Surisarna är tillbaka efter sin första genomgång utav webbutiker för öl, denna gången med den första delen i deras lilla lambicskola. På grund utav längden så är det uppdelat i flera delar. Dessa postas nu en per dag och kommer sedan återfinnas under fliken “ölkunskap” här ovan. Kommentera gärna om det är något ni saknar eller undrar över. Idag går de igenom spontanjäsning och lambic för att i nästa del gå igenom gueuze och fruktlambics.
Vad är lambic? Frågan är vart man ska börja. En dryck, en gudomlig nektar, det som får gamla män att dansa, det är det bästa som finns. Lambic är lite som Jazz i munnen, svängigt och oklart men samtidigt väldigt bra grejer. Förutom det är lambic en spontanjäst öl som traditionellt sätt görs i Pajottenland i Belgien. Lambic är en av våra äldsta öltraditioner, man har kvar hundratals år gamla recept på just lambic och blandningen av denna ädla dryck! Vissa hävdar att själva ordet lambic kommer från byn Lembeek i Belgien medan andra hävdar annat. Byns namn är otvivelaktigt likt dryckens namn men om detta ursprunget tvistar de lärde. Det räcker med att lambicen görs enligt traditionellt metod för att lagligt få kalla sig lambic. De regleringar som finns kring lambic är att det ska vara särskilda minsta procenttal av vete och korn, närmare bestämt minst 60 % korn och 30 % vete. Man har således 10 % att ”leka” med.
Vad betyder då spontanjäst? När man kokat ölets vört låter man det kylas i stora grunda bassänger (koelschip), ofta på en vind. Man har tidigare i historien inte använt vörtkylare. Man tror att man gjorde på det här sättet för att vörten bland annat skulle svalna snabbare. Men det var ju även viktigt att gud skulle göra sitt jobb och jäsa ölet. När vörten i samband med nedkylningen blir exponerad för den friska luften (och gud) så kommer jästpartiklar och andra bakterier som finns i vår omgivning att jäsa ölet, eller i alla fall ”behandla ölet”. I lambicbryggerierna har man gjort detta så pass länge att man byggt upp en bakterie- och jästsvampskultur som sitter i väggarna i bryggerierna. Kort och gott är Lambic ölens surdegsbröd, låt oss utveckla detta.
Själva ser vi denna liknelse som en av de bästa och enklaste sätten att förstå skillnaden mellan lambic/suröl och ”vanlig” öl. När du gör surdegsbröd stoppar du inte jästen i degen. Utan låter luften bära med sig den jäst som redan finns i luften, alltså luftburen jäst som finns överallt omkring dig. Denna jäst som jäser degen kan även jäsa öl. Alla jäststammar kan inte göra detta då det finns flertalet som inte klarar av alkoholhalten som bildas, sen finns det några andra som dör vid surölsjäsning då pH-värdet sjunker så mycket att vissa jästsorter och bakterier inte klarar av syran som bildas. PH-värdet sjunker av flera anledningar men framförallt på grund av två bakterier som förekommer i lambic, dessa är pediococcus och lactobacillus. Men det är inte slut där utan det finns många olika bakterier som även de förekommer i lambic, acetobakterier till exempel som även det drar ner pH-värdet och gör ölen sur. Att tillägga är att man har gjort labb-tester på lambic även om det var några år sedan (någon gång under 2000-talet) och man slutade undersöka lambicen när man funnit 50 nya jästsorter i ölet.
Med det sagt kan man förstå att suröl är väldigt speciellt då det inte går att få exakt samma resultat varje gång. Detta då det är lite beroende av vilken jästsort som tittar förbi just vid exponeringstillfället. Mycket av den lambicen som görs blir aldrig färdig produkt då mycket av ölen aldrig når den standard som bryggarna har på sin öl. här på bilden ser ni en graf över hur bakterier och jästsorter beter sig över tid i lambic även förhållandet av pH värdet och hur det till en början sjunker kraftigt men sedan stiger vilket är anmärkningsvärt.
Språkförbistringen är stor inom lambic (eller kanske mer öletsvärld) det finns flertalet ord som betyder samma sak men det kan bara handla om olika språk- eller dialektala skillnader, även sättet att skriva orden på skiljer sig. Även om jag här skriver mycket om lambic som är det engelska och franska sättet att skriva det på, särskiljer inte lambic från lambiek eller lambik. Dessa är således bara olika ord för samma sak. Samma sak gäller för geuze och gueuze som kort och gott är samma sak men olika stavningar inom olika språk.
Vi hoppas att ni fått ut något av det här och kanske lärt er något nytt eller kanske smörjt redan existerande kunskaper om spontanjästa öl. Säg till om ni saknar något eller vill veta mer så ska vi göra vårt bästa för att hjälpa er.
Vårt belgiska landslag, De Röda Djävlarna består idag av Surisarna Fredrik och Ludvig, passionerade lambicfantaster med bra insikt i surölsvärlden. Tidigare har vi också haft gästskribenter i form av belgofilerna Jens Skrubbe och Tomas Danko.
Varför är det anmärkningsvärt att pH stiger efter att det sjunkit? Jag såg samma sak i databladet för saccharomycesjästen BRY-97 från Lallemand/Danstar (PDF:en finns längst ned här: http://www.danstaryeast.com/products/bry-97-american-west-coast-beer-yeast )