Categorized | Ölrecensioner

Who let the dogs out? BrewDog/Lost Abbey – Lost Dog

När Lost Abbey med sina ondsinta tolkningar av Belgiska öltyper åker över till galningarna på BrewDog för att göra en gemensam öl så är det ju inte konstigt att alla med en gnutta ölintresse höjer ett ögonbryn. BrewDogs tidigare amerikanska samarbete, då med lika galna Three Floyds, utmynnade i Bitch Please som fick ett varierat mottagande men som nog också har krävt sin lagring. Förväntningarna var med andra ord ärtt höga och när det blev klart vad det skulle bli för öl – en imperial porter på 10% som skulle lagras på romfat i 12 månader. Visst måste vi hålla med om att namnet Lost Dog är både roligare och bättre än Glen Diego vilket var det andra förslaget. Det var ett tag sedan Lost Dog släpptes och har man följt lite av vad som har skrivits om den så ser man ett liknande mönster mot BrewDogs AB:08 som verkligen har delat upp BrewDog-fantasterna, är bryggeriet i en svacka eller är det bara vi som blivit mer kräsna?

 

 

BrewDog/Lost Abbey Lost Dog

 

Utseende: Ur flaskan kommer en mörk, mörkt brun vätska med lite mörk mörk brun lite kladdbrunfärgat skum som snabbt stiger till himlen och försvinner. Ser lite tunn ut i glaset.
Doft: De första aromerna drar åt syrlig sirap och sura äpplen med viss sälta som lyckligtvis övergår till choklad, kaffesump och karamell. Tyvärr är jag inte helt övertygad och balansen mellan grundölet och den långa lagringen som den utsatts för är inte helt på topp i mitt tycke. För att vara romlagrad ät den lite spritigare och saknar de rätt söta och angenäma romtonerna.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Rätt lätt i munnen och smaken är lite därefter med vattniga svsiskon, plommon och äpplen. På plussidan är det en god smak av päron och mörkt bränt socker och mörk rom. Övergången till sirap och torkade frukter med viss klibbighet är uppskattad men räddar tyvärr inte helhetsintrycket.

Betyg? – Bra. Det är en helt okey och rätt bra öl, men jag blev besviken och mina förväntningar kom inte i närheten att införlivas. Samtidigt kanske en 12 månader lång romlagring av en imperial porter ger en öl som just denna och därför vill jag inte heller vara alltför negativ. Tyvärr var den för spritig för mig och saknade balans så sista dropparna åkte i vasken. Jag har två flaskor kvar och precis som med Bitch Please hoppas jag att de ska vinna på att “stilla” sig något och få ihop smakerna.

Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.


Magnus "Manker" Björnstjerna

Grundare och skribent på MankerBeer.com. Från ett fokus på allt vad USA har att erbjuda och med en kärlek till gedigen amerikansk mat, bra bourbon och framförallt all landets fantastiska öl har Manker nu börjat förstå storheten i belgisk öl.

More Posts - Website

Follow Me:
FacebookYouTube

Leave a Reply