kan bocka av den från sin lista. Fenomenet är inte bara kopplat till ratingsidor online såsom RateBeer eller Beer Advocate utan har nästa gått än längre i Storbritannien där det finns grupper som provar igenom självrunna brittiska öl. I vissa fall har de nått upp emot 50.000 olika öl, en hög siffra med tanke på att även de flitigaste “tickersen” ligger mellan 20-40.000 olika öl, och då med hela världen och dess stilar som grund.

Untappd logo

Det som kanske gör skillnad mellan de båda grupperna ovan får kanske sägas vara kriteriet för hur man väl “tickar” en öl. I fallet med RateBeer och annat har olika synsätt skildrats senaste åren. I USA ser vi enorma bottle shares där deltagarna alla tar med ett gäng flaskor och sedan provar man igenom dem ihop. Ett bra sätt för att prova på många öl utan att behöva köpa öl som i vissa fall kostar eller är värda flera hundra eller tusen kronor. Är man då 5-10 personer på en flaska som kanske bara är 65 cl (en amerikansk så kallad bomber) så blir det bara 6.5-13 cl per person. Kanske i minsta laget. Det går att jämföra mot den så kallade danska tickningen som blivit (ö-/)känd för att flaskorna delades hej vilt och det var lite saksamma om du drack ett glas, en mindre upphällning om 5-6 cl eller om du faktiskt bara smuttade på ölet. Tanken är lite att om du väl smakat på ölet så har du smakat på det, dricka ölet kan man göra sen. I takt med ölfestivaler där man serveras mindre pours av ölen, ibland bara 4-8 cl så har många ändrat synen på vad som ska “räcka” för att säga att man har provat ölet. I mångt och mycket en fråga om semantik, men också en fråga om det räcker med ett mindre smakprov för att kunna ge ett omdöme kring doft, utseende och smak om man väl ska ge ett skriftligt omdöme på någon av internetsidorna som finns.

beertickersI England däremot så berättas i dokumentären Beer Tickers hur traditionen säger att du ska ha beställt och druckit en pint, eller i alla fall en half pint av en real ale för att kunna skriva upp den. Vad de då istället gör på krogen istället för att bara smutta på ölet och i vissa fall lämna den för att köpa en ny är att ta med sig den. Med sig har de små plastflaskor de häller ned ölen i för att ta med sig hem, antingen för att dricka upp hemma – så att de kan bocka av den, eller för att dela med sig av till andra. Lite liknande men enligt mig ändå inte. Tanken att du ska ha en pint, men att det i sak inte spelar roll om man dricker den eller inte är lite intressant och går nog att ifrågasätta lite. I det här fallet bör man också minnas eller ha vetskap om vad real ale ens är. Till skillnad från en butteljerad eller keggad öl är självrunnen öl, real ale en brittisk tradition med levande öl. Med andra ord håller den inte lika länge och väl om du skulle få för dig att hälla över den till en mindre behållare, men den är i många håll också mer sällsynt. Visst går det att jämföra med öl från USA som kanske bara finns på ett viss bryggeri, men en growler och/eller flaska reser ändå bättre än om du flaskar upp lite självrunnet och skumpar omkring med.

Vad den här bredare generaliseringen missar är ett enkelt faktum – vare sig britter eller amerikaner är de flitigaste tickersen. Kollar vi på RateBeer Top Users så är bara 6 stycken utanför Norden, 4 från Storbritannien och 2 från Nordamerika. Detta förklaras delvis med att RateBeer har fler Europeiska användare än Beer Advocate som har fler amerikanska öl och användare. Men jag tror ändå att det ligger något i det här, kikar vi på plats 25-50 så är ändå mer än hälften från Nordameria. Något vi också kanske får kika på mer framöver.

 

Vad är det då som retar upp många med det här? Vad är faran? Risken? Som sagt, dels att respekten för ett hantverk och någons passion och dröm förvandlas till en kort notis på en hemsida med det uppfattade syftet att det genererar skrytbarhet. Men också kanske att man hetsar igenom en kväll, måste prova nytt och hela tiden kräver nytt och mer än att ha en lugn, god stund med öl. Utan någon som helst empirisk koll tror jag att många krogar återkommande får frågan vad som är “nytt” och att om de svarar att de inte har något nytt så möts de av en suck. Åtminstone är det vad jag själv bevittnat. Sedan finns det såklart en balans mellan nördighet med att vilja prova saker och att fokusera mer på antalet öl än själva ölet. Just den här frågan kommer vi att kika mer på framöver i en kommande del och då också få höra olika tickers förklara varför det är så kul att prova på så mycket ny öl.

 

morpheus_beer_ipa_stout_ratebeer

Om man nu vänder på allting och istället för att analysera de som faktiskt skulle kunna ticka ölet på ett teoretiskt plan och istället kikar på tanken med det, vad ser vi då? Egentligen ett kul sätt att se hur folk rör sig, dricker och kanske till och med utmana dem att prova nya saker på nya platser. The Beer Ticking Challenge som kom för ett par år sedan specificerar till exempel kraven med att man ska dricka minst 12 ounces (runt 35 cl) av en öl för att den ska kunna räknas och poängsättas. Poängen delas sedan ut efter var och hur du drack vilken typ av öl. Drack du den på ett bryggeri får du till exempel mer poäng än om du drack en flaskad öl. Här börjar vi komma något på spåret, något lite fint. Tar vi den populära appen Untappd som exempel så får man så kallade badges som bevis på att man druckit en viss eller en viss mängd av en öl, eller en typ av öl, på en eller flera platser. Igen, vad är syftet? Att få folk att skryta om antal eller att uppmuntra dem till att prova nytt, nya stilar, öl från nya länder och till och med kanske på nya platser.

Plötsligt tar vi oss från hetsen med att hela tiden prova nya saker, att glömma bort hederliga trotjänare och till och med riskera att få utomordentligt bra öl att ramla ur Systembolagets sortiment. Istället blir öl socialt, roligt och meningsfullt. Inte för appen, ratingsidan eller antalet öl i sig utan för att du provar nytt, du tänker öl och kanske börjar man också intressera sig lite mer. Ett bra exempel är flera kompisars flickvänner (nu råkar det falla sig så med könet) som har Untappd. Inte för att ticka utan för att se vad de gillar. Innan drack de inte öl, nu tänker de åtminstone kring öl och kulturen därikring. Med andra ord är det svårt att ge säga bu eller bä då det ligger mycket på individen själv. Vi ska inte heller förstora det här och uppmåla det som något som alla sysslar med, och som kan få enorma påföljder. Nu har vi åtminstone lite bakgrund om fenomenet och vissa vanliga åsikter kring fenomnet, i nästa del kikar vi mer på varför vissa vigt stora delar av sitt liv åt att prova så många öl som möjligt.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts

Follow Me:
FacebookYouTube

Leave a Reply