Det är kul att prova nya saker; saker som man tidigare bara har läst om och som är del av något helt nytt. Som nu när en rad öl blev tillgängliga att ta hem via styckplock från Systembolaget. Alla små svenska bryggerier som tidigare har kämpat med att nå ut till en större marknad gick nu att prova styckvis och direkt via Systembolagets webbeställning – enkelt och smidigt.
Så när jag nu sist beställde årets glögg från Blossa så passade jag på att prova lite svensk IPA från det lilla skånska bryggeriet Charlis Brygghus. Jag följer bryggeriet på Facebook och har sett att de är ett av de bryggerier folk har passat på att prova öl från nu när de har fått chansen. Det som dock har gjort mig lite rädd är rapporterna om hur ölet, både från Charlis men också väldigt många andra har varit och hur “fel” den ofta har varit. Men friskt vågat hälften vunnet?
Så hem kom en flaska Charlis Ipalla, bryggeriets IPA som lanserades i februari i år och då det står bäst före 2013 på flaskan så blir jag lite orolig över hur fräsch den ska vara? Det här var mitt eldprov på vad svenska mikrobryggerier har att erbjuda, mitt första prov på vad som finns att plocka hem. Hur skulle det då? Förutom nedan recension på ölet så kommer jag senare idag att ge mina reflektioner om varför jag tycker som jag tycker, och det är nog bland det mest negativa jag har skrivit på länge, dock med en positiv avrundning.
Charlis Ipalla
Utseende: En lite mer mörkt gyllenorange vätska med ett tyvärr lite tvåligt löst skum vars utseende får mig att tro att det helt kommer att försvinna på ett ögonblick. Tji får jag och det ligger kvar som ett poröst lock länge än så.
Doft: En doft som har lika mycket nyslaget gräs, torra brittiska kakor och aprikos som brittisk jäst. Så tyvärr är ett av de första intrycken av denna helsvenska IPA att det är lite för hembryggt, men sen händer det saker. När jag slår till glaset och letar förbi jästen så är det humlehetta, fruktig parfym och söta citrusfrukter.
Smak: Lätt munkänsla med okey till bra kolsyra. Vad in i… Redan innan jag har hunnit reagera är det något som kladdar sig runt i munnen och det är som en mixtur av sirap och vatten med maltsötma, massa humlehetta och en obalanserad syrlig sötma som inte alls borde vara som den är. Eftersmaken är av fenoler, lite pingisboll och en eftersmak av utkräkt fruktkompott efter en utspårad tonårsfylla. Eftersmaken är inte bara av beska utan av galla.
Betyg? – Sådär-. I min skala är det enbart öl med felsmaker eller som är direkt skumma som får riktigt låga betyg. En bra öl är en helt okey och god öl medan en okey öl är en menlös och lite tråkig sådan (tänk random lager som inte är massproducerad men absolut inte har direkt existensberättigande utanför vissa speciella sammanhang). Det här smakar obalanserad och fel trots att humleprofilen i övrigt verkar vara helt okey med rätt bra dofter. Smaken har vissa förtjänster men de är så får och flyktiga att jag skiter i det och går och häller ut denna lunchmacka worth av taskig IPA.
