Ni kanske känner igen Bryghuset Braunstein? Ja, nej? I Køge i Danmark öppnade familjen Braunstein Poulsen 2005 både bryggeri och destilleri, 7 år senare var det också här som Mikkeller började destillera sin sprit. Men det skulle inte heta “Bryghuset” om man inte också gjorde öl. Runt 50 olika öl har man släppts sedan starten och varje år har de släppt en årgångsöl kallad Heritage. Öltypen har varierat även om det främst har rört sig om olika typer av doppelbock’ar och imperial stouts. 2005 och 2006 släpptes den första Heritage, där 4300 flaskor fördelades över ett par år och där 2000 flaskor hölls kvar till 2006, 1000 till 2007 och resten till 2008. Tanken var att man skulle brygga något annorlunda varpå valet föll på ett extra starkt mörkt lageröl. 2006’an vart 10.5% stark och nu lagrat över 6 år så var det en komplex öl vi förväntades få prova. Kikar man på gamla omdömen från 2006 så är det smaker som komplex sötma, fyllig och rejäl smak samt torkade frukter och alkohol som är återkommande, alla karaktärer på ett öl som brukar förändras lite varje år och därför borde vara väldigt annorlunda nu 6-7 år senare. Senaste vi hade det här ölet på Systembolaget så var det 2009’an som var på besök (stor svart cylinder med grön etikett på) men efter att ha provat 2006’an och sett hur ölet lagrats så vore det kul om det skulle komma lite strörester från den här serien eller eventuellt framtida släpp till Systembolaget.
Braunstein Heritage 2006
Utseende: Färgen på ölet går mort mörkare chokladkolanbrunt med ett lättare nougatfärgat skum. Tätt och fint.
Doft: Jästa mogna frukter nedrört i en fyllig karamellsås med rönnbär och sådär härligt torra och syrliga röda bär. Redan i näsan märks en viss komplexitet och ölet verkar i alla fall doftmässigt ha lagrats väldigt väl.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Utvecklad frukighet med jästa röda äpplen och vissa antydningar till mogen stark belgisk ale med nedtonad och efter mer än 6 års lagring rätt mättaad sötma. Varje klunk är lika balanserad mellan sötma och torr syrlighet och det är svårt att gissa att ölet börjar närma sig lågstadieålder.
Betyg? – Bättre(+). Läser man om andra som har öppnat ölet efter bara 3-4 år så har det varit en mer markant sötma och kolakaraktär på ölet som nu försvunnit vilket jag tror har gjort det väl. Personligen gillar jag torra, sursyrliga bär, och i och med att ölet inte är matt eller har antydan om oxidering så är det bara att konstatera att man har haft tur som provar flaskan nu. Det här är också ett till exempel på att öl ofta lagras i kurvor där de ibland kan tappa lite i något år innan andra delar av ölet har hunnit ikapp och börjat växa till sig. Generellt brukar humlen naturligt mattas av, likaså sötma och karaktär från exempelvis frukt, bär och fatlagring där det sista blir mer komplext och balanserat jämför med när många fatlagrade öl är “färska”.
