MankerBeer.com

Goose Island har både hyllats och verkligen fått folk att bli upprörda i dagarna. För nu har man äntligen lämnat ut informationen om vilka typer av Bourbon County Goose Island släpper år 2015.

Förutom den vanliga Bourbon County Brand Stout (från och med nu förkortat BCBS) släpper man 5 andra varianter, ett barley wine och 4 imperial stouts.

Först och främst har man hyllats i mängder för att man äntligen släpper ut BCBS Rare. En Imperial stout som legat på ett 35 årigt Heaven Hill fat i 2 år även om originalet var lagrat på ett 23 årigt Pappy van Winkle fat. Ölet som har haft en rejäl val status i ölcoumunityn då den bara gjorts en gång tidigare. Det ölet har jag själv lyckats få prova inte bara en gång och den är ta mig tusan helt fantastisk! Här börjar naturligtvis stormen, hur kan man byta fat på en legendarisk öl som rare? Lite som att byta ut Darth Vader mot Bennet i Commando. Tidernas bästa skurk, mot tidernas värsta (i min mening)

De andra 4 varianterna av BCBS är BCB Barley Wine, BCBS Coffe, Proprietor’s BCBS som i år är gjort med bourbonfatlagrad lönnsirap, rostade pekannötter samt guajillo chili samt BCB Regal Rye Stout som ska innehålla björnbärsnektar, cocktailkörsbär och havssalt.

Samtliga öl låter ju otroligt goda och att rare återvänder är ju makalöst trevligt, varför är då amerikanerna upprörda förutom att man bytt fat på en av USAs mest uppmärsammade och upphypade öl?
Jo Goose Island har för det första tagit bort Vanilla Rye som var den mest uppskattade av BCBS varianterna förra året. Men detta är bara ett vattenglas i en ocean. Goose island har bytt design på sina flaskor, med en liten etikett och man har ändrat till 500 ml flaskor och därmed slopat 355 ml samt 650 ml flaskorna. Det upprör mest för att tidigare kunde man köpa dem i 4 pack 355 ml och nu blir de styckesplock.
Låter för oss i Sverige som ett ganska löjligt problem, men amerikanerna är eld och lågor över detta.

Att priset förmodas att bli 30% högre är också ett stort svek tycker man runt om i USA. Många drar direkta paralleller till försäljingen av bryggeriet till Anheuser-Busch år 2011 och att det är ett svek mot alla deras kunder. AB InBev har under många år sett till att mindre bryggeriar har tvingats stå tillbaka eller rent av gått under. Detta till trots att ett 4 pack har kostat ca 200 kr tidigare, dvs 50 kronor per flaska för special varianterna och ca 150 kr för en 650 ml flaska. Priser jag personligen gärna hade betalt för dessa öl. Dock har priset ökat kraftigt sen 2011 och AB InBev’s intåg.

Tänk att BCBS såldes på Systembolaget så sent som år 2013 och kostade då bara 60 kr per 355ml flaska. I dagens läge hade den istället kostat oss runt 120 kr, med tanke på valuta samt nya momsregler, för samma storlek och därmed 169 kr för 500 ml. Säg mig, hade du tyckt att en av de mest prisvärda imperial stouterna hade varit prisvärd när det varit ett av dina dyraste inköp med tanke på pris per milliliter? Förstår du amerikanerna?

En del av mig gör det, en del av mig inser att när storföretagen vill tjäna mer så gör dom det.
Är Goose Island craft? Gör dom god öl? Valet är ditt. I min värld går ölets smak före det mesta, men att se oroande drag är naturligtvis lätt.

Under min och Magnusarnas resa till Denver för ett par veckor sedan var vi ju inte bara på en, utan två ölfestivaler under loppet av en vecka. Den ena av dessa, den lite mer exklusiva och kanske lite mindre kända, festen heter What the Funk?! och fokuserar på sur- och vildöl (även om ett fåtal bryggerier hade med sig andra ölstilar med).

Detta var en väldigt intressant festival som var betydligt mer överskådlig än vad GABF var. Runt 50 bryggerier fanns, jämför med GABF som serverade öl från runt 700 bryggerier.. Ja, siffrorna talar för sig själv.

Det bästa med att den var så mycket mindre var att man hade lite mer tid på sig att prova fler öl från bryggerier man inte provat något från tidigare, och jag hittade flera nya favoriter. Wicked Weed, Destihl, TRVE, Yazoo och 10 Barrel var några av dessa. Små bryggerier med en äkta passion för sin öl, sina fans och sin verksamhet, det smakades i varenda droppe. Men ibland kan saker och ting få en snabb vändning..

Det är nämligen så att förra veckan blev ett av dessa bryggerierna, 10 Barrel, uppköpt av superdraken Anheuser-Busch InBev, eller AB Inbev som det brukar förkortas. Ni känner kanske främst igen detta monster för att dom är USA’s tredje största bryggerikoncern och deras flaggskepp är inget mindre än allas vår Budweiser. Ni kanske också känner igen namnet för att dom år 2011 köpte upp Goose Island, och det då blev ett jävla rabalder rent ut sagt.

Nu har förvisso Goose Island fortsatt producera kvalitativ öl i form utav sin Bourbon County-serie, detta för att AB Inbev “enbart” brygger deras standardsortiment (Honkers, IPA, 312 Wheat, etc), men det är fortfarande ett faktum att dom ägs av ett bryggeri som enbart är ute efter att tjäna pengar.

Och nu är även 10 Barrel det. Om man tittar på deras sidor på diverse sociala medier så ser man en övervägande del fans som är minst sagt upprörda, mig själv inräknad. Jag förstår att bryggeriet är deras leverbröd, och jag förstår att det är gött att tjäna pengar.. Vad jag inte förstår är hur man kan sälja sin själ på det här sättet. Ett bryggeri ska man starta för att man älskar att brygga öl, inte för att man älskar pengar.

Det allra farligaste i hela den här kråksången är att AB Inbev och andra stora aktörer ser hela craft beer-revolutionen som ett hot och sakta men säkert börjar köpa upp sitt eget imperium av duktiga bryggerier. Långsamt rör vi oss mot samma tragiska öde som ölproducenterna på 80-talet mötte, sanna mina ord. Men den här gången kan vi stoppa det. Hoppas jag.

För mer ingeånde läsning skrev Ezra Johnson-Greenough på The New School ett långt inlägg om alltihop här, mycket läsvärt.